Det som däremot känns väldigt märkligt är att ungefär 6% av tjejerna och 10% av killarna får lägre betyg - i engelska - än de resultat man uppnår vid NP. Hur kan man ge en elev ett betyg som är lägre än det eleven faktiskt visat att h*n kan - alldeles oavsett kön? Givetvis sätts inte betygen enbart utefter resultaten på NP och lika självklart kan inte alla kvaliteter prövas vid ett nationellt prov, men eleven får ändå möjlighet att i stor utsträckning visa hur det står till med läsförståelse, förmåga att lyssna och förstå, att uttrycka sig i skrift på olika sätt och att aktivt delta i samtal på målspråket. Om eleven gör allt detta på exempelvis nivå C (eller VG för de som ännu inte omfattas av Gy2011) - hur kan man då som lärare motivera att man bara ger ett E (eller ett G)?
Sure thing. Nationella proven är enligt Skolverkets riktlinjer inte det enda man ska utgår ifrån vid bedömning och betygssättning, men förhoppningsvis visar det nivån på elevens kunskaper? Vad ska vi annars ha dem till? Vad ska de annars mäta om inte just detta, både för den enskilda eleven och sedan som jämförelseunderlag för riket - samt fungera som ett stöd för lärare som ska göra en så likvärdig bedömning som möjligt?
Det funderar jag på. Fram och tillbaka.
I det här inlägget försvann genusperspektivet helt. Det får helt enkelt ha ett eget inlägg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar