fruktansvärt flitig

Hur mycket jag än har att göra en lördag måste den börja lugnt och fint. Vakna av mig själv, kaffa i lugn och ro vid köksbordet och med Lundströms bokradio i bakgrunden, om jag vaknat i tid. Idag hade jag det. Tända ljus och raggsockar. En lista skrevs.

En och annan kaffepaus måste ju givetvis in i schemat. Efter två vändor till Miljöstationen (jag har ju ingen släpkärra - än...) lyxade jag till det med mitt "specialimporterade" arabiska kaffe som fick koka upp tre gånger med rårörsocker och kardemummakapslar. Mmm...

Jag tror att av allt jag åstadkommit idag är det rensningen och organiserandet av mitt walk-in-skafferi som känns allra bäst! Nu har jag ordning och överblick igen!

Ute sken solen och en klar, kall vind yrde omkring. Jag fick hålla hårt i de tomma pelletssäckarna så de inte skulle flyga ifrån mig vid i- och urlastningen. En frigolitskiva fick jag jaga en bit... Men jag hann också plocka in några tomater till och beundra mina grekiska chilisar. Jamacian Bell och Fatalii är också på gång!

Att stryka uppgift efter uppgift på listan är en nästan fysisk njutning. Vid åttatiden var jag klar med allt och kunde sjunka ner i soffan en stund, prata med Jenny i telefon och, efter en god middag, tända shishan för lite kontemplation och Den tatuerade drottningmumien (om fyndet av en kvinnlig härskare i Cao Viejo-pyramiden i Peru, troligen från mochecivilisationen) på Kunskapskanalen. Här tänker jag sitta tills det är läggdags!

Fire in the Mountain - Ed Sheeran

demaskering

Det är den tiden på året då det känns angeläget att avmaska katterna. För 127 riksdaler köpte jag två små engångspiller, för ändamålet, på Byns apotek. Jag funderade på hur jag skulle försäkra mig om att alla tre katterna verkligen fick i sig sitt halva piller, vardera, och köpte några små burkar med blöt kattmat. Igår kväll blev det läge för S & T. I varsin liten skål fick de sin tveksamt aptitliga portion vari jag hade gömt varsin halv tablett. FIFAN vad det luktar äckligt med blöt kattmat. Hur fadringen orkar folk fodra sina pälsklingar med det på reguljär basis? Hur eller hur; de åt med god aptit och är härmed officiellt avmaskade. *phew*

V däremot. En helt annan grej. Fortfarande sjukligt skraj och dessutom sist i rangordning vid matskålarna. Mycket ovillig att ens komma in om kvällarna. Men nu på morgonen dök hon upp på altanen, som väntat, och jag hade preparerat en skål även till henne. T & S var på annat håll och efter att ha gömt sig under bordet på altanen medan jag satte ut skålen till henne (vänta på att hon skulle behaga gå in var inte att tänka på) smög hon fram när jag gått in och stängt dörren. Hon smaskade och åt, det såg jag. Men sedan var hon väl mätt och spatserade därifrån. När jag kollade hade hon ätit upp nästan allt. Utom pillret. Såklart. DUMMA KATT. (Eller så är hon helt illistig.) Nå, nu är T & S inne igen och kvar ute får skålen stå en stund till. Kanske återvänder hon för ett sista litet slafs innan hon beger sig ut på dagens ärenden?

Till skillnad från igår är den här morgonen annars lite grå och rå. På mitt bord brinner levande ljus, i radion är det Tankar för dagen och kaffet är svart som natten och hett som helvetet. Och... även om meteorologerna kanske säger annat... det är obönhörligen HÖST. Och... jag tycker om det! Igår kväll gjorde jag just de saker jag föresatt mig och det var fin att sitta i soffan, kolla nyheter och Vetenskapens värld på teve och sticka på en råckenrållvante med katt i knät. En mugg te och några tända ljus fick utgöra cloun på denna den första riktiga höstkvällen. jag tror jag ska köra samma ikväll. Efter träningen ska jag aska ur pannan och fylla på pellets och sedan blir det soffmys de luxe. Kanske rentav i min mjukfluffiga morronrock och raggsockar?

Gitarrer & bas, trummor & hat - Hästpojken

på längden i längden

Bara regn hos mig - idag...

Skidor utför är fruktansvärt ointressant, if you ask me. Oavsett om det är backhoppning eller slalom eller störtlopp så kan jag omöjligen engagera mig i det. Tro mig, jag har försökt.  Men på längden! Där har vi en vinnare! Spännande, medryckande och riktigt roligt att titta på! Just nu har herrarnas 30 km skiathlon startat och jag och Sixten har bänkat oss i soffan med gosiga filtar och kaffe. Ute är vädret allt annat än vinterlikt. Jag vaknade av regn mot sovrumsfönstret och det är grått och lite halvdisigt. Men det är också milt och jag tror att eftermiddagens långpromenad blir en skön historia!

Torsten håller koll!

Igår var jag flitig. Städade, tvättade och donade. Idag kan jag ägna hela dagen åt det jag har lust med. Skidor, powerwalk, kaffe, kattmys och kanske lite filmtittande (1900) framåt kvällskanten (efter damernas skidskytte, dårå... ;)). Så blir min söndag. Utan minsta reflektion över morgondagen. Den är ju inte förrän... i morgon.

Blå himmel över Byn, igår!

Muffin Man - Frank Zappa

dagen som är

Lugn förmiddag. Lite småpyssel och kattprat. En vända ner på Byn för att låna mig ett par filmer på bibblan och proviantera hem ett par grönsaker. Hem och slänga in kassen med grejer och så ta en lagom runda till. Inget hett tempo utan knävänligt och djupandande. Ibland glimtar solen till mellan gråmolnen. Hem igen och laga en enkel grönsaksgryta och äta upp.

Nu får det bli soffa, te och lite Vinterstudio* eller kanske jag börjar på ett Top-of-the-Lake-maraton (jo, för den finns på DVD och jag lånade hem den! *lycka*). Den andra DVD:n jag lånade är Tinker Tailor Soldier Spy, men den kanske jag ser i morgon. Eller en annan dag.

Locomotive Breath - Jethro Tull

*Som ni ju redan känner till har jag ett väl utvecklat sportfilter, men också en viss faiblesse för [att titta på] längdskidåkning. Så jag strökollar vinterstudion ibland och snart är det ju OS. Då lär jag tillbringa en och annan timme i soffan. Ahh... herrarnas femmil och damernas tremil. Fina grejer! (Man kan ju slumra lite och ändå hinna se hur det går... ;)) Och så... skidskytte!

spanaren & sabotören

Spanaren. På helspänn.

Vi blir allt mera vänner, jag och Katten. Idag, när jag kom hem, kom han springande och mötte mig vid dörren. Beklagade sig lite men fick hjälpa till att packa ur matkassarna, hittade en stor mal som följt med in och jagade den en stund, smakade på den och bestämde sig sedan för att mal inte är särskilt gott. Sedan satt han en stund på en stol och fortsatte småprata.

När jag sjönk ner här i soffan vankade han runt en stund, satt och bevakade gatan på sin pall och föll sedan till föga och hoppade upp och satte sig bredvid mig. Sedan var jag antagligen lite för ouppmärksam eftersom han kröp upp i mitt knä och sedan la sig i en strategisk position som omöjliggjorde både skrivande och slösurfande... Men det gör inget för jag tänker att det betyder att han känner sig rätt hemmastadd nu.

Men tusan vad han fäller. Jag ska borsta honom med gaffatejp, tror jag...

Sabotören. Drygare än Yes...

 Hanging Around - The Stranglers

gäääsp...

En vacker och solig dag. Har jag hört. Jag var själv inte utom jobbdörren innan klockan var bortåt fyra och då körde jag en vända till Miljöstationen med pappersåtervinning, glas etc. När jag kom hem tog jag mig en macka och sedan ringde fina vännen, och tidigare kollegan, Ingrid och vi pratade bortåt en timme. Det var länge sedan sist. Vårterminen har varit mer än upptagen för oss båda och vi känner nu att vi behöver träffas för att bara ha de där goda samtalen vi annars brukar ha på våra pedagågiska promenader. Men sommaren är en ganska upptagen tid och vi får helt enkelt boka oss en vecka, om än inte en specifik dag, mot slutet av ledigheten för detta. Det känns onekligen lite skruvat att behöva bestämma sådant under den tid av året som är vår egen att förfoga över, men det finns ju förstås en del planer lagda. För egen del har jag två planer för mina fem veckor (som jag får vänta på ett litet tag till), nämligen att Malin kommer ner från Stockholm och hälsar på en vecka och så London, då. I övrigt ska en hel del tid få ligga helt ograverad och bara... levas.

BiB vet en ju vad det är, men CiC*?

Det är så tyst, så tyst i Huset nu. Katten har hittat en favoritfåtölj i hallen uppe och jag tror han ligger där och vilar. Själv hänger jag i soffan och kämpar för att inte somna. Jag önskar så att jag orkade ta en promenad men... det får bli en annan dag. Kanske imorgon, i kvällssvalkan? Om en stund ska jag lägga mig och läsa en stund. Och jag lär somna ovaggad.

My My, Hey Hey (Out of the Blue) - Neil Young

*Cat in Conversebox. Vad är det med katter och för små lådor, egentligen?

det är ändå torsdag

Men är det inte förargligt..? Här tänkte jag både gräva rabatt och olja altantrappa, efter jobbet, och så regnar det. Jag säger som Raskens Ida: en s'a aldri' räkna ut'at...

Chili på gång!

Tyvärr blir jag på grund av rådande väderlek tvungen att hålla mig inomhus. Ligga i soffan, lyssna på musik och försöka låta bli att somna (det tar på krafterna med student), äta någon knäckemacka med messmör och dricka ett glas rött. Det är visserligen inte helg än, men ändå en slags fredagskänsla. Och om någon oroar sig så är det ju ändå ett 'r' i toRsdag.

Lavendelblått

Jag tror vi säger så.

Crazy Horses - The Osmonds

peppar, peppar

Jag är aldrig sjuk. Alltså... nästan aldrig. Eller kanske ska jag säga nästan aldrig sjukskriven, vilket ju är en annan sak*? Jag menar... det finns ju Panodil Zapp? Men ibland tycker jag det verkar mysigt att vara hemma och vara sådär lagom krasslig så en orkar ligga i soffan under gosiga filtar och se på teve, dricka te och läsa lite. Så när jag vaknade om, vid halvelva, och både såg och hörde regnet smattra mot fönstren bestämde jag mig för att den här söndagen ska få bli en sådan sjukdag - fast jag inte alls är sjuk, bara seg och lite... motvillig.

Jag har alltså omgrupperat mig till vardagsrummet med kuddar, filtar, radio, teve, lite schysst läsning och en kanna te. Ute är det svalt, grått och blött. En skön söndag. Särskilt för en [hyfsat] frisk person som jag!

Teatime!

Om någon annan känner för att grotta ner sig i något mysigt rekommenderar jag vad jag just nu kollar på, nämligen det här. Brittiskt, språkligt, gnälligt! Underbart!

Plaistow Patricia - Ian Dury & The Blockheads

*Jag hade iofs någon slags flunsa i jan 2011 och då var jag riktigt galet sjuk i två veckor, och fick taktikäta panodil för att ens orka krypa ut till toan... åka taxi till vårdcentralen... orkade inte se på teve... bara lyssna... blev uppvaktad av Annhelen och Catharina med kycklingsoppa, handling och dylika omsorger.

yyyyyl...

Tyvärr är det inte fräknar, utan färgflagor...

Allvarligt. Jag är så trött att jag nästan gråter. Varför kan jag aldrig erkänna mina begränsningar? (Hm... nästan aldrig...) Sista strykningen för dagen blev lite för mycket och det är ju ett mirakel att jag inte ramlat ner någonstans, eller lyckats sparka ut färgburken eller tappa penseln i någon taggig och oländig rabatt. Slog i huvudet gjorde jag tre gånger sista kvarten, jag har bitit mig i tungan (och nu svider det när jag äter ostkrokar), jag har en fet, trasig blåsa på högra långfingret (kommer sig av pennfattning på penseln) och tummen som jag jämt får ont i när jag anstränger den (se "pennfattning") är orörlig och även om den ser helt vanlig ut känns den som om den vore stor som en handboll. Som en naturens illvilliga plan att jävlas med mig har det visserligen inte regnat än (det är faktiskt en mycket vacker kväll - vilket en kan se om en orkar se ut genom fönstret... vilket jag inte gör) men det har jävlarimej blåst med orkanstyrka i kastbyarna.

Ändå diskade jag när jag kom in, tog en välbehövlig och underbart skön dusch och fixade mig en liten tallrik med mozzarella, tomatskivor, basilika, några droppar olivolja och lite flingsalt. Jag var så hungrig att jag åt stående vid diskbänken. Väldigt mysigt.

Nu har jag ändå lyckats släpa mig in till soffan med en liten skål ostkrokar (som alltså svider) och ett glas vin. Möjligen kommer jag att somna här. Ovaggad.

Satellite of Love - Lou Reed

sturm und drang

Tusan hakar vad det blåser ikväll. Vårstormen susar och väsnas. Det knakar och dundrar i altantaket och grenar och lös materia slår mot fönstren. Jag har orkat läsa och prata en god stund med Jenny. Vi uppdaterar oss på livet, skrattar gott åt en tidningsartikel (kjekk = snygg), pratar semesterplaner och livet och sånt.

I brevlådan låg senaste Skriva, när jag kom hem. Den ska jag spara och unna mig att läsa i sängen på lördagmorgon, efter Lundströms bokradio...

Nu blir det lite allsång till godnattet:  

Bottleneck Barbiturate - The Ark

söndagsfilmsaga [liten spoiler för sena]

Jag läser Norrlands svårmod av Therése Söderlind och den funkar fint som altanläsning. Ett halvt glas portvin till det. Lite lagom söndagseftermiddagsdekadens. Det är varmt mot altanväggen tills soldiset drar ihop sig.

När det inte längre känns behagligt och småförfallet går jag in igen. Betalar några räkningar vars förfallodatum inte är i synk med löneutbetalningsdagarna.

Lägger mig på soffan, med en mjuk filt över mig, och ser Snow White & The Huntsman. En kan gilla sagor även som vuxen. Kanske är det då en som bäst behöver dem? Åtminstone ibland? Slutet var ju lite öppet men måtte hon ta the huntsman. Den lille valpen kan hon ha som ... knähund (pun intended)?

Pastamiddag. Jag blandar ner färsk spenat, lite kryddgrönt, några stänk olivolja och toppar med fint riven parmesan. Läser vidare...

Midnight Blues - Joe Bonamassa

jeremy & al...

The Merchant of Venice. Jeremy Irons och Al Pacino äger hela filmen. Totalt. Alla andra är staffage. Och Shakespeare, förstås. En fantastisk historia med ett fantastiskt språk. På ett fantastiskt språk.

Det smattrar mot mina fönsterrutor, så jag antar att det regnar ute. Härinne hänger tvätten på tork (övre hallen... inte vardagsrummet...), jag äter lite nybakat bröd och börjar se slutet på ett stickprojekt. Jag ser också en film om Indiska Oceanen, på Kunskapskanalen. Efter det: Det vilda Indien: försvunna världar. En lugn och skön kväll. Ingen rastlöshet. Frid. Jag mår så gott av att vara ute och gå. Om jag drar ner lite på tempot kan jag gå hur långt som helst.

järnladyn

En må tycka vad en vill om Margaret Thatcher - och det gör jag - men Meryl Streep gör verkligen en ruggigt bra tolkning av henne i The Iron Lady, och historien är rörande med den åldrade, ensamma Mrs. Thatcher som lever avskild med sina minnen och sina samtal och smågnabb med den avlidne Denis...

Egentligen hade jag tänkt se The Merchant of Venice som kollegan Uno stack till mig idag (själv lånade han hem The Hunger Games) men av någon anledning (troligen att den är lite lång och jag är trött) blev det inte så. Jag tror jag ska se den imorgon, i stället.

Så. Det är min fredagskväll. Som jag strax ska avsluta. Hur är din?

(Jag vet. Aldrig först - men troligen inte heller sist.)

hemmakväll och skitdrömmar

När klockan är sju tänder jag ljus i vardagsrummet, släcker i köket, drar på mig mjuka lager-på-lager-kläder, fixar största muggen te och slår mig ner i tevesoffan med stickning och laptop. Sedan stundar en nyhetstimme och därefter en kvinna jag är mycket förtjust i - Nina Björk i Min sanning i SVT2.



När min tevekväll är slut är jag det också, och då blir det skönt att krypa ner under duntäcket. Ligga där och samla ihop min dag. I tanken vandra till vart och ett av mina barn och till några av de vänner jag känner särskilt mycket för - kanske för att jag på något vis upplever att de har mig i sina tankar, just nu. Ute i himlarymden möts vi.

a selfmade man

Min söndagsförmiddag är stickning och avsnitt nummer två av Mr Selfridge på teve. Jag tänkte ju sett det igår kväll, men Erica blev kvar hela kvällen och det var ju såklart [minst] fyrtioåtta gånger trevligare att prata med henne än att sitta och glo på teve så jag har sett programmet idag, i stället. Fungerar utmärkt och serien är ett bra substitut för Downton Abbey även om jag inte känner den där lättsamma... magin, som jag gör med D.A.

A ladies' man... Bild lånad här.

Nu tänkte jag se Maria Larssons eviga ögonblick och sticka vidare. Nytt bröd på jäsning i köket. Kanske får jag en mysig fikagäst på besök framåt kvällningen?

thank god it's friday

Fullt upptagen på jobbet. Det känns fint att avsluta med ett seminarium kring Toni Morrisons Beloved och liksom bara luta sig tillbaka och lyssna på elevernas samtal, intryck och tankar. En ynnest, faktiskt.

I förhoppning att morgonens önskan om en bister helg ska infrias (fast det verkar inte bli så om en ska tro väderspanarna) går jag hem och startar bilen. Medan den står och puttrar en liten stund slevar jag i mig en hastig lunch och sedan kör jag en vända för att värma upp den ordentligt. Det är inte särskilt klimatsmart (jag ska nog faktiskt köpa mig en motorvärmare) men det fungerar. Den startar utan protester och batteriet verkar fräscht. Sedan går jag till frisören. Det är rätt lång kö (drop-in, alltså) eftersom en av dem halkat och brutit armen... Men jag bestämmer mig för att jag faktiskt inte alls har bråttom utan sätter mig och väntar. Bläddrar i en skvallertidning, tjuvlyssnar på samtal och twittrar.

När jag blivit klippt är jag för ovanlighetens skull lite missnöjd. Det är ju givetvis min favoritfrisör som är hemma med armbrott och även om hon som klipper mig är duktig blir det inte riktigt som jag vill. Framförallt blev det inte riktigt så kort som jag önskade. Men vad gör en när en sagt till tre gånger, på olika vis, att "du får gärna klippa ganska rejält" men budskapet inte går fram? En tackar, betalar och lovar sig själv att gå tillbaka så snart den Rätta är tillbaka...

Efter frisörbesöket gör jag en raid på affären och handlar mat som antagligen räcker hela veckan. Minst. Och så en sväng till biblioteket för att låna några filmer. Sedan kör jag hem, lastar in i skafferi och kyl och river av disken. Lägger kikärter i blöt. Jag ska försöka bli lite bättre på att laga mat till mig själv och inte bara leva på yoghurt och mackor. Fast spenatsoppa är ändå riktig mat!

Resten av kvällen får vara soffhäng, lite gott att smarra på och ett glas rött. Det är ju Fredag. Fin Fredag. När jag sitter här faller mina ögon på Läs och Res broschyr som kom förra veckan men som jag inte kollat igenom. Här är en resa som jag är seriöst intresserad av. Den är inte ens särskilt dyr.

Skärmdump från Läs och res hemsida.

hoppsan...

Någonstans i höjd med Rapport tänkte jag bara lägga mig några minuter på tevesoffan med en gosig, mjuk pläd över mig och se färdigt nyheterna medan jag samtidigt samlade lite ork till På spåret.

Så rätt jag tänkte och så fel det blev.

Jag vaknade till programmets signaturmelodi - fast i slutet...

Mera fredagsmys. M. Ronnby (by)

hjärtans ljus

Jag vet inte... men en del saker liksom bara blir... av Johan på jobbet fick jag låna en fet skruvdragare och det tog inte många minuter att skruva ihop de två Billyhyllorna*, med den.Sedan skulle jag bara lägga in pysselsaker i den ena och ställa in skriv- och språkböcker i den andra... och jag vet inte riktigt vad som hände för nu sitter jag här i soffan med Trans-Siberian Orchestra dundrande på stereon och alla mina adventsstjärnor är upphängda och tända, och ljusstakarna också och det står några förskrämda små tomtar i ett par hörn och disken är diskad, en maskin tvätt går i tvättstugan och mitt hår har snygg färg igen.

Och i helgen kommer Matilda och Mike på en snabb visit. JÄJ!

*Jag har tolv här hemma, men har ju haft fler som jag gett bort i flyttar etc, så jag har fanimej svart bälte i Billyskrivning. Också.

en inre ordning

Jag vaknar så lugnt idag. Lite före väckningssignalen. Lampan i mitt sovrumsfönster tänds och jag sätter på radion en liten stund. Ligger kvar och låter kroppen och själen komma i synk. Jag plockade fram kläder redan igår kväll. Tar dem och går ner och tar en dusch. Sätter på kaffet. Lätt make-up. Mycket lätt.

Tänder några ljus, stänger av radion i köket och sätter på teven i stället. Tar mitt kaffe och sätter mig i soffan. Fötterna på bordet. Närvaro. Härvaro. Nuvaro. Så enkelt ibland.

Låter dagen komma till mig. Vet att den är fullbokad men också förberedd och genomtänkt och att vi visserligen har ett möte i eftermiddag som gör att jag inte är hemma förrän efter fem, men tänker att det inte gör något. Tänker att jag ska ge mig själv en promenad innan jag tar kväll.

morgonsamling

När jag gick i lågstadiet, och kanske också i delar av mellanstadiet (jag minns inte riktigt), hade vi något som kallades "morgonsamling". Jag tänkte väl inte så mycket på det då. Det var ju bara något en gjorde, liksom. Innan skolarbetet drog igång satt vi stilla en liten stund medan Fröken läste högt ur någon bok. Jag minns en som hette Smugglar-Ben som var rysligt spännande, när jag gick i... trean? Och... jovisst hade vi morgonsamling i mellanstadiet... jag kom just på att Älgen (egentligen döpt till Sven Edin...) som vi hade i femman-sexan också läste för oss. En sedelärande historia om Albert Schweitzers liv och leverne. (Minns du, Ulla? ;))

Den där stunden på morgonen... ett sätt att samla ihop oss inför arbetet... så himla fiffigt det var! När stunden var över var jag inne i skoldagen. Bussresan dit, eller morgonens förtretligheter med småsyskon, hundpromenad och otäck gröt (tänk att jag tycker om havregrynsgröt nuförtiden?) lades liksom bakom mig och jag var närvarande. Ibland tänker jag att det faktiskt inte vore så dumt att ha en sådan stund varje morgon även på gymnasiet. Eleverna kommer ofta in med andan i halsen, på grund av att de försökt tänja på gränsen för hur länge en kan sova innan det blir seriöst tokbråttom, eller för att bussar och/eller tåg är sena och deras dagar är ofta långa och splittrade på många olika lektioner och aktiviteter. Att ges möjlighet att samla ihop sig en liten kvart om morgonen kanske skulle rädda hela dagen?


Själv tar jag, som bekant, min morgonsamling hemma. Jag går upp extra tidigt (jag skulle kunna sova en timme längre och ändå åtminstone inte behöva springa till jobbet) bara för att kunna ha den här lugna, stilla stunden. När jag väl får benen över sängkanten är jag effektiv; kläderna har jag ofta lagt fram kvällen innan (klart minskande av stressfaktor!) och medan jag tar en snabb dusch puttrar kaffet klart i bryggaren. Sedan sminkar jag mig (vilket är en tämligen enkel affär) och sätter på SVT1 eftersom jag gillar morronsoffan där. Så tidigt på morgonen (en stund före halvsju) serveras dessutom ett litet tvärsnitt av gårdagens händelser, via klipp från olika regionala nyhetsredaktioner.

Sedan sitter jag här i soffan. Fötterna på bordet och laptopen i knät. Jag brukar sitta långa stunder och bara se ut genom det stora fönstret utåt gatan... se på himlen och fundera... dricka mitt kaffe... notera hur grannens päronträd förändras genom årstidsskiftningarna... andas med magen... skriva lite... Morgonsamla mig. Helt enkelt. Inför dagen. En varsam mjukstart som alltid är lika viktig för mig. Och ibland ännu viktigare...

Hur samlar du dig inför din dag?