Jag har, som den uppmärksamme läsaren kanske lagt märke till, under en tid nu använt pronomenet "en" i stället för "man" - såvida jag inte verkligen skrivit om en man. Detta är inte influerat av värmländskan, eller någon annan dialekt där detta pronomen är vanligen förekommande. Det är en högst medveten strategi i avsikt att göra texterna en smula mer genusneutrala. Världen ska inte med nödvändighet alltid beskrivas ur ett manligt perspektiv.
Jag är knappast ensam om detta, vilket DN uppmärksammat i dagens kulturdel.
 |
| DN Kultur 2012-01-16:2. M. Ronnby CC |
 |
| DN Kultur 2013-01-16:2. M. Ronnby CC |
Efter HEN kommer EN, alltså!
Fast... det känns av någon anledning svårare att
säga "en" än att skriva det. Bonnigare, på något vis. Kanske en fråga om vad en är van vid, bara?
1 kommentar:
kan en tänka som så att en är mer jämlikt lagd i Värmland? ;) för om orden avgör hur vi tänker är tanken inte långt bort
Skicka en kommentar