Jag är så trött. Trött på att frysa och trött i största allmänhet. Ska det vara så jämrans omöjligt att få lite vår, va? Vavava? Jag blir smått handlingsförlamad, får inget vettigt gjort efter jobbet och känner mig hyfsat grinig. Tycker inte om mig själv när jag blir sådan här. Märkte idag att jag till och med tände till och blev arg, på jobbet. Det brukar sannerligen inte hända ofta (extremt sällan, till och med, utom när det gäller trilskande teknik) och triggas vanligen av att någon faktiskt gör något överjävligt korkat. Så icke idag. Det var mer av ett attitydsproblem. Tyckte jag. Men jag droppade det (klokt... det är inte mitt jobb att uppfostra vuxna människor...). I morgon kommer jag möjligen att ha glömt det. Eller förpassat det ner i någon skrivbordslåda. Skitsamma. Jag ska lägga mig tidigt ikväll. Sömn funkar mot det mesta.
Men nu har ju inte dagen enbart varit frusen och trist. Det har varit roligt arbete med elever. Återkopplingar och samtal. Planer för kommande lektioner med utgångspunkt från det vi gjorde idag. Sharing and caring. En kopp kaffe och trivsamt, kollegialt prat. Ett fint mejl från en distanselev som just klarat sitt betyg och var så glad och nöjd. Skoj och skratt. Inte bara elände, alltså. Det har nog mest suttit i mitt huvud...
Efter att ha kollat nyhetstimmen på teve, tillsammans med en balja hett te, ska jag krypa ner under duntäcket med en bra bok och lite schysst bakgrundsmusik. Njutbart. Och i morgon är det ju torsdag! Liten sovmorgon!
Det är vårdagjämning idag. Men det betyder bara att från och med nu kommer dagarna att vara längre än nätterna. Det har inget med vår i sig självt att göra. 'nuff said.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar