Jag vaknar prick klockan sex. Av mig själv. Eller kanske ett ljud utifrån? Skatan som hoppade på mitt altantak? Det är ljust i rummet och jag sjunker ner under täcket. Blundar. Tänker att jag kanske somnar om. Men det gör jag inte. Så jag ligger kvar en stund i alla fall. Bara för att jag kan. För att det är en del av att vara ledig. Ha fri tid. Tid där det står mig fritt att göra vad jag vill. Men strax före sju går jag ändå upp. Ner i köket och få på kaffet och medan det puttrar klart hämtar jag upp en tvätt från tvättstugan och hänger till tork. Ser till tomater, chilisar och annat som växer. Repar en liten handfull djungelgurkor. Vattnar lite. Tar ut radio och kaffemugg, kudde för ryggen och en skön filt på altanen. slår mig ner. Dricker kaffet svart och hett i djupa, långsamma klunkar. Första muggen alltid godast.
En liten svart katt, med vitt på magen, glider ljudlöst nerför gatan. Fåglalåt. Himlen grånar till. En reklamutdelare, en så kallad "lokal profil", hostar uppför gatan på sin skraltiga cykel och lägger reklam i grannen B:s brevlåda. Sedan vänder han och rullar nerför gatan igen. Vi andra slapp alltså få en massa skräp i lådorna? Gutt, isåfall. Nerifrån stationen hörs en högtalarröst lämna ut någon slags information. Jag hör bara satsmelodin. Inte vad som sägs.
Morgonen är faktiskt kylig, med en lite östlig vind, och vore det inte för raggisarna och den lila filten av fleece skulle det inte vara alls skönt att sitta här och lyssna på Vetenskapsradion och i övrigt ägna mig åt en smula melankolisk kontemplation..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar