kill 'em all

Katten visar sig vara en galen mördarmaskin av rang. En de vilsekomna flugornas Exterminator. Tyvärr hamnar han, likt en hungrig haj, i en slags killing frenzy så snart han spanar in ett flygfä och skyr inga medel för att DödaDödaDöda. På grund av detta har nu två av mina växter i vardagsrummet åkt i golvet (lyckligtvis höll krukorna, men själva växterna - en hoya och en orkidé - tog lite stryk) och ett par kära pellisar i köksfönstret har fått sina blomstänglar knäckta. Såvitt jag förstår utgör även pelargonblomstänglar ett hot mot vår existens, när de väl är avbrutna, eftersom de omsorgsfullt söks upp och demoleras, på det att de inte må vakna till liv och söka hämnd. Eller nåt.

Givetvis har han sina mjuka sidor också. Åtminstone tror jag det är så. Av någon anledning ligger en liten, liten nalle som annars brukar sitta i badrumsfönstret, alltid på köksgolvet när jag kommer hem. Den ser inte ut att ha blivit utsatt för några mordförsök, i alla fall.

Han kan helt enkelt sysselsätta sig själv rätt bra. Just nu leker han, i brist på insekter att avdagataga, med en röd plastkork.

Annars, då? Ptja. Livet går vidare. Solen skiner, lätta, vita skyar drar över himlen och kaffet smakar gott. Chiliplantorna blommar för fullt (utom en...) och snart får jag min efterlängtade och välbehövliga semester. Vandrarhem i Sysslebäck är billigt - om jag gör allvar av tanken att åka upp dit - och jag har massor av böcker att läsa och CD:ar att lyssna på. Jag förbereder min visumansökan till Saudi (många papper blir det) och ser fram emot en vecka med sköna, roliga väninnan Malin liksom några späckade dagar i London. Ungefär så.

Black Napkins - Frank Zappa & Steve Vai