Jag tänker mycket på mitt liv. Hur jag levt det, hur saker och ting är, hur det blivit och varför. Jag är här i nuet och funderar mycket på hur jag ska ha mitt liv. Nu och framöver. Jag känner att jag behöver ha lite tydligare mål. Något att rikta mitt fokus på. Jag älskar verkligen mitt arbete men det är inget mål i sig självt. Det finns ju redan där, jag utvecklas i det och jag skaffar mig alltfler erfarenheter. Men livet är mer än arbete och jag reflekterar mycket över hur mitt liv ska vara utanför arbetet.
Det är ju inte så konstigt att jag tänker så just nu. Jag trodde och hoppades ju att jag kanske skulle dela det med någon, om än inte leva tillsammans. Men det blir nog inte så. Det har jag vetat ett bra tag. Två vuxna människor kan inte alltid få sina liv att fungera tillsammans. Ibland är ryggsäckarna för tunga. Inte alla bördor kan en bära åt varandra. Vissa matcher måste en gå själv.
Inget är ristat i sten, men...
|
Apelsinvitamintider. M. Ronnby CC |
7 kommentarer:
"En del av storheten i våra liv är att inte veta hur nästa dag ska bli"
(Björn Afzelius)
the "what is's" and the "should have's" will eat your brain. Don't let them... <3
what if's skulle det naturligtvis vara
Amen to that!
Cal> Det är en knivig balansgång, på slak lina, att både vara i nuet och planera för framtiden. Utan riktning går en lätt vilse.
Ming> Thanks. I'll take that into consideration... <3
Silke> Kram!
Dela livet med någon verkar vara det svåraste i livet.
Kram!
Cuby> Ja... nu lägger jag ner det. Det får bli kollektiv om jag skulle känna mig ensam.
Skicka en kommentar