Och så håller ju visumansökningsbestyren på att sakta ta form. Det är ingen ände på vilka uppgifter som ska behöva verifieras, som till exempel bestyrka släktskapet med Matilda och bekräftelse från myndighet på mitt namnbyte (Hallå, eller? Det är ju 4 år sedan..?!) och detta ska skannas in och skickas till Dahrahn...
Jag lyssnar just nu på Nina Björks krönika i Godmorgon världen! Hon läser just nu samma roman som jag läste för ett tag sedan - Norrlands svårmod. Hon verkar ha fått en förtroendekris för romanen som i hennes ögon verkar ha förvandlats till en deckare. Hon gillar inte att läsa för att "veta hur det går" eftersom man "tvingas" fortsätta läsa för att få veta "vem som gjorde det" och då tappar hon bort sig i själva läsandets vara. Nina Björk gillar inte deckare eftersom hon känner sig styrd av dem. OK. Jag läser gärna deckare emellanåt om de är välskrivna, som till exempel Elizabeth George eller Åke Edwardsson. Vill jag ha en annan läsupplevelse väljer jag en annan sorts skönlitteratur. Inte så svårt, egentligen...
När vi åkte tunnelbana i London föll det sig naturligt att sitta och läsa på tunnelbanekartan på väggen mittemot (Londonborna är lika ovilliga till ögonkontakt som the average tunnelbaneåkande stockholmare) och jag tänker att Ian Dury kanske bodde långt österut på District Line...
Det kan ju i och för sig även The Stranglers ha gjort, tänker jag vidare...
Hela London är för övrigt smockfullt av musikreferenser. Vart en än vänder huvudet så dyker det upp låttitlar, fragment av texter, spelställen och annat relaterat. Ljuvligt!
Nu ska jag fylla på min kaffemugg och läsa en stund, här på min vilsamma, tysta altan. Vad ska du göra?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar