plusettkommanio

Ny arbetsvecka. Bara att tugga i sig. Ibland kallas veckorna mellan nyår och påsk för "oxveckorna". Jag förstår varför. Det är trögt att vakna och det är svårt att uppamma den Stora Entusiasmen. Jag tänker att det dock blir bättre när morgnarna blir ljusare. Fast just nu... idag... den här måndagsmorgonen... känns det svårt att tänka sig att det blir ljusare. Turligt nog har lite snö fallit i natt och det gör ändå kvarteret lite vackrare. Om jag tänker gå ut och skotta? Nej, jag räknar kallt med att det kommer att smälta bort under dagen. Temperaturen har klivit över nollstrecket.

Hemska nyheter tränger in i mitt vardagsrum. Över tvåhundratrettio unga människor döda i en brand på ett diskotek, konsumchefer som får feta bonusar trots förluster, terrorattentatet i Algeriet, undantagstillstånd i Egypten, inbördeskrig i Mali, landstingen gör fulaffärer och hemlösa människor i Sverige som bokstavligen hålls kvar ute i kylan trots att det finns gott om uppvärmda lokaler där de skulle kunna få härbärge i bister vintertid - som kyrkorna, till exempel.

Det är måndag, alltså och dags att kliva ur mysbubblan jag blåst åt mig själv under en vilsam, varm och skön helg.

Men än kan jag dra ut på det en smula. Än kan jag värma händerna kring kaffemuggen och se mina tända ljus brinna i fönstret, som små fyrbåkar i januarimörkret.

Vissa mornar hjälper det inte med smink... M. Ronnby CC