 |
| Reseminne... |
En del av att resa är också att komma hem. Att se och känna det sedan länge invanda - men med nya ögon. Att sitta på sin altan och dricka morronkaffet och fundera över möten, samtal och innebörder. Det tycker jag om.
Jag blir så glad av att möta människor som skapar sig ett liv, och finner sig en utkomst, bortom allfarvägarna. Som bor och lever enkelt och som fyller själva livet med ett annat innehåll än att bara jaga framgång och pengar. Det är inga lättingsliv men det är ändå en trygghet att så kunna lita till sig själv, den egna förmågan och kreativiteten. I det perspektivet känner jag mig som en trygghetsjunkie... som måste ha mitt heltidsjobb för att kunna slappna av. I och för sig har jag ingen ekonomisk trygghet för livet bortom yrkeslivet men jag har i alla fall förmågan att tänka "den dagen, den sorgen". Kanske är det då jag ska downsiza mitt liv och bo i ett [värmländskt] torp och odla morötter? Fast... hm... just det där med odlingar är inte riktigt min grej. Heh. Jag får nog hitta på något annat. Och under tiden känna litelitelite avund gentemot dem som redan nu gör det jag inte riktigt törs.
Men vi har ju alla våra olika drömmar och tankar om vad som är ett gott liv. För mig är arbetet en del av det eftersom jag valt ett yrke jag älskar. Och det var ett fritt val att skaffa mig ytterligare självständighet (?) genom att köpa mig ett hus som rymmer möjligheter att leva ett liv med intressen, familj och vänner. Och en altan därtill...
Just nu är det morronkaffe och tankar på dagen som ligger framför mig. Jag har gått ett varv och plockar visset skrafs från utepelargonerna. Pannan ska askas ur och pellets fyllas på. För övrigt tänker jag låta dagen bara vara fortsatt himmelsblå och varm och se vad som händer. Jag har ett litet kreativitets-itch som kanske mynnar ut i något sytt...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar