saknas

Om det är någon endaste sak jag egentligen saknar här i Byn är det en ordentlig garnaffär. Egentligen saknar jag en garnaffär överhuvudtaget. Det kliar lite i mina pysselfingrar. Inte minst en sådan här kväll när kvällssvalkan kommer smygande och jag sitter på altanen i min sköna fåtölj och lyssnar på ett försiktigt åskväder som inte riktigt vill komma loss. Jag kunde i och för sig gå upp i mitt arbetsrum och rota lite i stashen där, men jag vet på ett ungefär vad jag har och inget av det känns särskilt inspirerande. I stället ser jag några avsnitt av In Treatment på SVT Play och funderar på att skriva ett väldigt långt mejl.

Arbetsdagen var fin och efter den skulle jag till IFO för ett informationsmöte med en av pojkarna jag är god man för. Det hade kliat på magen flera timmar och när jag till slut fick tillfälle att klia ordentligt upptäckte jag att det var en jeffla fästing. BLEH och GAH. DUBBELGAH. Jag känner redan hur borrelian sprider sig i kroppen. Och TBE:n.

Så på mötet hade jag först lite svårt att fokusera. Spindlar får mig att kallsvettas och få hjärtklappning och myggor gör mig arg, men fästingar är så totalvidro. Oavsett vad min naturälskande vän Patric säger så har de inget som helst existensberättigande. Om de försvann från jordens yta skulle sannerligen inga ekosystem eller näringskedjor rubbas. Men eftersom det var ett väldigt viktigt möte tog jag mig samman och det blev ett bra samtal. På väg dit föll ett galet regn, ni vet sådär så att gatorna bara flyter. Jag hade paraply, men det hjälpte ju inte så mycket mot flytet. Jag var plaskvåt upp till knäna och mattan i IFO:s samtalsrum blev våt av mina drypande skor.

När jag kom hem bytte jag till torra skor och sedan tog jag bilen upp till Duvemåla för att kolla lite på växter och prata lite trädgårdsplaner med snubben som har trädgårdscentret där. Lite rörigt och en smula bedagat - tänk: the beauty of decay... - men samtidigt gör den något opretentiösa framtoningen att jag känner mig avslappnad och vågar ställa även lite mindre smarta frågor. Vi pratade om japansk trädgårdslönn och kom fram till att jag kan få samma effekt, men betydligt bättre överlevnadsodds, om jag väljer en perukbuske, Cotinus coggria, i stället. Det tål att funderas på. Rönnsumak hade han också, men den ska helst planteras under tidiga hösten, liksom klätterhortensia som jag vill ha vid verandan på framsidan. Men minsann om jag inte köpte med mig en vit bondpion! Ljuvliga tingest!

Avfartsvägen till trädgårdscentret kommer lite plötsligt och jag var osäker på exakt var den var så jag körde förbi med flit och vände bilen vid Trollens kammare, där jag parkerade och passade på att leta rätt på en cache. Jag var där häromkvällen för att testa hur GPS:en fungerade men myggorna gjorde att jag inte hade särskilt mycket tålamod att leta. Men idag gick jag rätt på den, trots att den låg lite fel! Som vanligt hade jag lagt kameran kvar hemma, men jag ska köra dit en annan dag bara för att fotografera. Mycket märklig och spännande plats.

Nu sitter jag här på altanen och ytterligare några droppar regn har fallit. Klockan är ganska exakt åtta och det känns som läge för en mugg te. Sedan kanske jag ska skriva det där långa mejlet till en kär vän som har mycket omkring sig nu, och alltid. Jag saknar henne så mycket och ser fram emot att träffa henne när jag åker upp till hufvudstaden lite längre fram.

Nu: te!

oh well...

Ute är det fortfarande en stilla junimorgon. Den sista för i år. Imorgon är det juli. Officiellt högsommar. Tempus fugit.

Men igår kväll när vi satt ute på altanen i kvällen, Lohla-Marie, Lise och jag, kunde vi konstatera att kvällarna bara blir skönare och skönare. Att sitta ute i bara linnet till klockan tio var njutbart. Ett par myggor dök upp, helt objudna, men inte ens de kunde störa stämningen. I det sällskapet tänks och sägs mycket intressant och klokt. Vänner att inspireras av! (Nej, inte myggorna – kvinnorna!)

Telenors bredbandsnät ligger nere sedan igår eftermiddag. Jag fick inte igång modemet och tänkte att det säkert är min gamla traktor till laptop som inte vill så jag hojade tillbaka till jobbet och hämtade hem min tjänstedator. Men det halp inte. Då tänkte jag att det kanske är något vajsing med modemet så jag ringde upp supporten där jag snabbt fick beskedet att det inte var något fel på mitt modem utan att man hade en stor driftsstörning i hela södra Sverige. Den vänliga killen lovade smsa mig så snart allt funkade igen. När jag vaknade i morse hade han fortfarande inte hört av sig, och det gick fortfarande inte att koppla upp sig, så jag ringde upp supporten igen. Men nu hade de stängt ner den för ”underhåll av våra system”. Joråsåatte…

Men jag följde ändå skönaste morgonrutinen och drack kaffe, lyssnade på P1-morgon och skrev. Jag hann både skriva rent mötesanteckningarna från igår och bloggskriva (går ju att ladda upp när jag kommer till jobbet). Altandörren fick stå öppen och släppa in den svala morgonluften.

Enligt morgonnyheterna (P1) visste Christina Husmark Persson och hennes departement hur illa den nya socialförsäkringslagen kunde slå, långt innan lagen gick igenom, och varnade för detta men blev helt överkörda. Är någon förvånad över Alliansens agerande? Inte jag, i alla fall. De har verkligen en märklig syn på vad välfärd innebär…

njaeh

Bitvis känns livet ändå rätt okej, ju. Inte minst för att jag nu gör det jag borde. Tar tag i det, alltså. Sedan handlar det mest om pannben. Och det har jag en del.

Sedan finns det annat som ännu inte riktigt är på plats, men det kommer att finna sin lösning det också, vad det lider.

Och sommaren är ett glädjeämne.

myggjävlar

Mannen kom och hälsade på igår. Efter middagen gick vi en tur runt Grimmansmålasjön. Vacker och lite speciell natur där och sjön låg spegelblank i kvällssolen. Tyvärr gick det inte att stanna och riktigt njuta och ta in allt det vackra, eller plocka smultron och blåbär för den delen, eftersom de bitvis sanka partierna runt sjön verkar vara inte bara barnkammare för myggorna utan dessutom gynnsamma för deras tillväxt - de var stora som små helikoptrar och aggressiva, därtill. Om myggor tycker jag inte.

Jag tror vi mötte en geocachare, också. Jag vet att det finns några "skatter" gömda där (fast jag hade inte med mig GPS:en eftersom jag inte laddat den med de koordinaterna) och varför knatar man annars omkring med en plastficka i handen? Jag tänkte att han nog hade lite ledtrådar etc utskrivna. Eller... så inventerade han myggbeståndet. Då hade han att göra. En annan, mindre myggynnsam dag ska jag ta med mig GPS:en och leta lite, jag också.

Idag ska det bli en riktigt varm dag. Jag har dragit ner persiennerna så jag slipper komma hem till en bastu. Dessutom har jag redan hunnit diska och gå ett snabbt varv med dammsugaren så att här ser lite presentabelt ut. Möte med ninjorna här, efter jobbet. Jag tänker att vi ska sitta ute på altanen. Inte en enda mygga har siktats här än, i år. Huset ligger lite högt och fritt och jag tror det bidrar. Ännu en fördel med Mi Casa.

Nu: påfyllning av kaffet och möjligen också anläggande av lite make-up.

here comes the sun

På frågan vilken som är min älsklingsbeatle måste jag säga att det är den här mannen:



I och för sig är det nog ingen som frågat. Men så är det.

kul på hjul

Jag står fast vid min tanke från igår; något måste göras. Alltså soffade jag en stund efter jobb, tandläkare och lite ärenden i väntan på någon slags kvällssvalka. Jag velade lite kring huruvida jag skulle dra till gymmet eller hoja ut på tur på bygden. De kringelikrokiga och backiga grusvägarna runt Byn vann den ronden och efter att ha ifört mig lämpliga träningskläder och rättat till cykelkedjan, som hoppade av häromsistens och sedan har trasslat till det med växlarna, så gav jag mig av på en tur.

Tanken var att ta det lugnt och kajka fram i godan ro men så funkar ju inte jag. Det är bara jävelfart som gäller. Så jävelfart blev det. 15 km på 45 minuter kanske inte är ett hastighetsrekord - såvida man inte tar med i beräkningen just de kringelikrokiga, backiga och grusiga vägarna. Det bör man göra. De är inte särskilt lättcyklade, om man säger. Men härliga! Det doftar underbart av grankåda och klorofyll och hästar. En överkörd ormslå såg jag. Och en levandes. Det var nära att den också förpassats till de sälla jaktmarkerna, men jag hann gira undan.

Att träna gör underverk. Jag är på betydligt bättre humör än jag var igår - eller bara för ett par timmar sedan, för den delen. Nu blir det en dusch och en kopp te och lite läsning i skönaste altanfåtöljen. Jag var inom biblioteket tidigare och lånade bland annat Kajsa Grytts Boken om mig själv, tillsammans med Harper Lees To Kill A Mockingbird, Doris Lessings Katter (som lär vara något av det bästa hon skrivit!), Stefan Arvidssons Draksjukan: Mytiska fantasier hos Tolkien, Wagner och de Vries samt en fetingbok som heter Stora boken om katter. Tidig läggning. Jag såg till min lycka att den tredje säsongen av In Treatment börjar ikväll. Äntligen! Men orka hänga uppe till så sent. Jag får kolla den på SVT Play, istället, imorgon.

(Inte dagsfärskt foto - inget vin ikväll!)

sommar

Nu är den ändå här. Samtidigt som den redan börjar lida mot sitt slut - sommaren. Men än finns det tid att njuta sol och värme och lata, sköna dagar. Jag har ju fem veckors semester att se fram emot framöver, med besök av familj och vänner och trevligheter att hitta på. Att det blir soligt och tokvarmt idag gör inte så mycket; inne i skolan är det svalt och skönt. Och efter eftermiddagens höjdpunkt, tandläkarbesöket, ska jag sitta och bara vara på min altan. Eller ta en cykeltur. Kanske både och? Först cykeltur och sedan softa. Möjligen också fotografera min lilla blommande schersmin.

Så får min dag bli. Hur blir er?

vis vid midsommartid?

Jag skulle gärna vilja vara lite klokare. Lite visare. Men jag tvivlar och tröstar mig en smula med Tage Danielssons ord: "Utan tvivel är man riktigt klok".

Midsommarkalaset i Björkeryd blev en lyckad tillställning. En heterogen grupp som samlades kring sill, vin och musik långt in i sommarnatten. Partytält är en bra uppfinning, som Mannen hade fixat till. Han hade fixat en massa annat också. Kudos till honom!

Men resten av helgen - idag, alltså - har vemodet vilat över mig. Jag har hållit det i schack med lite nöje (leta skatt på väg hem mot Byn) och arbete (klippt gräsmattan med handjagaren!). Läst en del också - drickandes eftermiddagskaffe i min "sitthängmatta" som jag fick i present av kusinen Anna-Maria.

Jag satt där och läste i eftermiddagssolen och tyckte att jag var rätt okej. Men jag måste göra något radikalt. Nu är det sådär igen; jag otrivs något alldeles helvetiskt med min fysik. Börja träna mitt i sommaren är väl ingen megahit, men jag måste. Annars blir jag fanimej knäpp. Och ännu tjockare. :-(

midsommar

Det blev sent igår. Klockan var säkert bortåt två innan vi kom på att det kanske kunde vara en bra idé att sova. Men mycket hann också bli samtalat om. Just så som det ska vara.

Nu väntar lite familj och vänner tillsammans med sill, potatis och jordgubbar och en jädrans massa musik och glammande! Ute skiner solen och det blåser en laber bris. Tvätten är torr och jag ska bara försöka komma ihåg att ta in den innan vi kör söderöver, också. Jag tar med GPS:en. Just in case...

HA EN SKÖN OCH FIN MIDSOMMAR!

en torsdag i juni

Om en stund ska jag ner och möta syrran Cia vid stationen. Sedan ska vi ha en syrrekväll och ladda upp - eller troligare: varva ner - inför midsommaren. Det blir en köttbit och ugnsrostade grönsaker och så mycket vin vi har lust att bäla i oss.

Imorgon kör vi ner till Blekinge för att fira midsommar med Mannen, kusinen Anna-Maria och hennes Peter, min underbart sköna vän (och kollega) Annhelen med sällskap Jocke ;-), Linn, Martin, Ola och Patric samt Stene. Partytältet är uppe och allt som ska förtäras är inhandlat. Spotifylistan Allan är säkrad och det finns en ljudanläggning som svarar upp mot den. Vädret skiter jag faktiskt högaktningsfullt i. Hör jag en enda person till tjôta om det så osäkrar jag bössan.

Sorgkanten på helgen är för min del att Jenny och John hoppade av. Men jag förstår dem; resa nästan hela fredagen och sedan hem till Oslo igen på söndagen är lite väl mastigt. Desto finare att få träffa dem lite mer ordentligt om bara 2-3 veckor när de har semester!

sisters of mercy?

Jag har fått en liten fotografisk uppdatering. Selma och Lois växer till sig:

Jag ser fram emot att få hem dem!

rain on my parade

Jag väcktes inatt av att regnet dundrade ner mot mitt altantak. Helt underbart. Visserligen hänger en tvätt ute, fast den torkar ju, men jag har ju också sått gräs där det tidigare stod en hemsk risbuske och nu får gräset bästa möjliga förutsättningar att gro och växa. Enda nackdelen med regn av det här slaget är att det får mig att vilja stanna under täcket hela dagen och bara mysa med en riktigt bra bok och kanske lite skrivande. Men förhoppningsvis blir det väl lite regn kvar till min semester, också!

Vid ett annat tillfälle under natten väcktes jag av ett sms från en av mina absolut bästa vänner som plötsligt drabbats av ett dödsfall i sin familj. Livet är verkligen så skört, oförutsägbart och omöjligt att veta något om utgången av. Desto viktigare att vi inte dröjer med att säga och göra det vi borde. Inte imorgon. Inte sedan. Nu.

i rörelse

Den mätta dagen, den är aldrig störst.
Den bästa dagen är en dag av törst.

Nog finns det mål och mening i vår färd -
men det är vägen, som är mödan värd.

Det bästa målet är en nattlång rast,
där elden tänds och brödet bryts i hast.

På ställen, där man sover blott en gång,
blir sömnen trygg och drömmen full av sång.

Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.
Oändligt är vårt stora äventyr.
(Karin Boye)


Just så.

summer solstice

Vilken supertrevlig kväll det blev igår! Jag har förmånen att få arbeta med några av världens skönaste människor, helt enkelt. Repris på detta, vid tillfälle!

När jag lagt mig låg jag i mörkret och bara lät tankarna vandra. Och jag kom på att det egentligen inte var särskilt mörkt, ju. Inte så konstigt med tanke på att det aldrig blir ljusare än de här nätterna i juni. Idag är det sommarsolståndet och redan imorgon börjar solen bli lite snålare med sin närvaro och vi kan se fram emot de mjuka, ljumma kvällarna i juli och augusti. Sedan är det nog dags att tänka på julklappar och pynt och familjeplanering (inte sån familjeplanering... ni fattar...).

Idag ska jag sitta på skolbänken mest hela dagen. Dags för en utbildningsdag i det nya betygssystemet. Det ser jag fram emot!

Men först hinner jag sitta en stund till, dricka mitt kaffe och se ut över min soliga trädgård och känna mig väldigt nöjd med att jag redan hunnit röja, diska och dammsuga så att det känns fräscht och fint att komma hem i eftermiddag igen.

Igår cyklade jag förbi en trädgård med en helt fantastisk, vit pionbuske. Vill ha!

kickstart

Idag börjar sommarskolan. Jag är taggad och känner mig ganska väl förberedd. Så förberedd man nu kan vara inför mötet med nya individer i en ny gruppkonstellation. Jag tänker att det kommer att bli bra!

Som uppladdning dricker jag mitt goda morgonkaffe och begrundar, med hjälp av morronteve, situationen i Grekland. Kanske blir det en ny finanskris om de inte lyckas lösa sina bekymmer och därför måste ställa in betalningarna. Frågan är väl om det kan tillåtas. Time will tell. Andra, mer närliggande, bekymmer handlar om barnfattigdom här hemma i vår egen trygghet. Det är lätt att slå sig för bröstet och tycka saker om grekernas sätt att sköta sina pengar, men hur sköter vi vår egen ekonomi? Hur kan det få finnas fattiga barn mitt i vår välfärd? Barn, och ungdomar, som måste avstå simskola eller glass eller endags fotbollsläger - för att inte tala om semesterresa eller ridläger - för att kunna ha mat på bordet...

sköna söndagen

Jag började dagen med kaffe och goda föresatser. Här skulle pysslas och grejas.

Och minsann om det inte blev så. Jag har diskat och monterat en stickning och hängt tvätt och sytt och borrat och hängt upp en dekoration i hallen och strukit några toppar och bäddat och dammsugit och torkat golv och lyssnat på musik och läst lite och plockat undan och suttit en liten stund på altanen, i en kort solglimt, och varit ute på spaning efter ett fint bord (men det enda jag hittade var väldigt antikt och kostade 15.900...) och hunnit hitta en liten skatt och handlat hem grejer till morgondagens fest och så kom Annhelen med sällskap förbi på en mugg kaffe och lite gott prat och sedan jobbade jag undan det jag skulle inför morgondagen och så har jag skrivit ett par mejl och Agneta ringde och vi pratades en stund och just nu ser jag den oerhört gripande filmen om Ulla-Carin Lindqvists sista tid, innan hon avled i ALS. Jag ska laga mig lite te, tror jag, sedan och så krypa tidigt i säng. Och försöka inte tänka på ALS. Eller MS. Eller cancer.

I mina dystrare stunder tror jag att jag kommer att få en av de där sjukdomarna.

(Mitt sjuåriga jag. Jag minns klänningen. Jag kände mig så fin i den.)

späckad söndag

Vaknade tidigt. Låg och lyssnade på regnet en god stund. Mannen hade redan gått upp och fixat med kaffe och sedan körde han hemåt.

Jag har mycket att göra idag; förbereda morgondagens lilla fest (städa och handla), se en film jag ska använda i undervisningen imorgon och sätta ihop lite olika uppgifter till den och så göra detsamma till Neil Gaimans Coraline. Dessutom har jag faktiskt stickat klart ett litet pyssel som ska monteras (bild kommer senare) och så ska jag hänga upp en dekoration i hallen. Samt försöka lösa hemtransport av ett riktigt vackert bord jag hittat på Blocket. Just ett sådant jag velat ha hela tiden! Men jag får inte tag på någon bil med drag och säljaren vill bli av med det asap. Man kan skruva av benen och kanske får jag in det i bagageluckan på min bil? Jag ska mäta och kolla.

Men än är klockan bara lite efter åtta och jag ska njuta mitt kaffe en stund till.

saturday morning, park lane

Lördagsmorgon. Ljusgrått ute. Milt. Öppnar sovrumsfönstret för att spä ut den lite kvava luften. Kunna andas. Kaffe. Läser ut biografin över Bang. Ner i köket för att fylla på kaffet och koppla upp mig mot omvärlden. Diskar av bara farten och upptäcker sedan att Bob Hansson föreläser på Kunskapskanalen. Om språket och om att kunna bryta reglerna. Jag har ett skriv på gång. En kreativ, tickande bomb. Måste bara finna de där luckorna att göra det i. Så som jag bestämde mig för innan Englandsresan. Och göra klart mitt arbetsrum. Ett bra bord måste jag ha. Sedan kör jag.

skål, kosmonauter

Vilken dag. Vilken vecka. Men nu är det fredag eftermiddag och jag tänker inte göra ett endaste dugg mer idag. Mer än lyfta vinglaset till munnen och mickla lite med Spotify. På sin höjd. Och lyssna på åskan. Just nu är det blixt och knall nästan simultant. Härligt!

såååå söta...

Frågan är om inte studenter är sötare än ettakluttare, egentligen. Lika glada och tillitsfulla inför Livet som de var inför skolan för en sisådär tolv år sedan. Fina vita klänningar. Skyhöga klackar. Högtidliga kostymer. Lila plastpåsar. Och vita mössor. Det må så vara att Studenten nu inte är vad den var förr i tiden, men det är ändå så att den vita mössan gott kan få representera tre år av bitvis mycket hårt arbete.

Lunchen tillsammans med avgångseleverna var trevlig - inte minst som jag till bordet fick en av de där eleverna som kommit mitt hjärta lite närmare. H*n avslöjade att h*n faktiskt sparat det mail jag hade glädjen att få skicka till hen för en knapp månad sedan. För att det gjorde hen så glad och överraskad och för att ta fram och läsa ibland när självförtroendet kanske sviker.

"Hej!

Nu har jag rättat din tenta i ReA. Du drog ihop 53 poäng vilket egentligen är ett G i det allra högsta skiktet (du hade behövt 58p för VG).

MEN... i VG/MVG-delen visar du prov på så många av de kvaliteter (som att dra slutsatser, resonera mycket genomtänkt, göra jämförelser, och ställa egna frågor) som ingår i kriterierna för de högre betygsstegen att jag helt enkelt inte kan bortse från detta. (Du klockade t ex full pott på de två sista 10-poängsfrågorna!)

Så... ditt betyg i kursen blir VG!

BRA JOBBAT! GRATTIS!
(Och... vad var det jag sa, va'? ;))))

Vill du kika på tentan innan den arkiveras så får du titta förbi mitt arbetsrum i veckan!

Ha en fin helg!

/Magda"

Innan tentan hade eleven sagt till mig att h*n var övertygad om att inte ens nå gränsen för G. Ibland är det så himla skönt att få sista ordet! ;-)

Efter jobbet var det möte med ninjanätverket och sådan telefonsamtal med Mannen. Nu får det bli bingen. Imorgon är en ny dag - och då ska vi vinka av ettorna och tvåorna!

Förresten... Pengarna från det misslyckade GPS-köpet sattes tillbaka på mitt konto idag. Jag lät dem bara studsa ut igen; beställde en likadan från en annan leverantör!

åååå den ljusnande framtid är vår...

Studenten idag. Det är nästan vindstilla och solen skiner från klarblå himmel - precis som det ska vara. För våra uppklädda och vackra treor väntar högtidlig avslutning i kyrkan, mingel, avslutningslunch med lärare, annan personal och särskilt inbjudna gäster. Efter det blir det utspring, gratulationer från familj och vänner och sedan kortege/marsch genom Byn ner till sjön där det blir mer mingel och så upplöses allt och var och en far vidare till andra tillställningar.

Vem vill idag tala om för dem att framtiden visserligen är deras, men att den kanske inte alls är så där ljus som de sjunger om..?

Själv kör jag lite Fin Fredagstema, fast det bara är torsdag. Funderar på high heels också, men antagligen faller jag till föga för det praktiska och tar ett par med lite lägre, förståndigare klackar.

skattefyndighet

Jag är så frustrerad. För en liten vecka sedan beställde jag en Garmin Oregon 450t. Den ser ut så här.

På mitt bankkonto gjordes en reservation, men pengarna drogs inte. De var liksom bara... oåtkomliga. Helt okej. Men... så fick jag ett mail från leverantören att de inte kunde leverera produkten och att pengarna skulle återbetalas. Viss besvikelse. Det skumma var att pengarna fortfarande varken drogs eller gjordes åtkomliga för mig. Och just ikväll, när jag förlikat mig med att jag väl får köpa den på annat håll - så är pengarna plötsligen dragna. Betyder det att den kommer endera dagen, i alla fall?

Hursomhaver har jag haft span på en cache som skulle finnas helt nära där jag bor och under kvällspromenaden satte jag på min gamla Garmin Forerunner som åtminstone kan ange positionen där jag befinner mig. Koordinaterna stämde på pricken där jag listat ut att cachen skulle vara och jag hittade den direkt. LYCKA. Tills jag får min riktiga GPS ska jag se om jag inte kan lyckas plocka ytterligare någon skatt. Kanske till helgen?

(Smileyn anger var jag hittade skatten!)

Jag är fortfarande stressad och pressad och trött och helt ur slag. Tur jag har ett pannben tjockt och hårt som en skyddsrumsvägg. Än ett tag tänker jag försätta berg. En dag i taget.

illa

Jag är så trött på all stress och press. Känslomässigt. Mentalt. Min kropp vill inte ta sig ur sängen längre och jag inser att det är allvar eftersom hjärnan plötsligt är inne på samma linje. Förkylningshelvetet bidrar knappast med något positivt, heller. Det känns som att min reservtank är på väg att sina och jag vet vad jag egentligen borde göra. Jag borde dra mig undan. Stänga av. Allt. Bara vara.

Det är lätt att säga ecklesiastikminister - men det är rätt svårt att göra en.

omväxling

Här svänger det snabbt. Igårkväll njöt jag av en underbart vacker solnedgång och idag när jag slog upp mina blå (nåja... slog upp och slog upp... motvilligt gläntade på dem) var himlen jämngrå och regnet föll. Det faller fortfarande. Men det är en bra grej. Min alldeles, alldeles nyklippta gräsmatta kommer att älska det! Lite tråkigt för grannarna, dock, som satt upp ett jättestort partytält i trädgården och pyntat fint åt sin dotter som tar studenten idag. Men kanske lättar det upp under dagen. Själv kommer jag inte att märka så mycket eftersom muntorna i engelska A fortsätter idag, och vi ska hålla på till sena eftermiddagen.

Tio år sedan göteborgskravallerna, vilket uppmärksammas i morronteve och i P1-morgon. Polisen säger att de arbetar annorlunda nu. Mindre med provokationer och mer med att plocka ut störande element så att demonstrationer kan flyta bättre. Jahaja. Fan tro't. Hursomhaver är deras agerande då en skamfläck som kommer att sitta kvar ett bra tag till. Knappast något som bygger upp ens tilltro till poliskåren...

Som Bob Hansson skrev i Bräcklighetens poetik: "... men vem ringer man om det är polisen man är rädd för?". Och ja... han var där. Då. Bob.

Vilket påminner mig om att jag måste lägga en beställning på Bokbörsen så jag kan fylla i hålen i bokhyllan där några av mina Bobböcker stått. Matilda har dem nu och jag har lovat henne att få behålla dem. Det kostar på att missionera - men det är mödan värt!

bråk

Mina lår och knän värker. Dom fattar ingenting. Antingen sitter jag helt stilla timme ut och timme in. Eller så går jag många, långa kilometer. Inga fjåniga mellanlägen här, inte.

Idag blev det i runda slängar åtta timmars sittande. Vänster ben över höger ben. Och så tvärtom. Och tillbaka igen. Stretcha under bordet. Vifta lite med fötterna. Och så hem på cykel och sedan köra och handla och tanka.

Jag trodde de skulle bli glada över en dryg timmes gräsklippning (det tog lite längre tid idag, eftersom gräsmattan växt sig hög) men nu bara surar de (särskilt vänster). Jag tror jag ska ta och lägga mig alldeles strax.

Läsa lite och så däcka.

Ingen leksak i brevlådan idag.

back in the saddle

Sådärja. Nu är jag tillbaka i de vanliga, sköna rutinerna. Upp ur bingen (fatta hur skönt det var att vakna i min egen mjuka, goa säng), peta på bryggaren på väg till duschen och så småningom landa i soffan med dator och kaffemugg framför SVTs morgonnyheter. Det känns faktiskt väldigt gott.

Jag försöker inte hinna ifatt alla nyheter som flutit förbi under de senaste två veckorna utan fångar upp de som är aktuella nu. Det är regeringslöst i Belgien, dagis stänger på sommaren (men det var väl knappast någon nyhet?) och på onsdag drabbar Juholt och Reinfeldt samman. Jag är inget jättefan av Juholt men hoppas han tvålar dit Reinfeldt så det bara stänker om det!

Annars skiner solen från molnfri himmel och det lovar bli en fin dag här i Emmajävlaboda. Jag ser fram emot att träffa mina sköna kollegor igen. Och eleverna, såklart. Frågan är om de är lika glada att se mig. Eleverna alltså. För idag är det muntlig examination i engelska A. Men de bör tycka det är helt okej, för de är så himla duktiga mina prinsar och prinsessor av TE1.

Jag undrar om min nya leksak (Garmin Oregon 450t) kommer idag?

en gång om året...

... släpper jag det mesta och bara ger mig hän. Åt musiken, vännerna, folket och festerna. Och i år blev det ett fin festival.

Skön musik, bland vilken absolut måste nämnas Moonspell och Fläsket Brinner (nä, min musiksmak är inte alltid så mainstream...), men framförallt mina nya gudar: Hawkwind. Jag har sett dem vid något tidigare tillfälle på SRF, men bara i rent förbigående. Sent ska syndaren vakna. Efter deras konsert kunder jag dött lycklig. Hög som ett hus, dessutom - men enbart på musik.

Nu är jag hemma igen och det känns också helt underbart. Efter tre helger borta trodde jag inte Huset skulle känna igen mig. Men det gjorde det. I trädgården blommar irisar och min pionbuske har börjat slå ut. Stora, tunga rosa blommor! Jag använde mobilen och kvaliteten blir ju därefter, men jag blir lika glad i alla fall!

joråsåatte

Det blir en härlig SRF-vecka. I’ve got the cold from hell och helst vill jag bara åka hem och lägga mig. Men det känns inte som ett alternativ, så jag får väl hålla förkylningen i schack med whisky och panodil. Lite havreknäcke med klämost på det så har jag fått med det mesta i kostcirkeln, tror jag.

our house

Liten bildkavalkad, bara.

homeward bound

Sista dagen i Scarborough igår. Frukost först. I väntan på frukostdags satt jag och skrev i det gemensamma vardagsrummet. En äldre dam satt där också, tillsammans med sin till åren komna dotter. Hon tittade ut genom fönstret, på huset mitt emot.

- Ah. Look at that beautiful house, sa hon.
- Yes it is beautiful, sa jag som den artiga person jag är, but I find all of Scarborough beautiful.
- Scarborough? sa damen. So that’s where we are.

Förmiddagen gick åt till att ta en rask promenad (skattletning och en smula snabbshopping) och sedan bjöds det på lunch på ett rätt flott ställe, av vår arrangör. Vi berättade för vår värdinna här på vårt Guest House att vi skulle dit och hon berättade att när hennes dotter skulle gifta sig för något år sedan var de där för att se om det kunde vara ett lämpligt ställe för mottagningen. ”A very nice man showed us around.. and he was very nice, if you know what I mean (och vi förstod att hon menade att han var homosexuell…)…” och så hade han berättat att om de ville kunde de får ett partytält uppsatt ute på gräsmattan vid dammen. När hon undrade vad det kunde tänkas kosta lät han genom sitt blotta minspel henne förstå att om hon behövde fråga hade hon antagligen inte råd. Där åt vi alltså lunch. Trerätters.

Sedan åkte vi till Scarborough Castle där vi mötte eleverna för en dramatiserad guidning. Dramatiseringen bestod i att eleverna skulle iscensätta ett slag och det höll på att gå illa när en av tjejerna knuffades ned i ett dike av leda blekingar (fast det skulle föreställa en normandisk invasionsstyrka) och slog i huvudet. Hon blev turligt nog mest chockad och återhämtade sig under eftermiddagen. Roland och jag passade på att plåta Anne Brontës grav, vid foten av slottskullen, och kom därmed på en lite lagom efterkälke för att också kunna leta upp en liten skatt som fanns just där.

Elton Johnkonserten var en fruktansvärt bra tillställning. En av de bästa konserter jag varit på. Lugnt och välarrangerat, de 8500 besökarna till trots. Fantastiskt bra ljud och en taggad, glad och underbar Sir Elton som bjöd på 2 timmars och 15 minuters oavbruten musik. Han och en flygel och många av hans bästa genom åren. Han har fortfarande kvar rösten, även om han skippade de högsta tonerna. Magiskt! Och en härlig avslutning på vår fina vecka här!

I sakta mak strosade vi hemåt och slank in på en pub för en sista ale. Vid Tesco splittade vi så att de andra gick raka vägen hem (antar jag?) och Roland och jag tog omvägen om Tescos parkering för att plocka en cache vi spanade på tidigare idag men inte kunde leta efter för att där var så mycket folk. Vi hittade den och fick också förklara för ett par nyfikna vakter vad det egentligen var vi sysslade med!

Strax är det frukost här och sedan bär det hemåt. En väldigt rolig och givande vecka och det är nästan omöjligt att lista vad som varit bäst. Att se hur våra elever har vuxit och bondat med varandra är absolut underbart, och att därutöver få lära känna kollegorna på ett nytt sätt betyder mycket! Att dessutom ha lärt mig dricka - och tycka om! - ale och att ha fått smaka på geocaching är också ett par verkliga toppgrejer. Och så England... alla trevliga, vänliga människor, all histora och andlöst vacker natur... Hit ska jag tillbaka!


Och partytältet… det kostade 300 pund. Att sätta upp, alltså. Rakt av. Vi snackar montering.

this & that

Igår satt vi inne mest hela dagen och muntade våra elever. Det är otroligt vad en veckas vistelse kan göra för språklig utveckling och dito självförtroende! För att inte tala om vad som händer i elevgruppen. Att se hur de bondar och hur nya vänskapliga konstellationer uppstår är fint att se. Igår kväll var det högvatten så de kunde inte spela fotboll eller kasta frisbee på stranden. I stället tog de sig för (alla!) att gå och bowla i stället. Ett guldgäng som jag är stolt och glad att få arbeta och resa tillsammans med!

Idag är det lite "ledigt" på förmiddagen. Sedan blir det lunch i utkanten av Scarborough tillsammans med arrangören vi samarbetar med, en guidad tur vid Scarborough Castle och så Sir Elton John på The Open Air Theatre. Efter konserten får vi hasta till elevdiscot som Club England anordnar och därefter vill chefen på CE träffa oss på en pub. Lång dags färd mot natt, känns det som. Men allramest bara roligt, ju!

Mindre roligt är att jag håller på att få förkylningen från helvetet. Halsen svider och jag tror jag har feber. Tur jag tog med mig Panodil.

Igår var vi i tidningen, förresten. Scarborough Evening News. Jag försökte hitta artikeln och bilderna i nättidningen, men lyckades inte. Snygga var vi i alla fall!

Månne det blir lite skattletning idag, också? Jag har spanat in ett ställe. ;-)

rise and shine

Uppe med tuppen här. Fortfarande ett helt fantastiskt sommarväder! Idag blir det muntliga examinationer för våra elever. Jag och Anna kommer att sitta inne hela dagen. Förhoppningsvis är vi klara vid femtiden.

Det här får bli en bildblogg.

En fin sanddrake som någon byggt.

Våra elever vill inte vara sämre - men tjejerna på bilden bara vaktade den. Sa de. ;)

Hela elevgänget samlat.

Tåg kan faktiskt vara läckra!

Robin Hood's Bay

treasure island

Jag har hittat sex skatter här i England. Detta är Skattkammarön!

I övrigt har vi varit på University of York och National Railway Museum och strosat runt i stan och myst och letat skatter och ätit god italiensk mat och jag kan inte FATTA varför jag inte varit i England tidigare? Eller oftare i Skottland, för den delen? That must be remedied.

Jag har så mycket mer att skriva och bilder att lägga in, men vet ni... jag orkar inte. Jag är duktigt trött nu. Vi går flera mil om dagen, är on duty mellan typ 07.00 och 22.30 och dessemellan har vi jourtjänstgöring...

Kanske pallar/hinner jag i morgon bitti. Eller inte. I morgon är det speaking exams för våra elever. Det blir en lång dag. För oss.

there and back again

Fantastiskt rolig dag igår; Middlesborough Football Stadium (rundtur bakom kulisserna), Nature's World - en slags trädgårdspark med klimattema, eller hur jag ska uttrycka det, fast den var inte särskilt välskött - och så avslutning vid helt underbara Robin Hood's Bay, där vi minsann hittade en liten skatt också. Som det kan bli, va'?

(Fotot taget precis där vi plockade cachen.)

På kvällen samlades alla våra ungdomar på stranden för fotboll och frisbee och vi promenerade omkring och pratade med dem, hejade på matchen och njöt av hur fint det är här i största allmänhet.

Idag blir det York igen. Säkert någon cache som ska hittas och så ska jag nog shoppa lite. Kanske.

resan går vidare

En bussfabrik kanske inte låter som det sexigaste som finns, men att besöka Plaxton var i alla fall intressant.

Jag noterade att inte en enda kvinna jobbade ute i fabriken. Guiden bara tittade konstigt på mig, när jag undrade varför, och sa att… ”well… this is quite a male oriented area…” och så berättade han att de, för några år sedan, tog in kvinnliga lärlingar… ”but for some reason they never stayed on for long… you know… they had babies and such…” Med den attityden är det kanske inte så konstigt att tjejerna inte ville stanna. Men… några kvinnor fanns ändå i fabriken. Endimensionella.

Patrick, Roland och jag köpte sandwiches på Marks & Spencer och kaffe på ett café bredvid, och sedan satt vi på en bänk högt över stranden och åt vår lunch och matade duvorna med smulorna – helt eniga om att ingen av oss känner oss redo för duvmatarfasen än på en sisådär 20-30 år. Tvärtom vill vi fortsätta njuta av spelningar och festivaler tills vi är sjuttifem, allraminst.

Efter lunchen traskade vi, med eleverna, till Sixth Form College där Patrick jobbar, och fick en rundtur. Sedan hade Patrick dubbellektion med dem, medan vi andra tog en taxi tillbaka till stan. Anna vilade, Susanne och Åke gick på en sådan där ”fiskbehandling” och Roland och jag strosade ut på piren, där Roland hade en cache att hämta. Hemvägen gick sedan via en vätskekontroll på en synnerligen trevlig pub där jag drack Nick Stafford’s Hunbleton Ale Nightmare. Mycket god, men den slår inte Jaipuren jag provade i York.

Kvällspromenaden tog ett par timmar längs strandpromenaden där vi hittade de flesta av våra absolut underbara ungdomar nere på stranden, spelandes fotboll och vi stannade och pratade med dem en god stund. Så småningom gick vi hem igen, via ett alldeles lagom sunkigt sjapp.

En halfpint är en ganska lagom dos.

buss på!

Tidig morgon här. Soligt, men blåsigt. Fiskmåsarna far som vantar genom luften. Jag, Roland och vår lokale kollega Patrick ska ta med teknikklassen till Plaxton för att bland annat se hur en riktigt fin långfärdsbuss blir till. Jag tror faktiskt att det kan bli roligare än det låter! Tillbaka i Scarborough ska vi besöka Sixth Form College och våra elever ska få en dubbellektion i general studies - ett ämne som vore mycket intressant att ha på schemat även hemma. Resten av dagen spenderar vi som vi vill och förutom att jag ska gå och snoka efter lite böcker och annat värt att shoppa (fler böcker..?) så ser det ut att också bli en lite mer spektakulär skattjakt. Mer om den ikväll!

Kaffe har jag redan druckit, men strax är det frukost och då ska jag häva i mig lite mer. Man kan säga en hel del om kaffet här, men inte att det är särskilt starkt eller ens gott. Men det duger i krig.

Jag försökte hitta några bra klipp med gårkvällens bluesband, på Youtube, men det var mest bara skrammel. Hur kul är det för band egentligen när entusiaster bara lägger upp kassa filmer? Och varför gör man det?

not that much raping or pillaging

Idag ställde vi färden mot York. Vi hann med en visning av pågående utgrävningar i centrala York, vid Hungate, och sedan Jorvik Viking Centre som var en riktigt bra museiupplevelse. Därutöver gick vi några timmar och bara strosade runt på stan. Eleverna gick på olika håll och det gjorde vi lärare också. Roland, Susanne och jag var på en "mission" eftersom Roland hade ett par, tre cachar att ta och vi alla tre ville dricka god öl. På Old White Swan hade de den godaste och bittraste ölen hittills - Jaipur. En Indian Pale Ale från Thornbury. Det fiffiga med den puben, bortsett från att de enbart hade en massa ölsorter jag inte sett tidigare, var att vi fick smaka på några olika sorter innan vi beställde. Jag måste säga att det var ett synnerligen civiliserat sätt.

Innan hemresan besökte vi York Minster. En helt fantastiskt katedral! Jag har sett någon större, men ingen vackrare! Som av en händelse övade en av körerna och det lät fanimej som änglasång. Eteriskt... sakralt...

Jo... jag har tagit min första cache idag! Vid den här kyrkan:

Någonstans står nu mitt namn på en liten pappersrulle i en magnetförsedd filmburk. Spännande!

(Uggla vid Cuppergate)

Efter middagen gick jag, Susanne, Roland och vår engelske (egentligen irländske) kollega Patrick till The Cask, här "hemma" i Scarborough, för att lyssna på ett galet tajt och kompetent bluesband - WT Feaster Band. Sjuuuukt bra, helt enkelt.

Nu måste jag sova. Imorgon går reveljen kl 6 för dusch, frukost och studiebesök.

(Ingen kyrka, utan ett café!)