Kanske tjacka ny höstgarderob? |
Om man som lärare tycker att det finns en vinst med att eleverna övar på ämnet mellan de få lektionstillfällena, eller om man vill maxa den tid man tillbringar tillsammans med eleverna i klassrummet finns det andra vägar att gå. En av dessa är det som populärt kallas "det flippade klassrummet". Jag är inne på mitt andra år med "flippade" lektioner och jag har sett hur det förändrar interaktionen med, och mellan, eleverna på lektionstid och hur lärandet kan underlättas för många. I korthet kan en säga att det går ut på att eleverna får möjlighet att förbereda sig innan lektionerna och att en sedan kan ägna lektionstiden till att arbeta med det de förberett. Det kan vara en så enkel sak som att se ett nyhetsprogram, läsa en artikel eller kanske bara reflektera över en frågeställning. Det kan också vara att se en länk man fått av sin lärare, till en kort liten film där läraren själv gör en genomgång av något. Eller så har läraren via Youtube, TEDeD eller liknande hittat ett filmklipp som fungerar fint att använda.
Eleverna ser genomgången hemma (detta förutsätter naturligtvis att alla har tillgång till dator och internetuppkoppling hemma, eller en smart telefon och... det har faktiskt nästan... alla - men läraren kollar givetvis upp detta först). Kanske handlar det t ex om hur man skiljer på adverb och adjektiv. En del snappar det nya direkt och behöver bara se genomgången en enda gång - andra har möjlighet att kunna se genomgången flera gånger (något de knappast får om läraren gör genomgången i klassrummet). När lektionen sedan börjar kollar läraren runt om någon har några frågor kring det man sett och tar isåfall tag i det. I övrigt kan klassen börja arbeta med det genomgången handlat om och skulle någon köra fast så... tadaaa!... finns ju läraren där och kan stötta och hjälpa - inte en förälder som kanske inte läst grammatik på tjugofem år... och som avskydde det då. ;)
I den bästa av världar skulle elever kanske inte behöva göra något skolarbete utanför skolans fyra väggar. Men vi lär alla olika och i olika takt. Det flippade klassrummet gynnar inte minst de elever som behöver lite mer tid emellanåt. Samtidigt ger det elever som är übersnabba en möjlighet att få fördjupade arbetsuppgifter - fortfarande i närvaro av en lärare.
Det flippade klassrummet är inte en universallösning (det finns inga sådana!) och jag tror inte på det som den enda pedagogiska metod en behöver, eller ska använda. Jag har grupper där det inte skulle fungera så bra, och därför gör vi det ganska sällan, och jag har grupper där det fungerar fantastiskt väl men jag använder också andra undervisningsmetoder även i de grupperna. Det handlar om att variera möjligheterna till inlärning, att ge alla så goda möjligheter som det bara går, att lära sig. Och det handlar om att skolan inte ska hiva över sitt undervisningsuppdrag på vårdnadshavare eller lämna elever att köra fast utan möjlighet till stöd och hjälp. Långt upp i åldrarna behöver vi föräldrarna - men inte som medlärare.
Tycker jag, dårå.
Nu ska jag inte tycka så mycket mer utan ta en lång, välbehövlig dusch efter en solig och sommarvarm powerwalkrunda uppe i skogen. Sedan ska jag sitta på min altan, dricka en mugg te och njuta av ännu en fin kväll.
2 kommentarer:
väldigt snyggt formulerat, som vanligt. Nu förstår även jag att en läxa kan vara så mycket mer än matning av information och att inlärningsprocessen är personlig är ju självklart! Min tös klass arbetar redan på det viset emellanåt och jag får insyn i skolarbetet genom de uppgifter hon tar med hem. Demokratiskt och mänskligt.
Låter mycket bra, det! Så som det ska vara.
Skicka en kommentar