Det hjälpte att skriva ett långt inlägg som jag sparat. Kanske släpper jag det endera dagen. Det handlar om något som är viktigt för mig och om något jag absolut inte förstår. Som jag vill ha klarhet i. Andras tankar om. Någon form av lösning på. Annars håller det inte. För mig. Och, troligen, inte för en del andra heller.
Apropå ingenting: idag ringde jag till Bob Hansson. Men han hade telefonsvararen på. Nu är det hans tur att ringa mig.
2 kommentarer:
jag började att göra sådär, skriva långa brev som jag sedan aldrig sände. Så en dag beslöt jag mig för att skippa självcensuren och skriva av mig. Det blir fel ibland - ganska ofta ändrar jag åsikt och ibland kan jag tycka att jag får till det. men i alla fallen är det jag själv som talar, utifrån mina egna åsikter och för den som orkar lyssna. Det är en frihet att kunna yttra sig, att vara offentlig är ett val och att bli förstådd en lycka!
Bob... hoppas verkligen att han ringer dig! :)
Det står ju var och fritt att läsa det jag skriver, eller välja att avstå. Men det jag tänkte på, och skrev för mig själv, kommer jag antagligen få utlopp för på annat vis. Mina tankar finns kvar, jag tänker skriva mer men avvaktar att publicera...
Han har inte ringt idag, men jag har pratat med hans bokare. Bob prokrastinerar. Eller så myser han bara med flickvän och bebbe!
Skicka en kommentar