lektionsplanering

Av goda vännen Ingalill fick jag en länk till en mycket intressant och alarmerande artikel.

Ni hittar den här.

Jag började fundera. Vi på gymnasiet är länken mellan grundskolan och universitetet/högskolan. Hur kan det få gå till att vårt system släpper igenom elever som uppenbarligen inte är högskoleföreberedda? Som saknar grundläggande färdigheter i läsning och skrivande? Hur säkrar vi upp detta hos oss, för våra elever? Och, framförallt; hur arbetar vi med våra elever så att de är väl förberedda när vi släpper dem ifrån oss? Visst är vi, på just vår skola, bra på det idag och visst ser våra betygssnitt bra ut, jämfört med riket.

Men ändå.

Hur kan vi då bli ännu bättre på att hjälpa våra ungdomar att inte bara sikta mot stjärnorna utan dessutom nå sina mål och slippa trassla in fötterna i trädtopparna och trilla ner? Spelar det t ex någon roll om vi tidigt gör eleverna medvetna om de krav som den högre utbildningen ställer? Kan det hjälpa till att motivera det arbete både de och vi lägger ner? Ja. Det tror jag faktiskt att det gör. Jag tror det är väldigt mycket mer motiverande att veta syftet och målet med det en gör - än att jagas av betyg. Det är jag ju knappast ensam om att tro.

Med hjälp av denna artikel och ett par liknande på engelska (hittade i The Local och The Guardian), och med stöd av styrdokumenten, kommer jag nu att pröva denna min tanke tillsammans med mina ettor och en grupp Komvuxelever. Vi börjar så här: Artiklarna (varav ett par är både långa och ganska komplexa) kommer att läsas och innehållet kommer att samtalas om, sammanfattande texter kommer att skrivas och bearbetas eleverna emellan, det kommer att argumenteras i tal och skrift, det blir mer 'peer response' och skrivprocesser och det kommer att bli publicering på klassens blogg.

I de här tankarna och den här planeringen utgår jag, som sagt, från Skolverkets styrdokument säger så här om syftet med och innehållet i ämnet engelska, steg 5:

• Ämnets syfte

• Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att eleverna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och för skilda syften. Eleverna ska ges möjlighet att, genom språkanvändning i funktionella och meningsfulla sammanhang, utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Denna förmåga innefattar dels reception, som innebär att förstå talat språk och texter, dels produktion och interaktion, som innebär att formulera sig och samspela med andra i tal och skrift samt att anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att utveckla språklig säkerhet i tal och skrift samt förmåga att uttrycka sig med variation och komplexitet. Dessutom ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmåga att använda olika strategier för att stödja kommunikationen och för att lösa problem när språkkunskaperna inte räcker till.
  
• Eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används. Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på språk och kultur samt ge dem möjlighet att utveckla flerspråkighet där kunskaper i olika språk samverkar och stödjer varandra. Undervisningen ska dessutom bidra till att eleverna utvecklar språklig medvetenhet och kunskaper om hur man lär sig språk i och utanför undervisningen.
  
• Undervisningen ska i allt väsentligt bedrivas på engelska. I undervisningen ska eleverna få möta talad och skriven engelska av olika slag samt få sätta innehållet i relation till egna erfarenheter och kunskaper. Eleverna ska ges möjlighet att interagera i tal och skrift samt producera talat språk och olika texter, på egen hand och tillsammans med andra, och med stöd av olika hjälpmedel och medier. Undervisningen ska dra nytta av omvärlden som en resurs för kontakter, information och lärande samt bidra till att eleverna utvecklar förståelse av hur man söker, värderar, väljer och tillägnar sig innehåll från olika källor för information, kunskaper och upplevelser.
• Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
  
• Kommunikationens innehåll
  
• Ämnesområden med anknytning till elevernas utbildning samt samhälls- och arbetsliv; aktuella områden; händelser och händelseförlopp; tankar, åsikter, idéer, erfarenheter och känslor; relationer och etiska frågor.
• Innehåll och form i olika typer av fiktion.
• Levnadsvillkor, attityder, värderingar och traditioner samt sociala, politiska och kulturella förhållanden i olika sammanhang och delar av världen där engelska används. Engelska språkets utbredning och ställning i världen.
  Reception
  
• Talat språk, även med viss social och dialektal färgning, och texter som är instruerande, berättande, sammanfattande, förklarande, diskuterande, rapporterande och argumenterande, även via film och andra medier.
• Sammanhängande talat språk och samtal av olika slag, till exempel intervjuer.
• Skönlitteratur och annan fiktion.
• Texter av olika slag och med olika syften, till exempel manualer, populärvetenskapliga texter och reportage.
• Strategier för att lyssna och läsa på olika sätt och med olika syften.
• Olika sätt att söka, välja och kritiskt granska texter och talat språk.
• Hur ord och fraser i muntliga och skriftliga framställningar skapar struktur och sammanhang genom att tydliggöra inledning, orsakssammanhang, tidsaspekt och slutsats.
  Produktion och interaktion
  
• Muntlig och skriftlig produktion och interaktion av olika slag, även i mer formella sammanhang, där eleverna instruerar, berättar, sammanfattar, förklarar, kommenterar, värderar, motiverar sina åsikter, diskuterar och argumenterar.
• Strategier för att bidra till och aktivt medverka i diskussioner med anknytning till samhälls- och arbetslivet.
• Bearbetning av egna och andras muntliga och skriftliga framställningar för att variera, tydliggöra och precisera samt för att skapa struktur och anpassa till syftet och situationen. I detta ingår användning av ord och fraser som tydliggör orsakssammanhang och tidsaspekter.