Han pratade om känslor - vad annars? Om leendet som alltid dyker upp när någon mår... dåligt, är ledsen, om skratten och om att tillåta oss själva att känna inte bara glädjen utan också sorgen. Att inte ständigt förminska oss själva. Att tillåta oss att... leva. Och han citerade denna sköna käftsmäll av poeten Christine Falkenland:
"Nu är jag trött på att tona ner mig,
nu får de andra se till att tona upp sig"
Just så. Våga ta plats. I glädje som sorg.
Vill du läsa Bobs tankar så delade han dem i sin blogg igår. Du hittar den här. Och vill du hellre lyssna hittar du en länk till programmet här.
2 kommentarer:
<3
<3
Skicka en kommentar