Skrivarträff efter jobbet. Det rör på sig nu. För mig. För oss. Det är intressant att höra Kina utveckla tankar kring en text i vardande. Hur hon föreslår ändringar och omskrivningar. Att plocka ut saker som kan vara hur viktiga som helst, för berättaren. Men inte för berättelsen. Själv har jag nu en plan för hur jag ska gå vidare med mitt eget skrivande. Hur jag ska börja nysta i historien som kom till mig.
Ute regnar det. Jag är glad att jag hade glömt paraplyet på jobbet så att det fanns till hand när arbetsdagen var slut. På väg hem från biblioteket, där vi träffas, hann jag bli klafsvåt om ena foten. Den våta asfalten suger upp allt ljus så att jag antagligen trampat i en vattenpöl med mina Converse, utan att märka det.
I affären säger någon "hej, Magda!" och jag vänder mig om. En tidigare elev som nu studerar på universitetet och just har klarat av sin allra första tenta. En av de där som fastnade lite extra i mitt hjärta. Vi pratar en stund och jag gläder mig över en fin utveckling hos en ung person som hade ett och annat odds emot sig. Men som inte gav upp.
"The odds are there to beat..."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar