Ni vet... Ibland är livet faktiskt bara skit och knappt ens det. Regnet vräker ner och en kan inte mysa hemma med tända ljus för en måste sitta på jobbet och vara tillgänglig och rätta 109337 nationella prov (uppsatsdelen - och av handstilarna att döma är 87823 av lärjungarna blivande läkare...) - och paraplyet ligger hemma i hallen. Det är vårsol ute och en kommer inte i älsklingsvårkjolen. Boken en beställt och längtar efter att få sträckläsa är försenad. Det är en massa månad kvar i slutet av pengarna och en har därmed inte råd med en flarra Amarone.
Den sortens skit, alltså (också känd som s k "i-landsskit").
Vad gör ni då? Förr i tiden kunde jag alltid slinka in på Fejan en snabbvända och belåtet fnissa åt
LiA's senaste förnumstigheter, men så outade de sig och la ner.
BiA är alldeles för oregelbunden för att funka som tröst. Sista tiden har jag börjat medicinera med hjälp av
Kvinnopartaj. Välgörande roligt, befriande intelligent och härligt vasst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar