Nu har jag varit på synundersökning och fått konstaterat att mina ögon mår bra. Jag har beställt två par nya glasögon (ett par sköldpaddsfärgade och ett par blå) och dessutom fått veta att det här med att jag plötsligt fått bekymmer att läsa finstilta texter på nära håll när jag har linserna i går att avhjälpa, utan konstigheter. Optikern sa att jag har "det perfekta synfelet" (något av ett oxymoron...) för ett lite nytt sätt att lösa bekymret, nämligen att ha lins i bara ena ögat. Hjärnan kommer snabbt att vänja sig (så jag inte blir yr eller illamående) vid att ögonen har olika fokus och jag kommer utan problem att kunna läsa
och se på långt håll. Det låter ju attans fiffigt! Hon berättade att hon själv har exakt samma synfel (närsynthet -1,00) som jag och att detta fungerar väldigt bra för henne. Dessutom påpekade hon att ju då blir bara hälften så dyrt... smålänning som hon är. Heh.
Efter diverse ärenden mötte jag Ingrid och vi åkte hem till henne för att fika. Planen var egentligen att promenera runt Växjösjön men det satte ösregnet Allan stopp för. Efter fikat hade det dock lugnat sig och vi fick i alla fall till en någorlunda promenad. Hursomhaver var det en trivsam och bra pratstund vi fick - på ungefär samma teman som vi har på våra peda
gågiska promenader, dvs allt mellan himmel och jord. Och lite till...
På tåget hem stötte jag ihop med en tidigare kollega, som varit på annan ort och sökt jobb, och det blev en pratstund till där, mestadels om likvärdig bedömning och betygssättning. Och lite uppdatering, förstås.
|
"Fådda" skor... :/ |
Litet moraliskt dilemma: när jag kom hem och plockade ur min Lindexkasse tittade jag på kvittot, vilket jag inte brukar göra. Jag tyckte prissumman var väldigt låg med tanke på att jag, utöver några nödvändigheter, också fyndat ett par trevliga ballerinaskor för ett par hundringar. En närmare titt gav vid handen att expediten glömt ta betalt för dem... Hmm... För ett ögonblick överfölls jag av min inre Karl-Bertil Jonsson men insåg sedan att jag knappast kan åka tillbaka till Växjö för att hävda min rätt att betala för mig? Dessutom var jag inne i affären en gång till, för att hastköpa ett billigt litet svart paraply och det var samma expedit. Hade hon då kommit ihåg sitt misstag kunde hon ju rättat till det då. Tänkte jag. Nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar