ett ögonblick

Ibland får man små gåvor av livet självt. Igår när jag gick till sängs låg jag och lyssnade en liten stund till regnets skvalande och vindens sus, ute i mörkret. Sedan sov jag gott hela natten. Vaknade runt femtiden och utanför mitt fönster var en stor del av himlen blå och solen sken. Jag blev glad och tänkte att det blir en fin torsdag och så somnade jag om. När jag vaknade igen, för att stiga upp, var himlen jämngrå och regnet hängde i luften igen.

Den där lilla solglimten ska jag plocka fram under dagen och mysa åt.