När saker och ting fungerar är jag så glad, så glad. När de inte fungerar blir det märkbart precis hur kort min stubin egentligen är.Sjukt lång historia kort: när jag inte kunde kontakta omvärlden via mitt bredband och suttit med Telejävlanors [ytterst trevliga] kundtjänst i nästan en timme fick jag helt enkelt åka till närmaste Telenorbutik med router och modem för att lämna in skiten på service. Närmaste sådan butik ligger i Karlskrona. Att köra dit fanns inte med i mina planer för dagen. Men det var ju inte mycket att välja på. Så jag ringde snabbt några samtal för att beställa pellets, lämna meddelande hos sotaren - som hade tänkt sota hos mig i onsdags men meddelade det 2 maj då jag redan var i England... framförhållning verkar inte vara hans starkaste gren... - och bestämma lite trädgårdsjobb med Olof The Handyman (har en ingen man kan en hyra en... hur fiffigt som helst, ju!). Sedan slängde jag i all svart smutstvätt i maskinen, bar ut allt återvinningsskräp och körde till Miljöstationen och så vidare mot Karlskrona. I bilen passade jag på att äntligen börja lyssna på Göran Rosenbergs Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz.
På hemvägen muntrade jag upp mig med några härligt röda pelargoner, för utebruk, och ett par underbart doftande kryddväxter. Nytt SIM-kort och lånemodem i fickan. Efter ett antal sorger och en grabbnäve bedrövelser har jag lyckats installera det på jobbdatorn, men den lilla röda vägrar samarbeta.Vad har jag mer hunnit med? Köpa hem mjölk och lite grönsaker, plantera om pelargonerna, hänga tvätten, städa och göra fint på bottenvåningen (tar övervåningen i morgon), långprata både med Catharina och med en härlig norrländska i telefon, sköta några jobbmejl, vattna alla växter och såpskura verandaräcket vid ytterdörren mot gatan (det behöver målas, ser jag, och det får bli ett småputtrigt sommarprojekt). Jag har helt enkelt varit rätt effektiv, trots allt.
Altandörren står öppen mot en underbar vårkväll, full av mjuka dofter, försiktigt blekgröna björkar och studsmatteskratt från grannarnas barn, längre ner på gatan. Jag tror jag tar med mig temuggen ut en stund.
Den här CD:n låg förresten i min brevlåda, när jag kom hem igår:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar