förkylt

Vi drack Kilkenny, sjöng The Fields of Athenry och klappade takten (frenetiskt!), hojtade SINN FEIN där refrängen lämnar ett litet utrymme - tillsammans med en massa locals från Lindås. Jag är ju ganska local själv... jag var ganska skeptisk till hela tillställningen när M&M kom hem och hade sett affischen och ville gå. Tänkte att... hur mysigt kan det bli... men som så ofta när förväntningarna inte är jättehöga blir utfallet och upplevelsen desto bättre! Så även denna gång. Arrangörerna Peter & Magnus hade tänkt på allt. Trivsam dukning, riktigt kul och bra band (med tin whistle, bodhran, irish banjo - med en sträng mindre - och hela middevitten) och glada människor. Till och med fish 'n chipsen var smaskig! Det gav mersmak, helt enkelt... och de som inte var där missade faktiskt något!


Så kan en alltså också tillbringa en fredagskväll in small town Sweden. Enkelt, opretentiöst och himla najs.

Mindre najsigt är väl att jag känner det som att jag har åkt på en seriös förkylning med täppt näsa, rinnande ögon och bultande bihålor. Får kurera mig med nässprej och panodil och, medan det börjar verka, aska ur pannan. Det har varit kallt i natt och det märks inomhus eftersom pannan stannade igår kväll och elen inte riktigt pallar hålla ordentlig värme inne. Eller... jo... det kan den men jag är för snål (ekonomisk!) för att dra på den på fullt...

Sedan blir det en tripp till Kääälmah!

The Fields of Athenry - The Dubliners