slask

Det har kommit ner mer vitt nu. Men det är blött och slabbigt. Fördel: det är milt och fint och att klä på sig för en kort hundrunda tar inte längre tid än själva rundan. 

Sovit nio timmar i natt. Trött och seg ändå, men det får gå. Tre arbetsdagar kvar och sedan en veckas ledighet. Det måste gå. Jag viker undan från magkänslan som nästan varje morgon säger till mig att strunta i jobbet, sjuka mig och krypa tillbaka ner under täcket. Tre dagar. Det ska gå.

Planerna för ledigheten är varken många eller särskilt storvulna. Lite häng i Börringekollektivet. Jag och Jenny ska låna med oss Torvald in till Malmö för ett besök på reptilcentret, vid Folkets Park. Sigrun följer med mig hem, för någon dag. Och på fredagen ska jag, om väglaget tillåter, köra upp till Borås och hälsa på min halvbror. Det blir fint. I övrigt: mycket utevistelse. Och så ska jag sticka. Mycket. Samt provköra min nya symaskin. Nej, den är inte ny-ny, utan jag har köpt den av en god vän till min syster, som insåg att hon knappast behöver tre symaskiner. Den är bara nyare, och fungerar bättre, än den maskin jag har dragits med de senaste åren.

I lördags var förresten den syrran här och körde workshop i att brodera på stickat, för en coronasäker liten grupp i vårt stickcafé. Det var roligt! Fribroderi har ju liksom inga särskilda begränsningar och när man lärt sig olika tekniker så är det bara fantasin som sätter gränser. Jag broderade på ett par handledsvärmare. Det blev inte jättesnyggt, men jag hade roligt och övning ger, soḿ bekant, träning. Jag går här och funderar på vad jag ska sätta nålen i härnäst. 

Syrran hade familjen med sig och på lördagskvällen var det familjemiddag, ute i Börringe. Sådant värmer.

Lascia ch'io pianga - Joyce DiDinato (G F Händel)

tuesday rant

Läkarbesöket gick väl rätt bra. Trevlig läkare som tog sig tid och lyssnade. Frågade. Och undrade om jag kollat min sköldkörtel? Det hade jag ju inte, så jag fick lämna blod på labb och nu i veckan ska jag få återkoppling på proverna och ett nytt möte. Naturligtvis hade jag en lite bättre dag i fredags och är glad att jag ändå gick dit, trots att det var frestande att inte.

Helgen har jag tillbringat med Sigrun. Vi skulle äventyrat på Stenshuvud i lördags, men det blev snöväder med drev så vi äventyrade här i krokarna i stället. Givetvis hade vi med oss mackor och varn choklad. Sigrun tyckte att nötväckans hojtande var lite läskigt men den såg ju verkligen inte farlig ut. Och sedan såg hon en större hackspett, och en rödhake av bara farten. Dagen efter såg hon några andra fåglar och blev inspirerad att rita av dem, med hjälp av fågelboken. Det är fantastiskt vilket minne och sinne för detaljer barn har. Hon kände direkt igen dem i fågelboken och missade inga detaljer när hon ritade. Något streck blev väl lite för långt men på det hela taget blev det ju bra teckningar av en femåring. Engelsk översättning, dessutom.

Och så jobbveckan. Sigrun blev kvarsnöad här i söndags, så hon var med hela dagen igår; förmiddagen med distansmöten/lektioner och eftermiddagen på plats i skolan, med våra treor. Inga problem alls. Snabb kaffemugg när Matilda hämtade henne, och sedan körde de hem så nätt och försiktigt på den luriga E65an.

Idag har jag mest haft planeringsdag och suttit och nördat ner mig lite i engelsk litteraturhistoria, för treor. En lektion också. Den var tung. En del elever fungerar verkligen bäst när man kan ses afk. Det gör nog jag också.

Det bästa på hela dagen: att, efter jobbet, ta bilen och köra ut till havet och gå en halvmil i sandskogen, medan snöflingorna dansade i vindarna. En after work i min smak.

A Design For Life -  Manic Street Preachers

ordning och reda

På fredag ska jag träffa en läkare. Det är skumt att boka läkare nuförtiden. Man får svara på en massa frågor via sms och en sköterska frågar om något hänt de senaste månaderna som bidragit till mitt välmående.Välmående? Jag ifrågasätter ordvalet och hon menade tydligen motsatsen. Hm. Nå, vi får väl se vad det ger. Kanske kan jag få någon bra strategi att få mer energi? Något tillskott? Jag äter mycket tillskott redan (vitaminer & mineraler) som vegetarian och nästan-vegan, och vid blodgivningen för några veckor sedan sa de att jag har väldigt bra värden. Men den här tröttheten... den liknar inget jag tidigare varit med om. Jag dyker ner i arbetet. Det "måste" jag ju sköta. Jag försöker ligga i framkant och inte låta rättningshögarna växa. 

Och så försöker jag vara strukturerad även i övrigt. Inte spara disken. Ordning och reda i byrålådor och garderob. En god vän uppmuntrar sig själv med att föra bok över sina klädutgifteroch sedan klappa sig på axeln när hon räknar ihop ett år och bara har köpt (nytt och andrahands) för 1165kr. Jag köper verkligen inte särskilt mycket kläder, så detta kan ju faktiskt bli lite roligt, ändå. Visserligen har det bara gått en månad och jag har bränt av 1850 spänn ungefär... men det var inköp jag behövt göra länge (tre t-shirts i merinoull, korta och långa ärmar och en praktisk men säkert helt otrendig vind- och vattentät jacka från Didriksons - allt detta absolut nödvändigt för att ha det nöjsamt när jag är ute) och när jag funderar kan jag faktiskt inte komma på vad jag mer skulle behöva under året? Kanske ett par träningsskor, typ "walking". Kanske inte?

Hunden var hos frisören idag. Då åker man till Tomelilla och medan han blir ansad brukar jag sitta på ett franskt café (jo... de spelar franska chansons, ägaren bär liten hatt och kallar mig "Madame"... och han är faktiskt fransman, så han kommer undan...) och dricka gott kaffe och sticka. Så även idag. Det kändes som en treat. Jag kan diock inte säga att jag satt där och tittade på folk, för idag var jag helt själv. Så till den milda grad att en snubbe stack in huvudet och undrade hur länge jag hade öppet idag. 

En kär kollega och vän gjorde sin sista arbetsdag idag. Nu går hon i pension och jag kommer sakna hennes glada sällskap och kloka tankar. På jobbet, that is. Vi ses ju utanför den sfären då och då, som väl är. I morgon fyller hon år. Jag måste komma ihåg att ringa henne.

The Partisan - Leonard Cohen