I förhoppning att morgonens önskan om en bister helg ska infrias (fast det verkar inte bli så om en ska tro väderspanarna) går jag hem och startar bilen. Medan den står och puttrar en liten stund slevar jag i mig en hastig lunch och sedan kör jag en vända för att värma upp den ordentligt. Det är inte särskilt klimatsmart (jag ska nog faktiskt köpa mig en motorvärmare) men det fungerar. Den startar utan protester och batteriet verkar fräscht. Sedan går jag till frisören. Det är rätt lång kö (drop-in, alltså) eftersom en av dem halkat och brutit armen... Men jag bestämmer mig för att jag faktiskt inte alls har bråttom utan sätter mig och väntar. Bläddrar i en skvallertidning, tjuvlyssnar på samtal och twittrar.
När jag blivit klippt är jag för ovanlighetens skull lite missnöjd. Det är ju givetvis min favoritfrisör som är hemma med armbrott och även om hon som klipper mig är duktig blir det inte riktigt som jag vill. Framförallt blev det inte riktigt så kort som jag önskade. Men vad gör en när en sagt till tre gånger, på olika vis, att "du får gärna klippa ganska rejält" men budskapet inte går fram? En tackar, betalar och lovar sig själv att gå tillbaka så snart den Rätta är tillbaka...
Efter frisörbesöket gör jag en raid på affären och handlar mat som antagligen räcker hela veckan. Minst. Och så en sväng till biblioteket för att låna några filmer. Sedan kör jag hem, lastar in i skafferi och kyl och river av disken. Lägger kikärter i blöt. Jag ska försöka bli lite bättre på att laga mat till mig själv och inte bara leva på yoghurt och mackor. Fast spenatsoppa är ändå riktig mat!
Resten av kvällen får vara soffhäng, lite gott att smarra på och ett glas rött. Det är ju Fredag. Fin Fredag. När jag sitter här faller mina ögon på Läs och Res broschyr som kom förra veckan men som jag inte kollat igenom. Här är en resa som jag är seriöst intresserad av. Den är inte ens särskilt dyr.
Skärmdump från Läs och res hemsida. |
2 kommentarer:
Seriöst! Min mamma gjorde den där resan, det var första gången jag insåg att det fanns saker jag skulle vilja göra som hon! Får du inget sällskap, hör av dig ;-)
Ja, jag känner att det verkligen är något jag vill göra.
*noterar om sällskapet* :)
Skicka en kommentar