dessa tisdagar

Tisdag morgon. Kolmörkt ute. En endaste stjärna blinkar klart över taket till grannkåken. I mitt fönster svarar ett par tända ljus. Trots att jag redan är klar att gå till arbetet håller jag långa invecklade förklaringar för mig själv om varför jag inte kan klä av mig och bara krypa ner i sängen och sova ett par timmar till. Jag är så trött, så trött. Mörker, deppighet och på över en månad har jag inte kunnat köpa mina vanliga D-vitamintabletter. Nu finns de i lager igen och jag har beställt. Förhoppningsvis leverans i morgon (jag blundar hårt för den miljöpåverkan dessa små snabbleveranser till dörren har...).

Annars är ju allt egentligen rätt åkej. Jag har haft en lugn och trivsam helg med mina systrar. Jag är snart klar med lusetröjorna (montering väntar) till de små och har påbörjat ett par raggsockar (också julklapp) i blå-gröna-turkos-akvamarina nyanser som jag blir glad av att se. Efter en äventyrlig kväll med testning av julstjärnor och sådant - där jag smällde av en säkring i köket och sedan inte hittade elcentralen (den här lägenheten har två pga sammanslagning) för att den satt ute i trappuppgången i ett olåst skåp - är det snart dags att småpynta. Jag fick sortera och välja bland sakerna. Inte för att jag haft ett överflöd tidigare, men det är ändå skillnad på att ha 10 fönster, varav några riktigt stora, och en altandörr, och att ha 6 mindre fönster. Arbetet är också i en lugn fas just nu, dels med ett par grupper på APL och dels med tre grupper som förbereder olika former av muntliga presentationer. Jag använder den frigjorda tiden (APL) till att tänka på, och planera för, teman och aktiviteter för vårterminen som ska vara smarta och låta eleverna göra jobbet...

Tisdag kväll. Jag gick tidigare till jobbet så jag kunde ta en ordentlig omväg och få både motion och lite dagsljus. Det har jag levt på hela dagen. Märkligt att en så liten insats kan göra så stor skillnad. Jag har arbetat, umgåtts med kollegorna, promenerat hem, tagit bilen till affären för lite tyngre inköp, pratat med god vän i telefon och smågrejat här hemma och jag är fortfarande rätt pigg och uppåt. Det är hopp om'at. Kanske. Jag får väl se hur det känns i morgon.

Life Is Golden - Suede

happy b-day to me

Avdelningen saker man gör för de små: tårta, när man fyller år.

Sigrun älskar tårta. Eller... egentligen gillar hon nog mer själva den festliga idén om tårta än bakverket i sig självt. Så när jag, igår, bjöds på en vidunderligt smarrig lasagne (lakto-vegetarisk vilket medgav tre sorters ostar, varav en chèvre) hos Matilda och Mike hade Sigrun beställt tårta. Mycket bestämt hävdade hon att detta skulle vara en melontårta. Inte en tårta med melon uppepå, utan en tårta gjord av vattenmelon. Så... då fick det bli en sådan. Vi gjorde tårtbottnarna av skivad vattenmelon, la hårt vispad grädde (lär vara väldigt gott med kokosgrädde, för en helt vegetarisk tårta) mellan skivorna och ovanpå. Sedan garnerade vi med hallon, blåbär och physalis och flagad mandel och BAM! så hade vi gjort en melontårta. Eller kanske en fruktsallad på höjden? Hur eller hur blev Sigrun nöjd och glad och åt upp hela sin portion. Mission complete!

Nu är det fredag och efter arbetet ska resten av helgen tillbringas i sällskap av mina två systrar.

Leaving the Table - Leonard Cohen

måndag, igen

Helgen flöt förbi. Börringekollektivet dök in på lördagseftermiddagen och innan de for tillbaka, ett barn mindre, fikade vi på en honungsäppelkaka efter mammas gamla recept.  Dessförinnan hade jag faktiskt tagit mig för att städa hela hemmet. Dammtorkning, undanplockning, dammsugning, skura badrummen (ja, lägenheten har två - om än små) och tvätta golven. Gå ut med återvinningsgrejer. Gömma några tänkta julklappar. Bädda rent.

Så när vi blev själva kvar, Sigrun och jag, klädde vi på oss och gick ut i skymningen. Trädklättring var beställt och jag hade span på några klättervänliga träd i en närbelägen park. Vi blev kvar där tills mörkret fallit, vilket naturligtvis var spännande för en treåring, och sedan gock vi till affären och köpte mjölk till pannkakorna. Resten av kvällen var pannkakor, sagor och lite Fem myror... innan sovdags. Jag såg en dokumentär om Henry VIII och sedan var jag rätt klar för sängen, jag också.

Igår kom vi iväg tidigt, eftersom Sigrun går på dansskola (nej, det är inte så ambitiöst som det låter, men ungarna rör sig till musik och verkar ha kul) i Svedala. Sedan åkte vi till Börringe för second breakfast, det blev bebisgos och en sväng till det stora glågula varuhuset för inköp av en mängd ljus och för min del avslutades söndagen med mysig samvaro, och god middag, hos Linus och Nathalie i (på) Limhamn. När jag kom hem var det sovdags, igen.

Tja, det var den helgen, det. Nu är det arbetsvecka igen och jag misstänker att det blir påställt. Håhåjaja. Typ.

The Seduction of Sweet Louise - Louise Hoffsten

fredag

Skön känsla i kroppen. Veckan har flutit på, på ett tillfredsställande vis, och nu har jag ett par avkopplande dygn framför mig. I kväll blir det väl julklappsverkstad (alltså stickning - jag har bara lite av oket kvar, och ärmarna, på Sigruns lusekofta), något glas vitt och en film, eller teveserie, om jag hittar något jag kan tänkas gilla. Jag borde kanske dammsugit, men det kommer fungera alldeles utmärkt att göra det i morgon förmiddag. Nu har jag tänt många levande ljus, efter en fin hempromenad och lite skapande vid spisen.

Jag hade en del rotfrukter, lite småledsen broccoli, en halv, lätt desperat purjolök och jag strimlade det mesta, fräste upp det med olivolja och vitlök och lät det sedan puttra i lite buljong och krydderier. Det blev en god grönsaksgryta. Så strax häller jag upp ett glas Alsace åt mig och tar itu med stickorna. Ska bara hitta något sevärt.Eller så blir det ljudbok. Just nu lyssnar jag på Becoming av, och med, Michelle Obama.

Buddha Time - Brant Bjork

in the eye of the storm

Tiliqua scincoides

Just nu, just idag, har jag inte en endaste liten jobbgrej som ligger och skaver i medvetandet. Allt, säger allt, är rättat och/eller återkopplat och lektionerna är planerade några dagar framöver. När jag la sista handen vid den sista av 64 arbeten, igår eftermiddag, önskade jag mig en app som kan spela de första takterna av Halleluja-kören i Händels Messias, via en enkel knapptryckning. På brutalvolym. Men jag fick nöja mig med ett varv i korridoren för att laga mig en mugg te.

På kvällen var det öppet hus och det är naturligtvis roligt att se att intresset bland niorna verkar stort, men som funktionär är det inte så stimulerande. Det blir dryga timmar, som dock livas upp av att se hur duktiga våra elever är på att ta hand om besökarna. Och mot slutet brukar naturbrukseleverna glida förbi med några små skyddslingar. Igår fick jag träffa en kackerlacka, modell gigantisk, och en blåtungad skink. Kackerlackan höll jag ett betryggande avstånd till (jag har verkligen svårt för skalbaggar och liknande insekter, jag tycker ju till och med att nyckelpigor är lätt äckliga), men skinken hängde jag med, en stund. Reptiler är trevliga.

Idag ska jag njuta av att inte ha något som hänger över mig. Eller... jag har blivit ombedd att vara med, och bli intervjuad, när Skolinspektionen* kommer på visitation. Men i övrigt är allt hunky dory, idag. I morgon är en annan dag. Då går jag hem med 31 nya arbeten liggandes, väntandes på uppmärksamhet.

Walk - Pantera

* Eller som en av kollegorna sa, i en sann freudian slip: Skolinfektionen.

mozarteffekten?

Godmorgon!

Ni vet hur det kan vara när man får en melodislinga i skallen men inte reder ut vad det är för låt? Man hummar och visslar, men det vill inte lossna och man får tillbringa sömnlösa nattimmar med att vrida och vända sig och fundera. Naturligtvis finns det nuförtiden en app som kan reda ut det hela åt en. Man bara öppnar appen och så lyssnar den en liten stund och sedan föreslår den, oftast med häpnadsväckande ackuratess, melodi, kompositör, artist osv.

Men i söndags förmiddag hade Matilda och Mike en sådan gåta och de frågade mig om jag visste vad det var. Jag kände ju igen den på första takten, när Matilda nynnade på den, men sedan var det stopp. Tusan, också! Och appen var helt likgiltig (och då är Matilda ändå tonsäker). Men man ska inte underskatta mina google-skills. Vi var helt överens om att det var ett stycke som använts i film, eller någon teveserie. Vi hade till och med liknande bilder i huvudet, när vi tänkte på musiken. Så jag googlade tre ord i följd och... tadaa! Det var den här:

Suite for Variety Orchestra: VII. Waltz No. 2 - D. Shostakovich 

(Brandenburgisches Staatsorchester Frankfurt, Howard Griffiths)

Ett vackert stycke musik, vilket jag gått och grunnat lite på ett par dagar, och som fick mig att se över mitt klassiska musikbibliotek. Nej, inte mina CD, även om jag har några, utan på Spotify. Jag betalar för tjänsten men utnyttjar den ibland i underkant. Så igår kväll satte jag mig ner och började snickra på vad som kan bli en av mina längsta spellistor, där. Det finns så fantastiskt mycket själavårdande, lugnande, uppmuntrande, energigivande musik därute! Och för mig, som gillar musik i nästan alla genrer - "allt från handklapp till helvete", som en av mina vänner brukar säga - är himlen gränsen (jag vet, kackig svenskifiering av lysande engelskt uttryck). Det blir min längsta lista!

PS. Visst har stycket använts i film- och seriessammanhang, bl a i Eyes Wide Shut, Mr Robot, Bad Santa och House of Cards.

jag, sisyfos

Helgen var delvis solitär, med film och stickning på fredagen, och dels familjär med passning av barnbarn, så att föräldrarna kunde komma sig ur huset på 1. gåsmiddag och övernattning på hotell och 2. spelning med Trampled by Turtles, på Folk o Rock.

Den här veckan försöker jag både ha inspirerande, effektiva, roliga lektioner (förberedda mestadels förra veckan) och beta av högen med litteraturanalyser. Igår blev jag klar med den största batchen, där ENG07 diskuterat och analyserat To Kill A Mockingbird, men så satt jag kvar och arbetade till klockan sex, också. Idag är målet att ta mig an, och avsluta, en av ENG05-gruppernas arbete med The Curious Incident of the Dog in the Night-Time. Jag jobbar sent om jag behöver. Och på torsdag tar jag den sista; en ENG06-grupp som skrivit kring The Absolutely True Story of a Part-Time Indian. I morgon kväll får jag jobba sent, oavsett, eftersom vi har öppet hus på skolan. På fredag ska en annan ENG05-grupp skriva om The Fault in Our Stars - och så har jag en hög igen. Var det inte det här läsåret jag skulle jobba... smartare?

Så, jag har inte energi - eller tid - för så mycket annat. Och det är väl lika bra det.

Vem är du? - Abramis brama

seeeeg

Det är tungt att dra igång mig, efter en ledighet. Jag försöker här, med tända ljus, starkt kaffe och nyheter i P1. Inte hjälper det till heller, att veta att det blir en heldag med föreläsningar - även om jag tror att det kan bli riktigt, riktigt bra. Jesper Ersgård är jag väldigt nyfiken på. Läste hans De fem stora, när den kom, och tydligen utgår hans föreläsningar idag från den.

Helgen var i alla fall fin. Jag var tvungen att ta mig in till Emporia för några ärenden och fick med mig Rodeys. Alltid roligare med gott sällskap. Sedan blev det kaffe, soffmys och lek ute i trädgården innan jag körde hem och landade i min soffa. Där tillbringade jag också en del av söndagen, mellan tvättvik, städning, mealpreppning och annat hushållsgöra. Julklappsstickandet går framåt och det är hopp om att jag kan få klart det jag planerat!

Dirge For November - Opeth

barcelona

Att komma hem från en resa, packa ur väskan, slänga tvätten i maskin och sig själv i soffan är som en fet baksmälla. Jag är totalt slut och får absolut inget annat vettigt gjort i kväll. Inte ens några varv på min stickning. Jag ser på Is och eld, på Kunskapskanalen, och tuggar på några goda nötter jag köpte i La Boqueria, den stora saluhallen vid den i övrigt sjukt överskattade La Rambla. Hjärnan är nästan tom och kroppen matt. Hur jag tänkte när jag köpte biljett till Abramis brama, på KB, till ikväll vet jag inte. Jag försökte ge bort biljetten på FB, men ingen var sugen. Eller så trodde de att de skulle vara tvungna att gå med mig?

Barcelona var givetvis en vansinnigt intressant och rolig stad och vi har ägnat oss åt konstutställningar, muséer, metalbarer, parker, god mat & dryck, kyrkor, gatuliv, arkitektur och bara tagit in och njutit, samtalat i timmar på caféer, promenerat miltals och haft en riktigt fin vecka (fem dagar, iofs) tillsammans, Johanna och jag. Lite mätta på storstadliv tog vi tåget en timme inåt landet, till Montserrat, igår. Roligt att se lite mer lantisliv, småstäder och odlingar och sedan njuta av fantastisk utsikt uppifrån klostret, på sin bergshylla. Jag, med min höjdskräck, övervann mig själv och åkte både upp, och ner, i en liten gul kabinlift. Nere vid bergets fot hittade vi, i grönskan där perrongen tog slut, en liten bar i en trädgård. Där tog vi igen oss en stund och drack en hemsnitsad sangria som smakade glögg. En liten katt klappade vi också.

Barcelona smakar mer!

Barcelona - Freddie Mercury & Montserrat Caballé

(Ja, den är en gammal favorit, i all sin monumentala svulstighet... ;))