Jag tror att det är absolut nödvändigt, som en ren överlevnadsstrategi, att inte bara låta sig dras in i stress och hets utan också kunna vila i ögonblicket. Detta ögonblick kan vara en tyst promenad i mjuk, mossig skog. En mjuk smekning. En mugg te i min soffa eller ett gott samtal. Doften av ett tänt ljus. Att dröja sig kvar i en rörelse.
Men jag tror också att det, som det framgår av en artikel jag såg på Facebook idag, kan vara en absolut stressfaktor om vi köper bilden av "hyperestetiska kvinnor som sitter med slutna ögon i yogaställning. Kvinnor tar hand om sig själva, unnar sig och njuter i sitt hemma-spa. Kvinnan i perfekt balans i soffhörnan med folklorepläd smuttandes på en jättekopp lugnande örtte..." och tror att det är enbart det det handlar om.
För mig innebär mindfulness att gå upp i det som är, vilket förutom det som beskrivs här ovan också kan vara ett arbetsmoment. Det kan vara att låta mig helt uppslukas av förberedelser för en lektion, ett gott skratt, ett möte med en elev eller det som sker i klassrummet, just här och nu. Och att, i detta ögonblick, skjuta allt annat åt sidan. Det som varit och det som kommer. Vila i stunden. Glädjas åt det som händer mig. Oss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar