sådär lagom mör

Varde ljus. M. Ronnby CC

No mercy, alltså. Med musik. Vilket känns i kroppen nu. Men på ett skönt sätt. Inte var det så knôkat på gymmet heller som jag hade trott att det skulle vara. Mestadels de gamla vanliga, liksom. Jag ska dit imorgon igen. Planerar träningen en vecka i taget.

Arbetsdagen som kändes lite ovan innan första lektionen... men sedan gled alla kuggar in på plats och det var fullt ös med undervisning, stödåtgärder, problemlösning, samtal med elever och kollegor och... jag kan fortfarande känna av den där... värmen... som kunde förnimmas före jul. Fina grejer, det.

Kvällen får vara som den är. Lugn och lat. Lite tevenyheter, lite läsning och lite... disk. Tidig läggning.