fo

Jag lägger ännu ett "FO" (Finished Object) till handlingarna. I ett par veckor har jag stickat en sjal, designad av The King of Knitting, Stephen West, som gör en hel del skruvade grejer, men också väldigt mycket läckert och ganska lättburet. Den här sjalen går mest utanför min komfortzon vad gäller färgerna (gult är verkligen ingen färg jag brukar använda) men jag tror ändå den blir en favorit. Mjuk, varm och skön! Nu kör jag vidare på min islandskofta. No rest for the wicked.

Muggen!

Helgen som gick var annars bra på alla sätt och vis. Fredagskväll med övernattning, i Börringe. Bus och lek och sagor med barnen och mys och gott prat och något glas rött med föräldrarna, senare på kvällen. På lördagen passade de Floyd medan jag utförde en välplanerad och mycket rask kommandoräd till Emporia och IKEA. Hur orkar folk ha dessa ställen som sina helgnöjen? Jag var fullständigt slut när jag var klar och kunde köra tillbaka till Rodeys. De skulle iväg till vänner och äta middag och det passade mig fint för jag var ju seg som tusan och tyckte det var skönt att köra hem och krypa upp i soffhörnet med stickning och hund. Och igår var det bland annat minikonstrunda (underbara Argilla krukmakeri, i Löderup, där jag köpte två ljuvliga te/kaffemuggar) och jättegod fika på Olof Viktors - men det skrev jag ju om igår.

Konstig vecka igen; jobba två dagar, vara ledig en, och så jobba två. Och tokfullt med grejer att hinna och göra. Men jag hinner ju i alla fall inte ha tråkigt, på jobbet!

Inside - Stiltskin

kravmärkt?

Plommonblom

Förr i tiden kunde man säga om en person att hon, eller han, var en "hundmänniska". En sådan var en person som höll på med hundutställningar, eller kanske tävlade med sin hund i exempelvis bruks eller agility. En lite speciell person - och inte alltid positivt menast... Vi andra hade liksom bara hundar. Vi var inga "hundmänniskor". Men jag anar att det har svängt en del, i detta avessende. Det verkar som att "alla" numera håller på med agility, rallylydnad, nosework med mera. Det är utställningar, träning och läger och fan och hans moster. Det är lätt att, som hundägare, dras med i det där och för mig skapar det enbart ångest. Jag varken vill, orkar eller hinner hålla på med honom hela tiden. Jag tror dessutom att ständig aktivering skapar en hund som ständigt behöver aktiveras vilket kan vara skitjobbigt i längden.

Vi har kul ihop, hunden och jag. Och jag har bestämt mig för att låta det fortsätta vara så. Avslappnat och kravlöst. För skojs skull, liksom. Mina primära mål med hans "fostran" är att han ska kunna gå vettigt i koppel utan att uppföra sig som en dammsugare på amfetamin. Han ska kunna komma på inkallning så att han, när han blir äldre och förståndigare, kan få springa lös på långpromenader i skog och mark (när det är tillåtet, mind you) och han ska ha ett lugnt och trevligt uppförande så att det är okej att ha honom med i diverse sociala sammanhang. Och just det...en sak till... han ska inte sno grejer från fikabordet. Och vi är på god väg, tillsammans. Kopplet är fortfarande ett work i någon form av progress men han är annars en riktigt trevlig liten jycke som är väldigt mån om att ha kontakt med mig - även när han springer lös på hundparken i Sjöbo eller på brukshundklubben (två anläggningar om vardera ca 15000 inhägnade kvadratmeter). Och med är han alltid. Idag fick han visserligen snällt vänta i bilen medan vi (jag och en kompis) besökte en keramikers butik men sedan blev det finfika på Olof Viktors uteservering och där var han såklart med! För en hund är sådana grejer också aktivering. Om man därtill lägger små uppdrag han får, när vi är ute, som till exempel att våga hoppa upp på en hög sten, gå balansgång på en mur eller en stock, hoppa över något hinder, kunna sitta fint och lugnt när det är stimmigt runtomkring, leta upp godisbitar jag slänger ut på en gräsmatta osv ad infinitum, så mår han dessutom mentalt mycket bra.

Just nu har han totalt däckat på vardagsrumsgolvet efter en timmes spring, lek och aktivitet på hundparken och sedan minikonstrunda med fika. Och jag kan ta upp stickningen och maska av ett kul projekt jag hållt på med ett par veckor! Så vill jag ha det med min hund. Andra får gärna hålla på. Så mycket de bara orkar. Men jag vill inte bli indragen...

Nu är det väl revolution på gång? - Bob Hund

tio dagars retreat

Det har varit tio bra lediga dagar. Bäst har varit att jag inom loppet av lovet hunnit träffa, och umgås med, mina barn och deras familjer. Nio intensiva dagar. Ovärderligt.

Idag, den tionde, har jag bara låtit dagen gå. Småpyssel (det blommar fint på baktrappen nu), tvätt och mealprepp varvat med en utflykt till hundparken i Sjöbo, stickning och roligt telefonsamtal med vännen Lena. Senaste avsnittet av Game of Thrones klippte jag till morgonteet. Som avrundning på denna stillsamma söndagsmåndag tog vi en härlig kvällspromenad vid havet, Floyd och jag. Nu lackar jag naglarna, funderar på att se om GoT-avsnittet, för att uppfånga eventuella detaljer jag kan ha missat i morse, och avsluta en etapp på ett av mina stickprojekt.

A-dag i morgon och på onsdag drar läsårets absolut galnaste veckor igång. This, too, shall pass.

Flower Power - Greta Van Fleet

osloliv

Morronkaffe
på norsk balkong

Jag landade hemma i soffan, igår kväll, efter några dagar med döttrarna i Oslo, och deras hjärtevänner. Det har mestadels varit arbetsvecka för dem så vi har inte "hittat på" särskilt mycket. Men det var inte heller meningen med mitt besök; jag ville bara vara med dem. Kramas, pratas, umgås. Och det har vi gjort. Det har varit fint och skönt. Mina vuxna tjejer, med vuxna liv, vuxna bekymmer och dito glädjeämnen. Visst har vi åkt el-sparkcykel och ätit ett par goda måltider ute. Och visst har jag gått en streetart-konstrunda med Floyd och Stitch om morgnarna. Men annars har vi mest bara varit, lite vårslitna som vi var, allihopa. Promenerat, fikat, druckit någon öl och kanske lagat lite mat tillsammans.

Och nu är jag hemma. Idag är det påskafton och innan Börringekollektivet kommer på middag tänkte jag först ha en lite lat förmiddag och sedan köra och handla, och till hundparken i Sjöbo där Floyd kan få springa som en galning och leka med andra lösa hundar. Jag tror Sigrun tänker stanna tills i morgon, och sedan åka hem med Linus & Nathalie som kommer över på lunch.

Måndagen får bli min egen.

Skogsrået/Finngalkn - Faith

Jag tog en liten omväg hem (Grimsholmen, Falkenberg)...

den är här nu

Söndagskväll...

Som ett brev på posten - pre-Post Nordtiden, dårå - infinner den sig; vårterminsstressen. Dagar och veckor rusar fram och flyter ihop och jag har tusen saker jag måste hinna -och många jag faktiskt hinner,men det är inte gratis... Kroppen värker och halsen svider men är det någon tid på året jag sannerligen inte har tid att vara sjuk, så är det nu. Ära vare Buddha, eller någon, för Panodil och ingefärste med honung. Jag vaknar om nätterna, ungefär vid två-halvtre, och kommer på saker jag måste göra, eller borde ha gjort. Än kan jag somna om, efter en stund. Vi håller humöret uppepå oss själva och varandra, kollegorna och jag, och vi försöker hitta små oaser i hetsen.

Min fritid är helig. Jag är ute mycket med Floyd, jag stickar på flera olika projekt, jag hänger med Börringekollektivet och jag läser. Bäst är de lite längre utflykterna med hunden, till stranden eller skogen. Brukshundklubben i ottan (onsdagar och torsdagar) är också fint och idag körde jag till hundparken i Sjöbo, där han fick leka med andra hundar, också. I fredags till igår var vi ute i Börringe och medan jag åkte in till Malmö för sy-och hantverksmässan stannade Floyd kvar och var med ute i trädgården och härjade hela dagen. Jag tror han har ett ganska fint hundliv.

Glad Floyd i vårsol!

Sista veckan nu och sedan påskledigt. Oerhört efterlängtat. När jag går på ledighet ska jag inte ha något som släpar. Det är i alla fall ambitionen. Och det är nog säkrast att jag ordnar det så, för efter ledigheten stundar nationella prov...

Matilda och jag har sett en mycket bra serie på Netflix. After Life, av och med Ricky Gervais. Vansinnigt sorglig och sjukt rolig. Rekommenderar!

Always Remember Us This Way - Lady Gaga