morgonsamling

När jag gick i lågstadiet, och kanske också i delar av mellanstadiet (jag minns inte riktigt), hade vi något som kallades "morgonsamling". Jag tänkte väl inte så mycket på det då. Det var ju bara något en gjorde, liksom. Innan skolarbetet drog igång satt vi stilla en liten stund medan Fröken läste högt ur någon bok. Jag minns en som hette Smugglar-Ben som var rysligt spännande, när jag gick i... trean? Och... jovisst hade vi morgonsamling i mellanstadiet... jag kom just på att Älgen (egentligen döpt till Sven Edin...) som vi hade i femman-sexan också läste för oss. En sedelärande historia om Albert Schweitzers liv och leverne. (Minns du, Ulla? ;))

Den där stunden på morgonen... ett sätt att samla ihop oss inför arbetet... så himla fiffigt det var! När stunden var över var jag inne i skoldagen. Bussresan dit, eller morgonens förtretligheter med småsyskon, hundpromenad och otäck gröt (tänk att jag tycker om havregrynsgröt nuförtiden?) lades liksom bakom mig och jag var närvarande. Ibland tänker jag att det faktiskt inte vore så dumt att ha en sådan stund varje morgon även på gymnasiet. Eleverna kommer ofta in med andan i halsen, på grund av att de försökt tänja på gränsen för hur länge en kan sova innan det blir seriöst tokbråttom, eller för att bussar och/eller tåg är sena och deras dagar är ofta långa och splittrade på många olika lektioner och aktiviteter. Att ges möjlighet att samla ihop sig en liten kvart om morgonen kanske skulle rädda hela dagen?


Själv tar jag, som bekant, min morgonsamling hemma. Jag går upp extra tidigt (jag skulle kunna sova en timme längre och ändå åtminstone inte behöva springa till jobbet) bara för att kunna ha den här lugna, stilla stunden. När jag väl får benen över sängkanten är jag effektiv; kläderna har jag ofta lagt fram kvällen innan (klart minskande av stressfaktor!) och medan jag tar en snabb dusch puttrar kaffet klart i bryggaren. Sedan sminkar jag mig (vilket är en tämligen enkel affär) och sätter på SVT1 eftersom jag gillar morronsoffan där. Så tidigt på morgonen (en stund före halvsju) serveras dessutom ett litet tvärsnitt av gårdagens händelser, via klipp från olika regionala nyhetsredaktioner.

Sedan sitter jag här i soffan. Fötterna på bordet och laptopen i knät. Jag brukar sitta långa stunder och bara se ut genom det stora fönstret utåt gatan... se på himlen och fundera... dricka mitt kaffe... notera hur grannens päronträd förändras genom årstidsskiftningarna... andas med magen... skriva lite... Morgonsamla mig. Helt enkelt. Inför dagen. En varsam mjukstart som alltid är lika viktig för mig. Och ibland ännu viktigare...

Hur samlar du dig inför din dag?