så kass

Full koncentration.

Jag är nog inte så bra, längre, på det här med att vara helt ledig. Jag har svårt att landa, känner mig låg och liksom utan riktning. Jag har en och annan plan, men vet inte vad jag ska göra med alla dagarna däremellan. Tisdag och onsdag var jag i Bunkeflostrand och myste (mös?) med Jenny, Sigrun, Matilda och Mike. Just idag är det soffan och A Clash of Kings som gäller, mest, men sedan, då? Även om jag springer, eller styrketränar, så kan jag ju inte göra det hur mycket som helst. Jag har nycklar till en stuga på Öland, men vädret är ju skitkass där, och inte värt körningen. Inte ens gräsmattan behöver min uppmärksamhet, just nu. Kanske måla badrumsfönstret? Njah...

Jag måste göra upp en plan. En detaljplan...

Summer And Lightning - ELO

islendinga saga

Idag är vi alla inte bara islänningar utan dessutom fopollsintresserade. Jag erkänner villigt: så även jag. För vem gillar inte en underdog? Vem gillar inte när någon otippat, med stark sammanhållning, kämpaglöd och en hel massa jävlaranamma visar var skåpet ska stå? Nu blir det ju bara ännu roligare att resa dit, senare i sommar, alldeles oavsett om de åker ut i kvartsfinalen, eller inte. Och visst ska jag se nästa match.

Om jag kommer ihåg...

JÄJ!

Love Love Love - Of Monsters And Men

helgdagar

Helgen som varit. Lugn och trevlig. Vännen Malin kom ner, från Stockholm, och vi har träffat andra vänner till mig och ätit gott och pratat och försmäktat i djungelvärmen (i lördags, that is). Kortare utflykt på trakten som avrundades med ett traditionsenligt besök på The Tea Room. Malin åker hemåt under dagen och jag får väl se vad jag ska fylla den med. Jag har nyckel till en stuga på Öland, så om vädret lockar blir det en tur dit. Och jag saknar den här lilla raringen...

... så jag tänkte styra upp något med henne också, och en moster hon har på besök några dagar. Mina barn börjar helt enkelt bli "den äldre" generationen. Sigge och eventuella syskon och kusiner kommer att tala om dem som "gamlingarna" om inte alls länge. Och vad gör det mig till? Haha.

I'm The Mountain - Stoned Jesus

everyone is making love or else expecting rain...

Åska utlovades för natten som var. När jag vaknade vid halvsju hörde jag den i fjärran. Asfalten på gatan är våt. Vinden fortfarande lite sval. Kaffet hett. Pionerna börjar ge upp. Solen kikar ner igenom molnen. Midsommar.

Desolation Row - Bob Dylan

landa

Det tar mer än en dag att landa i ledighet. Jag somnar tidigt och sover tungt och länge. Vaknar med lätt huvudvärk. Känner en viss rastlöshet. Men så småningom kommer det att kicka in. Igår klev jag direkt ur sängen, i löparkostymen och körde iväg till ett fint friluftsområde i grannkommunen. Kände att jag behövde lite nya vyer för att verkligen komma igång med löpningen, efter två och en halv veckas uppehåll. Började med milslingan, som jag inte sprungit förut, och den visade sig i vissa delar vara smått teknisk och rolig. Vackert dessutom där solljuset silade ner mellan träden, fåglarna sjöng så det stod härliga till och små vattendrag porlade. Lite drygt femton kilometer blev det och det känns idag, haha. Men jag gjorde det, låter den här dagen bli en vilodag och förbereder en förhoppningsvis riktigt trivsam helg tillsammans med vännen Malin, och kanske ett par till.

Piece Of My Heart - Janis Joplin

nu...

Nu börjar den. På riktigt. Semestern. Åtta lediga veckor - minus två dagar. Femtiofyra dagar.

Att ta vara på.

Akta väl.

Inte slarva bort.

Min stund på jorden.


Nu på förmiddagen ska jag göra en utflykt. I eftermiddag aska ur pannan. First things first.

Wish You Were Here - Pink Floyd

motto

I fredags. Studentavslutning i kyrkan. Ulf håller tal. Som alltid humoristisk, lättsam och... allvarlig. Han avrundar med ett Mobergcitat. "Tag vara på ditt liv! Akta det väl! Slarva inte bort det! För nu är det din stund på jorden..." Det ska vara mitt motto, den här sommaren. I tanke och i handling.

Jag önskar att jag spelat in studenten Malins version av den här låten, från när hon sjöng den i kyrkan. Närvaron, trycket... den bästa jag hört. Ever. Och vilken fantastisk sång för en studentdag - har aldrig tänkt på den i ett sådant sammanhang.

Nu får jag nöja mig med det här. DÄM.

Just idag är jag stark - Tomas Andersson Wij & Sofia Karlsson

kärlekshelg

Glad skit!

Student i torsdags och avslutning för ettor och tvåor i fredags. Sedan direkt ner till Bunkeflostrand och hänga med älskade Sigrun medan modern och fadern var på fest i Köpenhamn. Hon var helt otröstlig i säkert en kvart och sedan var det idel solsken igen. Hela kvällen. Lördag förmiddag presentade Matilda mig med hela 90 minuters underbar fotvård och massage på en liten "salong" (?) i grannskapet. Fantastiskt skönt för mina något misshandlade löparfötter! Sedan gjorde de mig sällskap till IKEA och jag kom mig änteligen för att köpa mig ett par jutemattor och lite annat småkrafs så att jag kan göra slag i saken och få lite annan känsla i mitt vardagsrum. Jag körde hem Matilda och Sigrun och fortsatte sedan hemåt. Jag hade väl inte hunnit längre än till Kristianstad när telefonen ringde och Matilda undrade om de fick komma upp och hälsa på eftersom Mike var sugen på att hämta hem Ducatin, nu när han har drag på bilen. Haha! Skiter björnarna i skogen? Klart jag ville! Så jag hann hem, sanera det värsta och till och med pyssla till det lite i vardagsrummet innan de landade. Knäckepizza, popcorn och film (Equilibrium) när Sigrun somnat och hela förmiddagen idag en enda lång lekstund med den lilla älsklingen. SÅ mycket kärlek! Det händer att jag önskar mig en annan sorts kärlek också, men den jag känner när jag hänger med Sigrun, och min övriga familj, väger upp en hel del. För det mesta...

Lite mer harmoni..?

När Ducatin var lastad och lilla familjen rullade tillbaka mot Skåne körde jag ut till vännen Erica, långt ute i skogen, och i utbyte mot trehundra riksdaler och en påse kanelbullar blev ett nätt soffbord, av teak, som stått i hennes uthus, mitt! Efter trevlig fika med lite gott snack körde jag hem, skurade bordet, lät det soltorka och oljade in det med teakolja. Nu står det på hedersplats!

Jag har till och med hunnit sola ett par timmar! Säsongspremiär för solsängen. Himla skönt. Det är hopp om livet, alltså.

Och snartsnartsnart är det... SEMESTER!

Little Wing - Jimi Hendrix

Krypa i gräs är härligt!

knyta ihop

Det är klart det blev en riktig mysfestival. Att bo med Netti är vilsamt och galet roligt. Att Danne och Ola dessutom delade camp med oss ett par dygn gjorde ju knappast saken sämre. Det har såklart blivit såväl asgarv, grymma musikupplevelser (Hawkwind och Uncle Acid, vilka var orsaken till min fredagsbiljett, levererade något så ini helvete), allvarliga samtal, nattliga jam i Camp Onedin, lättsinnigheter, pannkakor hos Älvda[r]lingarna, sena nätter (alt. tidiga morgnar... än orkar jag vara uppe till fem och härja...), mycket kramar och kära återseenden och dessutom närkontakt med en viss Ricard... Heh.  Det skulle bli mitt allra sista SRF-år. Verkligen. Hävdade jag med emfas. Och sedan bokade vi ändå om campingplatsen till nästa år. Joråsåatte...

Och så tillbaka i den s k "verkligheten" med sista lektionerna för i år, ett par betyg som hivas in i sista minuten och så ta tag i studentförberedelserna, avslutningen för ettor och tvåor och försöka komma på ett sätt att spara alla mina tankar och idéer så att jag kan ta vara på dem till hösten och använda dem...

Tog tag i träningen igår också, efter att det blivit ett uppehåll på grund av resor och festivalande. Det kändes precis hur skönt som helst att vara tillbaka på gymmet och idag tänkte jag klivit upp fem och sprungit mig en runda, innan jobbet, med si det gick dock inte. Kroppen min ville stanna kvar i sängen och efter en kort förhandling beslutades att det får bli en sväng ikväll, i stället.

Runaway Girls - Uncle Acid and the Deadbeats

short stopover

Landade i natt, här i Byn, strax efter två. Somnade vid tre. Upp sex igen och så köra hela dagen, med muntliga prov och, som grädde på moset, APT. Hem och kaffa och smarra kanelbullar på altanen med god vän och sedan hänga tvätt, tvätta mer och packa om. Samtal med Netti som är på väg ner från Dalarna. I morgon, någon gång, anländer hon Emmajävlaboda och när jag jobbat klart drar vi ner till Sweden Rock. Just nu känns det galet. Snurrigt. Och jag är sjukt otaggad. Men jag vet hur det blir. Det blir bra.

Det var skönt att se att pionerna inte blommat ut, att gräsmattan var nyklippt och att mina odlingar frodas och växer. Katterna glada (särskilt Sixten) och allt i god ordning. Nu har jag vattnat och sett över allting och hade jag bara orkat dammsuga hade allt varit frid och fröjd. Men... jag hinner. När jag kommer hem, om inte annat. Just nu kändes det viktigare att plocka fram en sovsäck, lacka naglarna och fundera på om jag ska ta med mig en flarra Pastis, eller inte.

Dags att slafa. G'natt. See you on the other side.

The Psychedelic Warlords - Hawkwind