Finaste Bob Hansson i Stadsparken i Helsingborg, igår kväll.
Omsorg om andligheten i Stockamöllan, idag.söndag 31 juli 2011
tillbakablick
Sverige är fint. Antagligen borde jag se mer av det. Att bestämma mig för att göra det är ett av de enklare valen i livet.
Finaste Bob Hansson i Stadsparken i Helsingborg, igår kväll.
Omsorg om andligheten i Stockamöllan, idag.
Finaste Bob Hansson i Stadsparken i Helsingborg, igår kväll.Omsorg om andligheten i Stockamöllan, idag.
i österled
Söndagsmorgon i en liten skånsk by. Kyrkklockorna klämtar. Frukosten är klar.
Gårkvällen var lyckad. Lite fördrinkar hos en kompis till Mannens syster och sedan promenad ner till Stadsparken. Bob Hansson var möjligen lite väl stissig, men jag tänker att det kanske berodde på att han uppträdde i sin hemstad och att det i publiken fanns en del ryggdunkare, dvs gamla skolkamrater som nog inte var särskilt kul att ha att göra med back in the days men som nu vill vara du och tjena och... dunka rygg.
Skånska Mord levde upp till förväntningarna och levererade lite småspejsad bluesflipp. Det var roligt att återse Patric och därtill Ola och Patrik som hade rest in till Helsingborg från sina respektive hemorter. Gott snack över en macka efteråt innan vi tog bussen ut till Fleninge.
Nu blir det frukost och sedan hemfärd via små, spännande vägar. Kanske någon cache också?
lördag 30 juli 2011
i västerled
Jomenvisst var Lemon Bird alldeles kanonfantastiskt bra! Och det var trevligt att träffa lite bekanta ansikten från Tolg, ockå! Mindre mysigt att sova på ett tunt liggunderlag på en knycklig gräsmatta (om än i ett tält, givetvis) - men är man tillräckligt trött funkar det också!
Nu ska jag leta upp en dusch borta i skogen (naturcampen här är spartansk men fin) och så småningom drar vi vidare, västerut, med slutmål Helsingborg. Ikväll blir det både Bob Hansson och Skånska Mord!
Ciao!
fredag 29 juli 2011
fredagsfinheter
Fin Fredag idag. Igen! Ikväll spelar Lemon Bird på Pannkakshuset i Tolg. Det kan nog bli en trevlig tillställning! Det ska bli roligt att träffa vännerna där, också!
Vi tar en rejäl omväg till Tolg, för lite kulturspaning och geocaching (om det inte regnar).
Hmm. Jag kanske borde hiva ner lite kläder och hygienpryttlar i ryggan, då?
Vi tar en rejäl omväg till Tolg, för lite kulturspaning och geocaching (om det inte regnar).Hmm. Jag kanske borde hiva ner lite kläder och hygienpryttlar i ryggan, då?
torsdag 28 juli 2011
regntur
Idag hade vi bestämt att åka någonstans där det var fint väder. Alltså åkte vi till Öland, där det regnade hela tiden. Men Öland är fint även i regn, tycker jag. Vi kikade på en örtagård (köpte deras ört- och vitlökssenap) och på en sorgligt övergiven bad- och campingplats med en igenvuxen minigolfbana. Men nere vid vattnet åt Kalmarsund doftade det äntligen riktigt hav. Ruttnande, salt tång - det är som ljuv parfym för en som ständigt saknar havet. Vi gick omkring lite och jag inhalerade tills jag blev yr i huvudet. Sedan drack vi kaffe och åt macka i bilen.
Efter att ha kört över Stora alvaret, till östra sidan av ön, kikade vi in i ett litet museum över en träsnidare - JAGS - och kollade in samlingen. Ganska coolt, faktiskt.
Sedan rullade vi sakta tillbaka över alvaret på en annan väg och över bron och in till Kalmar. Strosade på stan en stund och sedan åt vi pizza på en riktig italiensk krog, Ernestos, och det kan ha varit en av de godaste pizzor jag ätit. Helt perfekt och även om jag givetvis blev mätt blev jag inte sådär tungt äckelmätt som jag vanligen blir av pizza. OK, den kostade 170 spänn - med det var det värt!
Just när vi skulle köra tillbaka till Byn undrade Mannen om vi inte skulle klippa IKEA när vi ändå var i Kalmar? Jag hade ju ändå tänkt köra dit nästa vecka och nu slapp jag det. Jag köpte bara sådant som stod på listan som ligger i min plånbok och nu är jag redo att, nästa vecka, pimpa lilla toaletten på övervåningen. Min retrotoa, hehe.
Ute faller skymningen nu och innan vi kryper till kojs ska vi äta lite vällagrad camembert - köpt på Gerdas i Kalmar - tillsammans med vuxenmarmeladen jag fick av Erica, och ett glas rött.
Efter att ha kört över Stora alvaret, till östra sidan av ön, kikade vi in i ett litet museum över en träsnidare - JAGS - och kollade in samlingen. Ganska coolt, faktiskt.
Sedan rullade vi sakta tillbaka över alvaret på en annan väg och över bron och in till Kalmar. Strosade på stan en stund och sedan åt vi pizza på en riktig italiensk krog, Ernestos, och det kan ha varit en av de godaste pizzor jag ätit. Helt perfekt och även om jag givetvis blev mätt blev jag inte sådär tungt äckelmätt som jag vanligen blir av pizza. OK, den kostade 170 spänn - med det var det värt!Just när vi skulle köra tillbaka till Byn undrade Mannen om vi inte skulle klippa IKEA när vi ändå var i Kalmar? Jag hade ju ändå tänkt köra dit nästa vecka och nu slapp jag det. Jag köpte bara sådant som stod på listan som ligger i min plånbok och nu är jag redo att, nästa vecka, pimpa lilla toaletten på övervåningen. Min retrotoa, hehe.
Ute faller skymningen nu och innan vi kryper till kojs ska vi äta lite vällagrad camembert - köpt på Gerdas i Kalmar - tillsammans med vuxenmarmeladen jag fick av Erica, och ett glas rött.
brännvin
Mannen är här några dagar. Igår fick vi lust på en liten tur och körde ner till Kyrkeby Bränneri där vi träffade min tidigare kollega (tillika ägare av härligheten) som berättade för oss om brännvinsbrännandets, och Kyrkebys, historia. Det var riktigt intressant.Sedan bestämde vi oss för att uppsöka Klasatorpet i Långasjö, som finns på Johan Tells lista över trista sevärdheter. Ett sådant tillfälle får man bara inte missa och det var mycket riktigt trist. Så trist att vi vände i porten och letade oss ner till Törsbo istället där vi - fruktlöst - försökte hitta en cache (väldigt irriterande när man läser på hemsidan att den som sist hittade cachen tyckte den låg för synligt och helt sonika lagt den på ett "bättre" ställe, utan att ange eventuella nya koordinater eller svårighetsgrad...) och fikade nere vid sjökanten innan vi vände hem till ett Emmaboda fullt av bleka, jättegulliga popsnören.
Kvällen tillbringades ni-vet-var med samspråk och grillning av lammytterfilé. Inte så dumt.
Idag är vädret inte lika trivsamt så vi tar oss nog en runda till Kalmar och kanske över till Öland om andan faller på. Men först vill jag ha frukost och en mugg kaffe till.
onsdag 27 juli 2011
i'm halfway there
... som BonJovi sjöng därborta i det töckniga åttiotalet. Eftersom jag fick barn 82, 84, 87 och 89 så blev det inte det musikaliskt mest dynamiska decenniet, för mitt vidkommande. (Jag hade lite annat för mig.) Det jag fick med mig därur var väl egentligen bara Depeche Mode - vilket å andra sidan var grymt bra. Och just BonJovi hör inte till favoriterna - men en del melodi- och textslingor biter sig ju fast i skallen vare sig man vill det eller inte.
Och idag är jag halvvägs genom semestern. Det känns bra. Jag har gott om tid att vila och greja och pyssla och umgås med familj och vänner och jag känner ingen som helst ångest när jag tänker tanken att jag sedan ska tillbaka till arbetet igen. Jag gillar ju mitt jobb och känner det inte alls betungande att börja arbeta igen. Snarare en viss förväntan inför ett nytt läsår med nya elever och rentav en och annan ny kollega. Det blir fint.
Fint är också vädret idag. Kanske är det ändå så att det är lite sommar. Jag vaknade ohemult tidigt - jag som hade tänkt ha en lång sovmorgon - och låg och drog mig en liten stund tills kaffesuget blev för stort. Så nu dricker jag kaffe, lyssnar på P1 och laddar mentalt för månadens mest stressande uppgift; betala räkningarna. När jag gjort det ska jag belöna mig med en mugg kaffe till och påbörja läsningen av Chimamanda Ngozi Adichies The Thing Around Your Neck, som jag köpte i en härlig bokhandel i Scarborough.
Fatta hur tufft detta är:
Och idag är jag halvvägs genom semestern. Det känns bra. Jag har gott om tid att vila och greja och pyssla och umgås med familj och vänner och jag känner ingen som helst ångest när jag tänker tanken att jag sedan ska tillbaka till arbetet igen. Jag gillar ju mitt jobb och känner det inte alls betungande att börja arbeta igen. Snarare en viss förväntan inför ett nytt läsår med nya elever och rentav en och annan ny kollega. Det blir fint.
Fint är också vädret idag. Kanske är det ändå så att det är lite sommar. Jag vaknade ohemult tidigt - jag som hade tänkt ha en lång sovmorgon - och låg och drog mig en liten stund tills kaffesuget blev för stort. Så nu dricker jag kaffe, lyssnar på P1 och laddar mentalt för månadens mest stressande uppgift; betala räkningarna. När jag gjort det ska jag belöna mig med en mugg kaffe till och påbörja läsningen av Chimamanda Ngozi Adichies The Thing Around Your Neck, som jag köpte i en härlig bokhandel i Scarborough.
Fatta hur tufft detta är:
tisdag 26 juli 2011
min litterära altan?
Förr i tiden kunde man hålla litterär salong. Bättre bemedlade kulturtanter hade öppet hus för den tidens författare, diktare och andra kulturarbetare. Jag är inte så jättebemedlad och ordet "tant" värjer jag mig mot till min död (på samma grunder som jag vägrar att kalla någon "gubbe" såvida denne inte är under fem år eller är gubbsjuk) men jag medger att jag har ett visst intresse för kultur. Ordet för dagen är kulturmarxist och jag virar stolt en bildlig, stor röd kultursjal om mig och bär den med glädje.
Jag håller inte litterär salong men väl en social altan. Det finns inga som helst krav på att mina gäster ska vara kulturarbetare. Det enda jag begär är att de ska vara sjukt trevliga och roliga och det är de. De är vänner. Och nästan varje dag hittar någon av dem vägen till min altan. Idag var det först Tina, André och deras ljuvliga lilla Maja som kom på besök. Vi smarrade blåbärspajen jag bakade tidigare idag, tillsammans med vaniljglass, och jag fick upp till bevis vad gäller Byns godaste kaffe. Jag tror minsann det blev godkänt! Skönt och trivsamt med eftermiddagsprat om till exempel resor i när och fjärran. Särskilt i fjärran.
Den lilla goa familjen hann inte ens åka sin väg innan sköna vännen Catharina dök upp. Det blev en ny kanna kaffe och lite mera paj och glass. Och prat. Prat om kärleken och livet och jobbet och allt däremellan. En fin kväll.
Inte har jag sytt någon väska ikväll. Så ni slipper kalla mig Ernst. Istället har jag lagt mörk färg i håret och innan jag kryper till kojs med en ny Loe - Stilla dagar i Mixing Part - ska jag se gårkvällens avsnitt av In Treatment på SVT Play.
Jag håller inte litterär salong men väl en social altan. Det finns inga som helst krav på att mina gäster ska vara kulturarbetare. Det enda jag begär är att de ska vara sjukt trevliga och roliga och det är de. De är vänner. Och nästan varje dag hittar någon av dem vägen till min altan. Idag var det först Tina, André och deras ljuvliga lilla Maja som kom på besök. Vi smarrade blåbärspajen jag bakade tidigare idag, tillsammans med vaniljglass, och jag fick upp till bevis vad gäller Byns godaste kaffe. Jag tror minsann det blev godkänt! Skönt och trivsamt med eftermiddagsprat om till exempel resor i när och fjärran. Särskilt i fjärran.
Den lilla goa familjen hann inte ens åka sin väg innan sköna vännen Catharina dök upp. Det blev en ny kanna kaffe och lite mera paj och glass. Och prat. Prat om kärleken och livet och jobbet och allt däremellan. En fin kväll.
Inte har jag sytt någon väska ikväll. Så ni slipper kalla mig Ernst. Istället har jag lagt mörk färg i håret och innan jag kryper till kojs med en ny Loe - Stilla dagar i Mixing Part - ska jag se gårkvällens avsnitt av In Treatment på SVT Play.
you could call me... ernst
Vi jobbar vidare, jag och Opeth, ute i trädgården. Nu är vi klara med Still Life så nästa insats blir till ackompanjemang av Blackwater Park, som är ett av mina absolut favoritalbum. Hittills har vi klippt gräsmattan, bakat en blåbärspaj, dammsugit och grävt ur hela rabatten på framsidan. Syr jag en väska på det här, ikväll, kan ni kalla mig Ernst.
Nu blir det lite vila i alla fall. Jag har fikagäster på ingående. Långväga sådana. Därav pajen.
Nu blir det lite vila i alla fall. Jag har fikagäster på ingående. Långväga sådana. Därav pajen.
spottar i nävarna
Åh, jag är så lättavledd i vissa sammanhang. Och så har jag ju sköna vänner som vet att en fika gör att jag med gott samvete släpper "måsten" som gräsklippning och dylikt... Så det är klart att jag inte grävde i någon rabatt igår. Jag klippte inte ens gräset. Ändå känner jag mig inte alls särskilt usel. Gräsmattan ligger ju kvar och kan klippas idag, istället. Och minsann om inte kirskålen är kvar den också. Motsatsen vore ju rent lysande; tänk om man kunde ignorera bort ogräs? Jag skulle ha traktens mest välskötta trädgård!
I eftermiddag får jag fikabesök igen. Men nu tänkte jag att jag skulle ligga lite i framkant så jag tar helt enkelt tag i det som jag känner ska göras innan de kommer. Så kan jag slacka i lugn och ro igen - och njuta av en fin gräsmatta därtill! Lite motion blir det ju också.
Jag skriver inte så mycket om Norge eller Anders Behring Breivik. Det är det så många andra som gör. Men jag tänker mycket på det. Jag försöker att inte tänka i termer av hat och straff men det är svårt när den rena ondskan visar sitt fula tryne. Jag tänker på det som den unga tjejen från AUF sa i ett teveprogram: "Om en människa kan visa så mycket hat, tänk hur mycket kärlek vi alla kan visa tillsammans!" Och det är ju där man får plocka upp det. Vi behöver inte älska just Behring men kanske kan kärlek fånga upp någon annan som går omkring och är en potentiell våldsverkare av det ena skälet eller det andra. I vårt samhälle går så många pojkar och unga män omkring och är grundligt okramade. Flickor och unga kvinnor också - men jag tror på något vis att det blir värre för de unga männen. Det är ju de som sedan flippar ut och skjuter omkring sig i skolor, köpcentra och... ungdomsläger. Som fastnar i tvivelaktiga politiska nätverk eller i kriminalitet. Kramar är naturligtvis inte svaret på frågan. Men jag tror det hade hjälpt. Det hade åtminstone inte skadat.
Nu: mera kaffe och sedan gräsklippning! Yeheyy!
I eftermiddag får jag fikabesök igen. Men nu tänkte jag att jag skulle ligga lite i framkant så jag tar helt enkelt tag i det som jag känner ska göras innan de kommer. Så kan jag slacka i lugn och ro igen - och njuta av en fin gräsmatta därtill! Lite motion blir det ju också.
Jag skriver inte så mycket om Norge eller Anders Behring Breivik. Det är det så många andra som gör. Men jag tänker mycket på det. Jag försöker att inte tänka i termer av hat och straff men det är svårt när den rena ondskan visar sitt fula tryne. Jag tänker på det som den unga tjejen från AUF sa i ett teveprogram: "Om en människa kan visa så mycket hat, tänk hur mycket kärlek vi alla kan visa tillsammans!" Och det är ju där man får plocka upp det. Vi behöver inte älska just Behring men kanske kan kärlek fånga upp någon annan som går omkring och är en potentiell våldsverkare av det ena skälet eller det andra. I vårt samhälle går så många pojkar och unga män omkring och är grundligt okramade. Flickor och unga kvinnor också - men jag tror på något vis att det blir värre för de unga männen. Det är ju de som sedan flippar ut och skjuter omkring sig i skolor, köpcentra och... ungdomsläger. Som fastnar i tvivelaktiga politiska nätverk eller i kriminalitet. Kramar är naturligtvis inte svaret på frågan. Men jag tror det hade hjälpt. Det hade åtminstone inte skadat.
Nu: mera kaffe och sedan gräsklippning! Yeheyy!
måndag 25 juli 2011
let's have a fika
Jag hörde häromsistens om ett par amerikaner som blivit så förtjusta i det svenska ordet "fika" att de tog det med sig hem. Det är verkligen ett så bra ord! Heltäckande, liksom. Inte ens norrmännen har det. De har vidunderligt mysiga fik, men givetvis heter det inte "fik". Det heter café och sådant, istället.
Idag har det blivit mycket fikande. Först ringde Annhelen, medan jag stod och handtvättade lite, och undrade om jag hade lust att slänga på en kanna. Det var helt klart en slags retorisk fråga. Klart jag hade. Medan vi satt i solen ute på altanen och samspråkade knackade det på köksdörren. Eller kanske säger man att det "kläppte", eftersom jag har en sådan där metallkläpp som man bankar med? Det var Leif som ville komma in och småprata lite. Och visst ville han ha en mugg kaffe - gärna med lite mjölk, tack - nu när jag ändå frågade. Leif är min närmaste granne. Han var lite trött för han hade varit nere i Byn för att handla och det hade redan fyllt på rejält med festivalbesökare. Han tycker det är trevligt med festivalen och allt folket, och gladde sig särskilt åt att barnbarnet skulle komma hit för att bevista festivalen (inte bo hos honom, bevars, utan i tält, förstås), men samtidigt blir han trött av allt ståhejet. Det är ändå förståeligt. Är man typ 85 bast så är man.
Leif blev inte så långvarig så jag och Annhelen hann prata en god stund till och just när hon skulle dra vidare hojtade Erica nerifrån gräsmattan. Hon hade ringt på både telefonen och dörren på framsidan, men altandörren hade blåst igen så jag hade inte hört något. Hursomhaver avlöste hon Annhelen, hon gav mig en burk vuxenmarmelad (körsbär, choklad och konjak), jag tinade några kanelbullar och vi fikade och samtalade ända tills för en stund sedan. Innan hon gick fick hon den fina gröna kasseväskan jag sydde häromdagen. Baföratt, liksom.
Nu har jag ätit lite ris och grönsaker och lyssnar vidare på Opeth, som jag hade börjat med en stund innan Annhelen dök upp. Säga vad man vill om Opeth, men de funkar inte som bakgrundsmusik (Damnation undantagen). Jag lyssnar kronologiskt och nu när jag lyssnar på Morningrise blir det tydligt att de verkligen växt med varje ny platta. Heritage, som släpps i september, sägs bli ännu mer magisk än sina föregångare. Är detta möjligt? Isåfall är det, bortom all konkurrens, årets skivsläpp!
Världens Bästa Pojkband!
Idag har det blivit mycket fikande. Först ringde Annhelen, medan jag stod och handtvättade lite, och undrade om jag hade lust att slänga på en kanna. Det var helt klart en slags retorisk fråga. Klart jag hade. Medan vi satt i solen ute på altanen och samspråkade knackade det på köksdörren. Eller kanske säger man att det "kläppte", eftersom jag har en sådan där metallkläpp som man bankar med? Det var Leif som ville komma in och småprata lite. Och visst ville han ha en mugg kaffe - gärna med lite mjölk, tack - nu när jag ändå frågade. Leif är min närmaste granne. Han var lite trött för han hade varit nere i Byn för att handla och det hade redan fyllt på rejält med festivalbesökare. Han tycker det är trevligt med festivalen och allt folket, och gladde sig särskilt åt att barnbarnet skulle komma hit för att bevista festivalen (inte bo hos honom, bevars, utan i tält, förstås), men samtidigt blir han trött av allt ståhejet. Det är ändå förståeligt. Är man typ 85 bast så är man.
Leif blev inte så långvarig så jag och Annhelen hann prata en god stund till och just när hon skulle dra vidare hojtade Erica nerifrån gräsmattan. Hon hade ringt på både telefonen och dörren på framsidan, men altandörren hade blåst igen så jag hade inte hört något. Hursomhaver avlöste hon Annhelen, hon gav mig en burk vuxenmarmelad (körsbär, choklad och konjak), jag tinade några kanelbullar och vi fikade och samtalade ända tills för en stund sedan. Innan hon gick fick hon den fina gröna kasseväskan jag sydde häromdagen. Baföratt, liksom.
Nu har jag ätit lite ris och grönsaker och lyssnar vidare på Opeth, som jag hade börjat med en stund innan Annhelen dök upp. Säga vad man vill om Opeth, men de funkar inte som bakgrundsmusik (Damnation undantagen). Jag lyssnar kronologiskt och nu när jag lyssnar på Morningrise blir det tydligt att de verkligen växt med varje ny platta. Heritage, som släpps i september, sägs bli ännu mer magisk än sina föregångare. Är detta möjligt? Isåfall är det, bortom all konkurrens, årets skivsläpp!
Världens Bästa Pojkband!meh...
Som det är just nu inser jag att det verkligen är ett i-landsproblem att min tvättmaskin inte funkar. Men det är ett bekymmer i alla fall. I synnerhet som det verkar som att den enda servicepersonen i hela kommunen just gått på 5 veckors semester. Men jag löser det. En del kan jag tvätta för hand - och resten får väl helt enkelt vänta.
Just idag känns det ändå som att det kanske inte riktigt är höst ändå. Nästan vindstilla och soligt och om en stund ska jag minsann gå ut och klippa gräset. Kanske gräva ett varv i den där förbenade kirskålsodlingen också. Läsa vidare i Gör vad du vill (klar med Joyce Carol Oates nu) och kanske gå till biblioteket. Fika med Erica. Sola på altanen? Sy något. Egentligen skulle jag behöva åka in till stan (Växjö) för att göra ett par ärenden men jag får se.
Vad det är skönt med ledighet och att ha lite olika idéer kring vad som ska göras och sedan liksom ändå bara göra det man får lust med i stunden. Nu ska jag i alla fall dricka kaffe.
Just idag känns det ändå som att det kanske inte riktigt är höst ändå. Nästan vindstilla och soligt och om en stund ska jag minsann gå ut och klippa gräset. Kanske gräva ett varv i den där förbenade kirskålsodlingen också. Läsa vidare i Gör vad du vill (klar med Joyce Carol Oates nu) och kanske gå till biblioteket. Fika med Erica. Sola på altanen? Sy något. Egentligen skulle jag behöva åka in till stan (Växjö) för att göra ett par ärenden men jag får se.
Vad det är skönt med ledighet och att ha lite olika idéer kring vad som ska göras och sedan liksom ändå bara göra det man får lust med i stunden. Nu ska jag i alla fall dricka kaffe.
söndag 24 juli 2011
smått kreativ
Jag vet inte om ni träffat Mrs. Bao. Det har inte jag. Men jag har läst hennes sy- och tygblogg ett litet tag och nu köpt en del tyg från hennes nystartade webshop. Egentligen heter hon inte alls Mrs. Bao - hon heter Agneta och något vanligt son-efternamn - men det är ett tufft namn, tycker jag. Och tygerna är originella och helt underbara. Jag känner hur idéerna bara flyger genom huvudet på mig och en del av dem fångar jag in, tar ner på ett papper och realiserar. Jag vet inte vad jag ska göra med grejerna jag gör - om jag ska använda dem själv, ge bort dem eller rentav sälja dem? Kanske göra en utställning av dem?
Jag har suttit vid symaskinen en stund redan ikväll och efter en timmes paus framför Från Lark Rise till Candleford (jag har en weak spot när det gäller en del brittiska kostymproduktioner och det här är en av dem, med en varm fin berättarton) tänkte jag faktiskt fortsätta en stund till innan jag drar mig mot sängen och Joyce Carol Oates. Det jag syr nu är ännu en prototyp. Jag har valt att sy den i ett snyggt tyg, men ett tyg som inte är särskilt speciellt - så jag har råd att misslyckas och prova mig fram. Blir det bra går jag över till skarpt läge och tar fram något av mina importerade tyger (Mrs Bao opererar från Taiwan). Det är så roligt att göra fina saker!
Förresten... kan det vara möjligt att reboota ett förhållande? Mannens och min relation har varit knackig ett bra tag. Jag tar på mig en mycket stor del av ansvaret för det eftersom mitt behov att vara för mig själv och göra mina egna grejer är så stort och något jag inte backar på, samtidigt som jag haft svårt att hantera mina känslor av och rädslor för att såra, ledsengöra, få honom att kanske känna sig bortvald och därvidlag verkligen hållit honom på avstånd och skapat en stor osäkerhet hos honom vad gäller mina känslor och mitt engagemang i förhållandet. Jag vet inte riktigt själv vad jag känner och hur jag vill ha det heller, men vi hade ett bra samtal idag där vi kom fram till att vi ju har haft så mycket bra och fint och roligt tillsammans och att det ju kan finnas en möjlighet att hitta tillbaka till det och att ett avgörande beslut inte nödvändigtvis behöver fattas i brådrasket utan att vi får ge det ett tag till och under tiden se vad som händer. Time will tell.
Jag har suttit vid symaskinen en stund redan ikväll och efter en timmes paus framför Från Lark Rise till Candleford (jag har en weak spot när det gäller en del brittiska kostymproduktioner och det här är en av dem, med en varm fin berättarton) tänkte jag faktiskt fortsätta en stund till innan jag drar mig mot sängen och Joyce Carol Oates. Det jag syr nu är ännu en prototyp. Jag har valt att sy den i ett snyggt tyg, men ett tyg som inte är särskilt speciellt - så jag har råd att misslyckas och prova mig fram. Blir det bra går jag över till skarpt läge och tar fram något av mina importerade tyger (Mrs Bao opererar från Taiwan). Det är så roligt att göra fina saker!
Förresten... kan det vara möjligt att reboota ett förhållande? Mannens och min relation har varit knackig ett bra tag. Jag tar på mig en mycket stor del av ansvaret för det eftersom mitt behov att vara för mig själv och göra mina egna grejer är så stort och något jag inte backar på, samtidigt som jag haft svårt att hantera mina känslor av och rädslor för att såra, ledsengöra, få honom att kanske känna sig bortvald och därvidlag verkligen hållit honom på avstånd och skapat en stor osäkerhet hos honom vad gäller mina känslor och mitt engagemang i förhållandet. Jag vet inte riktigt själv vad jag känner och hur jag vill ha det heller, men vi hade ett bra samtal idag där vi kom fram till att vi ju har haft så mycket bra och fint och roligt tillsammans och att det ju kan finnas en möjlighet att hitta tillbaka till det och att ett avgörande beslut inte nödvändigtvis behöver fattas i brådrasket utan att vi får ge det ett tag till och under tiden se vad som händer. Time will tell.
en historia värd att lyssna på
Varje människa har en historia att berätta. Om man går in på sr.se och söker på Sommar och sedan Monica Nyström får man lyssna till en gripande historia. En historia om sorg och glädje. Fint berättad.
Tack för tipset, Anette!
Tack för tipset, Anette!
sommar
Jag låg i sängen och lyssnade på Babben Larssons sommarprat när jag skulle sova. Jag gillar programformen och tänker att det nog skulle vara spännande att lyssna även på sommarprogram med helt okända människor. Varje människa bär på en historia värd att berättas. Jag tror det är en del av förklaringen till att så många bloggar. Man får berätta sin historia och allt är det väl någon som faktiskt lyssnar. Vilken är din historia?
Jenny hörde av sig igår kväll. De är tryggt hemma igen och Oslo är ändå som vanligt, tyckte hon, även om det känns konstigt med tungt beväpnad polis överallt i stan. Det kan jag förstå.
När jag lyfter kaffemuggen för att ta en djup klunk av det svarta, heta ser jag ut genom fönstret. Solen skiner lite tveksamt mellan mörkt gråa moln och träden viker ner sig för en ganska kraftig vind. Ljudet av vinden får mig att tänka på hösten. Det kan inte hjälpas; det känns som att sommaren är slut - om den ens varit här? Sommaren som årstid, alltså. För mig som gillar hösten är det inget egentligt problem och jag har tre sköna veckor kvar på min semester. De är inte särskilt hårt planerade och det tycker jag känns bra. Men ändå... Vart tog sommaren vägen? Vad hände med långa dagar på en filt i solen? Cykelturer under ljumma sommarkvällar och vackra solnedgångar? Är vi på väg att få tre årstider - höst, vinter och vår? Just idag känns det faktiskt lite så. Förhoppningsvis känns det annorlunda en annan dag.
Jag har annat att tänka på idag, också.
Jenny hörde av sig igår kväll. De är tryggt hemma igen och Oslo är ändå som vanligt, tyckte hon, även om det känns konstigt med tungt beväpnad polis överallt i stan. Det kan jag förstå.
När jag lyfter kaffemuggen för att ta en djup klunk av det svarta, heta ser jag ut genom fönstret. Solen skiner lite tveksamt mellan mörkt gråa moln och träden viker ner sig för en ganska kraftig vind. Ljudet av vinden får mig att tänka på hösten. Det kan inte hjälpas; det känns som att sommaren är slut - om den ens varit här? Sommaren som årstid, alltså. För mig som gillar hösten är det inget egentligt problem och jag har tre sköna veckor kvar på min semester. De är inte särskilt hårt planerade och det tycker jag känns bra. Men ändå... Vart tog sommaren vägen? Vad hände med långa dagar på en filt i solen? Cykelturer under ljumma sommarkvällar och vackra solnedgångar? Är vi på väg att få tre årstider - höst, vinter och vår? Just idag känns det faktiskt lite så. Förhoppningsvis känns det annorlunda en annan dag.
Jag har annat att tänka på idag, också.
lördag 23 juli 2011
men fan då
Kvinnan med den galet sköna rösten. Min bästa träningskompis. Hittades död tidigare idag, i sin bostad. Hoppas hon funnit ro nu.
Amy Winehouse...
inte tystnad
I morse hade jag verkligen ingen lust. Ingen lust till någonting, egentligen. Inte lust att skriva blogg. Inte lust att vinka av Linus, Jenny och John. Inte lust till någonting. Att vakna och upptäcka att gårdagens händelser inte var en mardröm utan att de 17 mördade... avrättade... slaktade... på Utøya - när jag la mig - hade uppdaterats till 84. Nästan enbart ungdomar som bestulits på sina liv på ett sätt som bara kan beskrivas som ont. Jag vill på ett plan fatta och förstå och på ett annat plan vill jag inte förstå det. Jag vill inte förstå sådan ondska - det tjänar inget till. Den finns och jag måste förhålla mig till den, men jag måste... kan... vill inte förstå den.
Jag hade verkligen ingen lust, men så fan heller om jag ska låta ett jeffla sicko trycka dit mig. Så jag kramades mycket med mina kära och vinkade av dem och sedan aktiverade jag mig med disk, plock och städning. Vattnat mina växter. Jag lät det ta en god stund och sedan tog jag mig iväg på en liten provianteringstur. Lunchen fick bli lite kokt ris med goda kryddor och lite hackade tomater och lök. Efterrätt: saltlakritsglass.
Resten av eftermiddagen har jag legat i soffan och läst (lämpligt nog en norsk författare, Erlend Loe - Gör vad du vill) och kollat ett avsnitt av Från Lark Rise till Candleford. Chattat med Johanna. Skrivit ett par mail. Och dessemellan haft koll på de direktsända norska nyheterna, och lite från bland annat Al Jazeera. Jag kan inte låta bli. Jag vill inte förstå - inte fullt ut - men jag vill veta.
Och på altanen har min agaphantus slagit ut.
Jag har fortfarande ingen vidare lust.
Jag hade verkligen ingen lust, men så fan heller om jag ska låta ett jeffla sicko trycka dit mig. Så jag kramades mycket med mina kära och vinkade av dem och sedan aktiverade jag mig med disk, plock och städning. Vattnat mina växter. Jag lät det ta en god stund och sedan tog jag mig iväg på en liten provianteringstur. Lunchen fick bli lite kokt ris med goda kryddor och lite hackade tomater och lök. Efterrätt: saltlakritsglass.
Resten av eftermiddagen har jag legat i soffan och läst (lämpligt nog en norsk författare, Erlend Loe - Gör vad du vill) och kollat ett avsnitt av Från Lark Rise till Candleford. Chattat med Johanna. Skrivit ett par mail. Och dessemellan haft koll på de direktsända norska nyheterna, och lite från bland annat Al Jazeera. Jag kan inte låta bli. Jag vill inte förstå - inte fullt ut - men jag vill veta.
Och på altanen har min agaphantus slagit ut.
Jag har fortfarande ingen vidare lust.
fredag 22 juli 2011
fasans fredag
Jag har så svårt att ta in det som händer i Norge. Mina band med Norge är så många och starka att jag känner mig betydligt mer berörd av detta än av till exempel självmordsbombaren i Stockholm, förra året. Lite själviskt känner jag mig lättad över att Jenny och John är här i Byn, att Matilda åtminstone är nere i Kragerø och att Johanna är i Holland och inte jobbar kvar på Justisen, som ligger i samma kvarter som den första explosionen och som blev halvt demolerad. Hennes bästis Josephine jobbar kvar och befann sig där när det small. Hon fick åka till sjukhuset efter en smäll i huvudet, blivit träffad av glassplitter och fått en chock. Johanna bodde dessutom två kvarter bort och på filmerna från Oslo kan man se hennes sovrumsfönster och att gatan nedanför är avspärrad. Dock är hennes roomies också välbehållna. Såvitt jag vet är alla andra jag känner också välbehållna och mina tankar går ut till alla som inte hade sådan tur.
Och skjutningen på Utøya? Vad skjer da? De har i alla fall plockat in en norsk som utförde skjutningarna. En högerextremist? Jag ska ta in detta via media i morgon. Idag pallar jag inte mer.
Som om inte allt detta vore nog fick jag tidigt i eftermiddags beskedet att en rockvän gått bort. Han tog sitt liv igår.
Samtidigt, här i denna skyddade del av världen har vi ju egentligen haft en jättefin fredag. Vi var på en mysig utflykt till Åfors, Linus har putsat alla mina fönster 4-sidigt, jag har bakat en driva kanelbullar, John la ner en massa tid på att försöka fixa tvättmaskinen och Jenny lagade en fantastiskt god lasagne som vi åt på altanen, med vin, skönt snack och tända ljuslyktor, medan regnet smattrade mot taket och blixtar syntes på avstånd.
Skruvad dag. Mycket skruvad.
not just an ordinary blowjob
Vi gjorde som tänkt och åkte upp till ljuvliga lilla Åfors. Rundtur i shopen som också är en härlig utställning över de lokala konstnärernas arbete. Konstnärer som Bertil Vallien och Ulrica Hydman-Vallien. En snabb cacheplockning, förstås, och sedan gick vi in i själva hyttan där arbete pågick. Vi beundrade glasblåsarna i arbete en god stund och John fick till och med en liten rundtur bakom kulisserna med en av dem. Det är väldigt fascinerande att se dem samarbeta med det heta, mjuka glaset och spännande att se vad det ska bli, vilket inte alltid är självklart att se när de börjar med en liten glasklump. Det jag verkligen gillar med Åforshyttan är det lilla formatet och närheten. Att man faktiskt kan prata med blåsarna. Stå nära och se vad och hur de gör.
Efter hyttbesöket tog vi en liten promenadrunda och avrundade besöket med fika på det lilla rara fiket mittemot hyttan.
Jag låter bilderna tala för sig själva:
På väg hem fick vi göra en räddningsinsats. En ponny sprang över vägen och vi stannade för att meddela ägarna om att kusen var på rymmen. Fånga den var inte att tala om för den var kvick som en... ponny.
Efter hyttbesöket tog vi en liten promenadrunda och avrundade besöket med fika på det lilla rara fiket mittemot hyttan.
Jag låter bilderna tala för sig själva:
På väg hem fick vi göra en räddningsinsats. En ponny sprang över vägen och vi stannade för att meddela ägarna om att kusen var på rymmen. Fånga den var inte att tala om för den var kvick som en... ponny.
blixtar och dunder
När jag hade lagt mig igår kom åskan. Jag satt och facebookchattade med Annhelen och mitt i alltihop tappade dongeln helt mottagningen. Jag tänkte att jag skulle smsa henne vad som hänt så hon inte trodde att jag bara tröttnat och loggat ur, vilket vore verkligt usel netikett. Fast telefonen funkade inte heller. Antagligen slog åskvädret ut någon 3G-mast i krokarna. Men det kom tillbaka igen. Det gjorde åskvädret också - och det regnade som sören. Jag somnade så småningom. Och sov gott, som jag ofta gör när det är oväder.
Fin Fredag idag. Dagen ligger väldigt löst planerad. Vi har pratat om en liten tur till glasbruket i Åfors. Kanske en fika på Fenix. Linus har lovat putsa mina fönster men hans arm är fortfarande så svullen efter gårdagens [helt frivilliga] pärs med nålarna. Kanske skulle jag ta och baka en ny laddning kanelbullar? Ikväll bjuder Jenny på lasagne! Fin Fredag!
(Återbesök i Åfors?)
Fin Fredag idag. Dagen ligger väldigt löst planerad. Vi har pratat om en liten tur till glasbruket i Åfors. Kanske en fika på Fenix. Linus har lovat putsa mina fönster men hans arm är fortfarande så svullen efter gårdagens [helt frivilliga] pärs med nålarna. Kanske skulle jag ta och baka en ny laddning kanelbullar? Ikväll bjuder Jenny på lasagne! Fin Fredag!
(Återbesök i Åfors?)torsdag 21 juli 2011
skattletardag
Linus skulle ju ner till Karlskrona för att gadda sig hos Rille (The Apprentice) på SickBoys och vi andra hakade på. Det är en fin stad och Jenny är ju dessutom född där så hon tyckte det var spännande att få återknyta bekantskapen en smula. John var också nyfiken. Geocaching kan vara ett riktigt bra sätt att upptäcka en plats på. Vi knatade runt i stort sett hela Trossö och hann med Stumholmen, dessutom. Historiska och sevärda platser. Och det utan att ens märka att vi gick och gick och därmed egentligen var rätt trötta i benen. Inte ens det ganska trista vädret kändes särskilt märkbart. Vi var ute i Nättraby också och tittade på huset vi bodde i där och sedan avrundade vi med enkel födelsedagsfika hos Mannen innan vi styrde hemåt. Nio cacher hann vi hitta! Och det finns många kvar om vi får lust att besöka staun igen.
I morgon blir det andra äventyr.
Och... minsann om jag inte fick tummen ur och bokade en sittning hos Rille jag också. Min Orca ska byggas om och ut. Äntligen.
I morgon blir det andra äventyr.
Och... minsann om jag inte fick tummen ur och bokade en sittning hos Rille jag också. Min Orca ska byggas om och ut. Äntligen.
regnet faller hårt
Det väcker mig. Smattrar hårt mot altantaket och luften i mitt sovrum känns kvav. Jag öppnar fönstret och försöker somna om men dånet blir så högt att det inte går. Inte alla i kvarteret har semester. Mitt i regnsmattret hör jag ett par grannar prata högljutt med varandra. Om regnet. Om det dumma med att cykla till jobbet i det här vädret. Strax hörs ljudet från en bil som backas ut ur ett garage. Jag blir så gott som klarvaken. Hjärnan går på högvarv och tankarna känns som de centrifugeras. Att fortsätta försöka somna om känns rätt ovärt. Jag läser ett par kapitel i JCO:s Lilla himlafågel. Kanske skulle gå upp snart? Sätta på kaffe? Baka ut brödet som står på kalljäsning i kylen - så är det färdigt i god tid till frukost?
Och medan jag tänker och läser fortsätter regnet att falla och det finns bara en sak att göra. Köra lite Bryan Ferry:
Och medan jag tänker och läser fortsätter regnet att falla och det finns bara en sak att göra. Köra lite Bryan Ferry:
oh well...
Så mycket pysslat blev det ju inte, såvida man inte tycker att ihopknåpande av en egen cache och utsättande av densamma räknas som pyssel, förstås. Och det tycker vi att det gör, både Jenny och jag. John var ute på fisketur och vi cachade. Tog tre av fyra vi hade planerat ute i bushen och blev myggbitna av bara fan. Men det var det värt! Det är så förbenat roligt!
Och sedan la vi ut en egen. Eller, den är ju min men Jenny var med och la ut den. När jag kollade nyss, via min inloggning, har någon redan hittat den! Sköj! Jag vet redan var jag ska lägga nästa. Lika spännande att placera ut egna som att hitta andras!
Nu är Linus här. Två barn av fyra är ännu finare än tre cacher av fyra. Mycket finare. Vi har lagat tabbouleh och en couscoussallad och grillat och ätit och pratat och myst. I morgon ska vi till Karlskrona. Linus ska fortsätta med sin tatuering hos Rille (the apprentice) på SickBoys, och vi andra... tja, ni kan ju gissa vad vi ska göra. ;-)
Men apropå pyssel - idag kom första paketet med underbara japanska tyger från Mrs Bao på Taiwan! Jag blev helt sjuk. Åh, vilka fina grejer jag ska göra av dem!
Och sedan la vi ut en egen. Eller, den är ju min men Jenny var med och la ut den. När jag kollade nyss, via min inloggning, har någon redan hittat den! Sköj! Jag vet redan var jag ska lägga nästa. Lika spännande att placera ut egna som att hitta andras!
Nu är Linus här. Två barn av fyra är ännu finare än tre cacher av fyra. Mycket finare. Vi har lagat tabbouleh och en couscoussallad och grillat och ätit och pratat och myst. I morgon ska vi till Karlskrona. Linus ska fortsätta med sin tatuering hos Rille (the apprentice) på SickBoys, och vi andra... tja, ni kan ju gissa vad vi ska göra. ;-)
Men apropå pyssel - idag kom första paketet med underbara japanska tyger från Mrs Bao på Taiwan! Jag blev helt sjuk. Åh, vilka fina grejer jag ska göra av dem!
onsdag 20 juli 2011
tuff unge (skrytblogg)
Jag chattar med Matilda på fejan. Hon jobbar i Kragerø över sommaren och passar på att turista när hon har lediga dagar. I helgen som gick var hon i Stavanger och gick på fetinghajk, till Trolltunga. Hon mejlade över en bild på sig där:
Jag får svindel bara av att se på bilden...
Jag får svindel bara av att se på bilden...pysselonsdag
John har förstått budordet. Idag var han uppe först och när han kom in från sin morgonpromenad satte han på en kanna kaffe som stod och doftade härligt när jag så småningom dök ner i köket. Sådant gillar vi!
Idag är det lite skumt väder. Som om allt håller andan och väntar. Kanske på vind - kanske på regn. Själv väntar jag på besked från verkstan om att delarna har kommit så att jag kan lämna in bilen en stund. Väntan tänkte jag fördriva med brödbak, radiolyssnande, läsning och säkert en fika med J&J också. Fast just nu är de ute och går en sväng. Eventuellt sticker John och fiskar i eftermiddag och då blir det antingen gymmet (jag) eller en riktig långpromenad (Jenny och jag). Jag ska hjälpa Jenny lägga upp en klänning också och vem vet - kanske syr jag något väskliknande också?
I kväll kommer Linus. Sweet!
Idag är det lite skumt väder. Som om allt håller andan och väntar. Kanske på vind - kanske på regn. Själv väntar jag på besked från verkstan om att delarna har kommit så att jag kan lämna in bilen en stund. Väntan tänkte jag fördriva med brödbak, radiolyssnande, läsning och säkert en fika med J&J också. Fast just nu är de ute och går en sväng. Eventuellt sticker John och fiskar i eftermiddag och då blir det antingen gymmet (jag) eller en riktig långpromenad (Jenny och jag). Jag ska hjälpa Jenny lägga upp en klänning också och vem vet - kanske syr jag något väskliknande också?
I kväll kommer Linus. Sweet!
tisdag 19 juli 2011
kulturresa
Det är bra med mänskor som har egna intressen. Medan John gjorde vad-det-nu-var (troligen något med ett luftgevär eller kanske modellflygplan?) for jag och Jenny på en liten kulturell utflykt till Moshultamåla. Som den litterärt bevandrade vet är detta Vilhelm Mobergs födelsebygd. Vid den lilla byskolan (som förvisso vid tiden för lille Vilhelms skolgång inte alls låg i Moshultamåla utan i skogsbyn Påvelsmåla och först 1961 flyttades till metropolen Moshultamåla - och där Mobergs Sänkt sedebetyg lär ha utspelat sig) låg en cache utplacerad, vilken vi plockade utan större besvär.
(Jenny, Vilhelm M, GPS:en och skatten)
Cachen i hagen vid Mobergsstenen ett par kilometer norröver var inte heller några bekymmer att hitta. Däremot fick vi problem vid den gamla pestkyrkoården - och det trots att min kollega som lagt ut den berättat för mig vad det var vi skulle leta efter och ungefär hur detta föremål var placerat. GPS:en fick lite frispel och trots att vi letade både länge och väl gick vi bet. Det enda vi fick var ett telefonsamtal från Linus, som berättade att han kommer redan imorgon, och en fästing på Jennys ben (som hon dock hann skrämma väck innan den bet sig fast). Men skam den som ger sig. Vi ska dit igen! Med långbraller och gummistövlar!
Väl hemma drog vi med oss John till Bökön men där gick vi också bet på cachen. När vi kom hem kollade jag upp den på geocachingsidan och då visade det sig att även de skillade cachare som letat före oss gått bet - så kanske är den faktiskt väck. På väg dit hade jag på mig glasögonen och jag borde vetat bättre. Det där med avståndsbedömning funkar inte med mina närsynthetsglajjer så jag lyckades med konststycket att snubbla på en asfaltskant och totalt skrapa upp hela skenbenet så bloggen spröt, som di säger i Värmland (bloggen med brett 'l' och 'o' - inte 'å'). Men det såg värre ut än det var. Jag är ganska tuff.
Nöjda efter dessa äventyr fixade vi en härlig pastasallad och vitlöksbröd som vi avnjöt på altanen tillsammans med kvällsol och en god ripasso. Kaffe och lite glass till dessert. Nu är de unga (nåja...) tu ute på promenix och jag slackar lite här hemma. Den sena natten har satt sina spår och i kväll tror jag att jag ska koja rätt tidigt.
(Jenny, Vilhelm M, GPS:en och skatten)Cachen i hagen vid Mobergsstenen ett par kilometer norröver var inte heller några bekymmer att hitta. Däremot fick vi problem vid den gamla pestkyrkoården - och det trots att min kollega som lagt ut den berättat för mig vad det var vi skulle leta efter och ungefär hur detta föremål var placerat. GPS:en fick lite frispel och trots att vi letade både länge och väl gick vi bet. Det enda vi fick var ett telefonsamtal från Linus, som berättade att han kommer redan imorgon, och en fästing på Jennys ben (som hon dock hann skrämma väck innan den bet sig fast). Men skam den som ger sig. Vi ska dit igen! Med långbraller och gummistövlar!
Väl hemma drog vi med oss John till Bökön men där gick vi också bet på cachen. När vi kom hem kollade jag upp den på geocachingsidan och då visade det sig att även de skillade cachare som letat före oss gått bet - så kanske är den faktiskt väck. På väg dit hade jag på mig glasögonen och jag borde vetat bättre. Det där med avståndsbedömning funkar inte med mina närsynthetsglajjer så jag lyckades med konststycket att snubbla på en asfaltskant och totalt skrapa upp hela skenbenet så bloggen spröt, som di säger i Värmland (bloggen med brett 'l' och 'o' - inte 'å'). Men det såg värre ut än det var. Jag är ganska tuff.
Nöjda efter dessa äventyr fixade vi en härlig pastasallad och vitlöksbröd som vi avnjöt på altanen tillsammans med kvällsol och en god ripasso. Kaffe och lite glass till dessert. Nu är de unga (nåja...) tu ute på promenix och jag slackar lite här hemma. Den sena natten har satt sina spår och i kväll tror jag att jag ska koja rätt tidigt.
altanen nu igen
Vilket vansinnigt schysst altanhäng vi fick till igår kväll när regnet drog undan och himlen öppnade sig blå och solig och vinden började mojna. Johnathon föreslog a barbecue och det var ju verkligen ingen kass idé. Så Jenny fixade marinadernas marinad och dukade, jag satte på musik och smackade ihop en coleslaw och John stod för själva grilleriet, vilket gladde honom storligen eftersom han så sällan får göra sådant. De bor ju i en balkonglös lägenhet på Frogner och när de är ute på sina ständiga campingar är det Jenny som sköter elden och stekandet. Gott blev det. Och sent. Långt in i den ljumma (och myggfria) natten samtalade vi om livet, universum och allting.
Dagen i övrigt var också bra. Jag drog till gymmet och J&J rådde sig själva. Jag var och klippte mig och J&J rådde sig själva. Dessemellan fikade vi. Sedan donade John med något och jag och Jenny tog en promenad för att hämta bilen som varit på verkstan för diagnos (pajad ljuddämpare - men det hade jag ju redan listat ut själv, jag är inte döv... och den ska in imorgon igen för fixning). Vi passade på att ta en trevlig omväg för att plocka några cachar. Vi tog två av tre tänkta. Den vi inte tog är väldigt klurig och enkel på samma gång. Jag har förstått att man egentligen ser den hela tiden - men liksom inte tar in vad det egentligen är. Men jag har en idé som vi ska kolla upp idag - jag fick den i natt just innan jag somnade. Jenny fattade grejen med geocaching direkt (vilket jag visste på förhand!) och jag har lovat att om John sticker och fiskar idag så ska hon och jag plocka några skatter till!
Soligt och fint på min altan idag. Det bådar gott för mer häng!
Dagen i övrigt var också bra. Jag drog till gymmet och J&J rådde sig själva. Jag var och klippte mig och J&J rådde sig själva. Dessemellan fikade vi. Sedan donade John med något och jag och Jenny tog en promenad för att hämta bilen som varit på verkstan för diagnos (pajad ljuddämpare - men det hade jag ju redan listat ut själv, jag är inte döv... och den ska in imorgon igen för fixning). Vi passade på att ta en trevlig omväg för att plocka några cachar. Vi tog två av tre tänkta. Den vi inte tog är väldigt klurig och enkel på samma gång. Jag har förstått att man egentligen ser den hela tiden - men liksom inte tar in vad det egentligen är. Men jag har en idé som vi ska kolla upp idag - jag fick den i natt just innan jag somnade. Jenny fattade grejen med geocaching direkt (vilket jag visste på förhand!) och jag har lovat att om John sticker och fiskar idag så ska hon och jag plocka några skatter till!
Soligt och fint på min altan idag. Det bådar gott för mer häng!
måndag 18 juli 2011
verkligheten vs drömmen
Jag drömde en dröm i natt. Jag var djupt inne i den. Plötsligt ringde telefonen. Jag fick beskedet att min pappa var död. Jag var för trött för att riktigt ta in detta och sa bara att vi fick höras igen, på morgonen, för att prata om det. Så somnade jag om och drömde vidare.
När jag vaknade i morse var det med hjärtklappning. Pappa!? Men jag kunde inte komma på vem som hade ringt mig. Jag tog mobilen och kollade upp senaste numren. Men dem hade jag ju ringt själv, och så var det ett från Jenny. Jag la mig en liten stund till. Funderade. Och kom fram till att även telefonsamtalet fanns i en dröm.
Märkligt hur drömmar ibland kan vara så oerhört levande att man tror att det faktiskt har hänt när man vaknar.
Men nu är jag i alla fall vaken och uppe. Inne på andra kaffemuggen och har hunnit småprata lite med Jenny. John sover fortfarande. Jenny är bra på det viset. Hon behöver inte heller tokprata såhär "tidigt" på morgonen. Hon fäller en och annan kommentar och försvinner ut på altanen med sin kaffemugg för en cigg emellanåt. Bra där (minus ciggen, dårå).
(I väntan på J&J)
När jag vaknade i morse var det med hjärtklappning. Pappa!? Men jag kunde inte komma på vem som hade ringt mig. Jag tog mobilen och kollade upp senaste numren. Men dem hade jag ju ringt själv, och så var det ett från Jenny. Jag la mig en liten stund till. Funderade. Och kom fram till att även telefonsamtalet fanns i en dröm.
Märkligt hur drömmar ibland kan vara så oerhört levande att man tror att det faktiskt har hänt när man vaknar.
Men nu är jag i alla fall vaken och uppe. Inne på andra kaffemuggen och har hunnit småprata lite med Jenny. John sover fortfarande. Jenny är bra på det viset. Hon behöver inte heller tokprata såhär "tidigt" på morgonen. Hon fäller en och annan kommentar och försvinner ut på altanen med sin kaffemugg för en cigg emellanåt. Bra där (minus ciggen, dårå).
(I väntan på J&J)söndag 17 juli 2011
skapa-flow ii
Joyce Carol Oates är en av mina favoritförfattare. Underbar berättare av fantastiska historier. Efter att ha försökt - jag menar verkligen försökt - lyssna på Carl Bildt som sommarpratare, men helt gett upp när karln spelar Winds of Change (jag menar... där går fanimej gränsen...) började jag lyssna på hennes A Fair Maiden i en riktigt bra inläsning.
Sålunda räddad har jag sytt lite mer. I evigheters evigheter (eller åtminstone ett par år) har jag varit sugen på att sy mig en riktigt bra stickpåse och gärna med en liten tillbehörspåse. Jag har ju ofta och gärna med mig mina stickningar/virkningar när jag ska någonstans, och det är inte alltid så lätt att hitta bra påsar. Inte brukar de vara så snygga, heller. Idag kom jag på att jag hade ett par fina tyger som nog skulle kunna fungera till detta och satte igång med en protoyp. Jag sejfar alltid med att kalla det prototyp eftersom jag så sällan har mönster utan kör lite utefter idéer i mitt huvud. När det då blir lite kackigt skyller jag på - och lär mig av - att det ju bara är en... prototyp.
(En styck stickväska plus...)
(... en styck tillbehörsfodral...)
(... gör en komplett stickgömma!)
Sålunda räddad har jag sytt lite mer. I evigheters evigheter (eller åtminstone ett par år) har jag varit sugen på att sy mig en riktigt bra stickpåse och gärna med en liten tillbehörspåse. Jag har ju ofta och gärna med mig mina stickningar/virkningar när jag ska någonstans, och det är inte alltid så lätt att hitta bra påsar. Inte brukar de vara så snygga, heller. Idag kom jag på att jag hade ett par fina tyger som nog skulle kunna fungera till detta och satte igång med en protoyp. Jag sejfar alltid med att kalla det prototyp eftersom jag så sällan har mönster utan kör lite utefter idéer i mitt huvud. När det då blir lite kackigt skyller jag på - och lär mig av - att det ju bara är en... prototyp.
(En styck stickväska plus...)
(... en styck tillbehörsfodral...)
(... gör en komplett stickgömma!)Nu ska jag klatta upp deg till tre limpor (det blir det magnifika kumminbrödet idag igen - J & J har inte smakat det!) på en plåt för slutjäsning och sedan gräddning. Medan brödet jäser ska jag städa undan efter skapandet (inga citationstecken, nota bene) och förbereda lite käk. De är nog hungriga när de kommer efter att ha suttit på buss och tåg mer än halva dagen!
skapa-flow...
... och det lååångt från Orkneyöarna. Hittills idag är en långjäsande, knådfri deg satt och en fin väska sydd. Den är Ericas nu. För att hon är en god vän och en inspiration för mig. Därtill är hon min kakidol!
Nu tror jag att det får räcka med kasseliknande väskor för ett tag. Jag tänkte istället ge mig på att sy en stickgömma.
Nu tror jag att det får räcka med kasseliknande väskor för ett tag. Jag tänkte istället ge mig på att sy en stickgömma.
and she rested on the seventh day
Jag sov och jag sov och jag sov i natt. Det måtte ha blivit en tio timmar, bortåt. Vaknade av att solen sken mig rakt i ansiktet. Efter att ha lyssnat på lite radio klev jag upp och öppnade fönstret. Därute hördes kyrkklockorna ringa. Jag antar att det är någon slags högmässogudstjänst på gång, även om jag tycker att klockan nio verkar tidigt? Kanske ringer de först för att väcka folk och få dem att sätta på en kanna kaffe och vakna till liv?
Det funkade ju på mig. Kaffet är svart och ångande hett och jag har bestämt mig att helga vilodagen. Som fan. Träningsmässigt, that is. Kroppen ska få vila idag. Tror jag. Jag har hela dagen på mig att ändra mig. Däremot ska det inte vilas på andra fronter. Det blev inget sytt igår. Så idag ska symaskinen fram igen och så ska jag "skapa". (Blir det bra tar jag bort citationstecknen.) Rabatten på framsidan kan också förvänta sig en genomgrävning. Kriget mot kirskålen går ju, av tvång, vidare.
Men innan jag börjar med sådana saker ska jag tokhelga söndagen en stund till. Jag ser i nät-DN att Martin Scorsese ska göra film om George Harrisons liv och det får mig att rota runt lite på youtube (Spotify har verkligen inget) efter lite skön Harrisonmusik och dito sång. Och det finns massor. Jag återkommer med dessa efterhand, tror jag. Det här är en liten pärla, som han skrev till John Lennons minne:
Det funkade ju på mig. Kaffet är svart och ångande hett och jag har bestämt mig att helga vilodagen. Som fan. Träningsmässigt, that is. Kroppen ska få vila idag. Tror jag. Jag har hela dagen på mig att ändra mig. Däremot ska det inte vilas på andra fronter. Det blev inget sytt igår. Så idag ska symaskinen fram igen och så ska jag "skapa". (Blir det bra tar jag bort citationstecknen.) Rabatten på framsidan kan också förvänta sig en genomgrävning. Kriget mot kirskålen går ju, av tvång, vidare.
Men innan jag börjar med sådana saker ska jag tokhelga söndagen en stund till. Jag ser i nät-DN att Martin Scorsese ska göra film om George Harrisons liv och det får mig att rota runt lite på youtube (Spotify har verkligen inget) efter lite skön Harrisonmusik och dito sång. Och det finns massor. Jag återkommer med dessa efterhand, tror jag. Det här är en liten pärla, som han skrev till John Lennons minne:
lördag 16 juli 2011
pensionat ronnby
På gymmet där jag går dyker det ibland upp ett riktigt slem. Han tycker tydligen själv att han är väldigt attraktiv och dessutom tillräckligt vältränad eftersom han oftast bara strosar omkring. Rätt vad det är sätter han sig på en maskin bredvid där man (jag, t ex) sitter och cyklar eller kör styrketräning och så bara glor fanskapet. Söker ögonkontakt. Om han inte får det - och det får han inte. aldrig. alls - gör han sig ärenden framför en, där man jobbar på. Både en och tre gånger. One of these days slår jag ner tänderna i halsen på honom.
Jag har flyttat runt de stora luftmadrasserna på ovanvåningen, bäddat rent och dammsugit. Vattnat växterna och trevlat till det igen. På nedervåningen har badrummet fått sig en duvning, liksom växterna, soffan i vardagsrummet och alla mattor och golv. Tvättat några toppar för hand (tvättmaskinen bråkar och jag tar hit en handyman på måndag) och röjt lite i kylen. Slumrat en stund på soffan. Pensionatet är redo för nästa laddning gäster! Det blir Jenny och John som kommer imorgon kväll.
Och det finns bullar och kaffe för den fikasugne/a som råkar ha vägarna förbi.
Nu blir det ett glas rött, en liten näve salta bildäck och Jane Austens Emma på SVT Play.
Jag har flyttat runt de stora luftmadrasserna på ovanvåningen, bäddat rent och dammsugit. Vattnat växterna och trevlat till det igen. På nedervåningen har badrummet fått sig en duvning, liksom växterna, soffan i vardagsrummet och alla mattor och golv. Tvättat några toppar för hand (tvättmaskinen bråkar och jag tar hit en handyman på måndag) och röjt lite i kylen. Slumrat en stund på soffan. Pensionatet är redo för nästa laddning gäster! Det blir Jenny och John som kommer imorgon kväll.
Och det finns bullar och kaffe för den fikasugne/a som råkar ha vägarna förbi.
Nu blir det ett glas rött, en liten näve salta bildäck och Jane Austens Emma på SVT Play.
silent hill
Nu är det tyst här i mitt Hus. Väldigt tyst.
Mannen har kört söderut och Malin & Co norrut. Själv drog jag österut en stund och körde ett svettigt 60-minuterspass på cykel och promenerade sedan hem. Vädret tillåter promenader. Ja, det är till och med rätt njutbart, även om det blåser lite väl mycket. Egentligen skulle jag nu velat sitta på altanen, eller kanske rentav greja med något i trädgården, men jag har bestämt mig att först städa av lite inomhus. Så får jag se sedan. Tänkte mig väl en tur ner till affären också, för inköp av kummin, så jag kan baka lite bröd.
Jag har förresten en idé till en väska i huvudet. Kanske tar jag fram tyg och sax och ser om min idé håller i verkligheten. Verkligheten som annars, i vissa avseenden, är lite instabil just nu.
(Senaste bilden på Semla och Lois! Snart in da Hus!)
Mannen har kört söderut och Malin & Co norrut. Själv drog jag österut en stund och körde ett svettigt 60-minuterspass på cykel och promenerade sedan hem. Vädret tillåter promenader. Ja, det är till och med rätt njutbart, även om det blåser lite väl mycket. Egentligen skulle jag nu velat sitta på altanen, eller kanske rentav greja med något i trädgården, men jag har bestämt mig att först städa av lite inomhus. Så får jag se sedan. Tänkte mig väl en tur ner till affären också, för inköp av kummin, så jag kan baka lite bröd.
Jag har förresten en idé till en väska i huvudet. Kanske tar jag fram tyg och sax och ser om min idé håller i verkligheten. Verkligheten som annars, i vissa avseenden, är lite instabil just nu.
(Senaste bilden på Semla och Lois! Snart in da Hus!)fredag 15 juli 2011
finfredagsfundringar
För femte morgonen/förmiddagen i rad kom jag mig iväg till gymmet. Jag har för ovanlighetens skull haft galen träningsvärk sedan krossarpasset i onsdags. Men jag körde ändå idag och det känns som det gjorde rätt gott. Eftersom alla cyklarna var upptagna (jeffla söndagscyklare till panchosar) värmde jag upp på en crosstrainer. Fruktansvärt trist uppfinning. Men den får duga i krig.
Det blåser snålt på min altan idag, men med fleecefiltar blir det ändå rätt njutbart. Strax blir det en mugg kaffe och In Treatment, på SVT Play. Därefter ska jag läsa vidare i Caroline af Ugglas (och UKONs) Hjälp, vem är jag?. Lite udda som biografi, men jag har på känn att den är läsvärd - ur flera perspektiv.
Malin & Co är i Kosta en sväng. Ikväll blir det grillning. Altanlivet går vidare.
Det blåser snålt på min altan idag, men med fleecefiltar blir det ändå rätt njutbart. Strax blir det en mugg kaffe och In Treatment, på SVT Play. Därefter ska jag läsa vidare i Caroline af Ugglas (och UKONs) Hjälp, vem är jag?. Lite udda som biografi, men jag har på känn att den är läsvärd - ur flera perspektiv.
Malin & Co är i Kosta en sväng. Ikväll blir det grillning. Altanlivet går vidare.
torsdag 14 juli 2011
Jajanejsan!
Det är intressant när jag inte alltid är så himla trevlig och medgörlig och diplomatisk som alla förväntar sig att jag ska vara. De reaktioner jag får säger mer om andra än om mig.
vive la reine...
Eller. Nä. Inte. Men regnet, det gillar jag. Visserligen har jag umgåtts med planer på att gräva runt i rabatten på framsidan och sedan börja flytta dit pionerna, men det tar jag en annan dag.
Efter en genomkörning på gymmet i förmiddags har det varit inomhusaktiviteter, mestadels. Bokmys med Fanny och blåbärspajsbakande som slutade med att brandvarnaren gick igång eftersom det läckte från pajformen ut i ugnen varvid kraftig rökutveckling (eller åtminstone tillräcklig sådan) uppstod.
(Mitt köksfönster där pelargonerna trivs och blommar)
Lite soffhäng och film med småkillarna och Fanny. Vi såg Draktränaren. Middag och sedan fika på paj och glass. Tuschpennor och pysselböcker. Dominospel. Men också en snabb fotosession i trädgården:
(Liten snigel som jobbar sig upp mot altanen)
Och så mer läsning. Jag har idag läst ut Barn 44 av Tom Rob Smith. Mycket spännande läsning! Fanny och Per är på bio och ser sista Harry Potterfilmen, Mannen har dykt upp och sitter och läser medan Malin utfordrar två Daltonbröder, som är lite matta i lacken efter ett långt bad. Lite senare ikväll kan det nog bli lite ost och vin, när småkillarna däckat.
(Min förstukvisttrapp där pelargoner också trivs)
Life is good.
Efter en genomkörning på gymmet i förmiddags har det varit inomhusaktiviteter, mestadels. Bokmys med Fanny och blåbärspajsbakande som slutade med att brandvarnaren gick igång eftersom det läckte från pajformen ut i ugnen varvid kraftig rökutveckling (eller åtminstone tillräcklig sådan) uppstod.
(Mitt köksfönster där pelargonerna trivs och blommar)Lite soffhäng och film med småkillarna och Fanny. Vi såg Draktränaren. Middag och sedan fika på paj och glass. Tuschpennor och pysselböcker. Dominospel. Men också en snabb fotosession i trädgården:
(Liten snigel som jobbar sig upp mot altanen)
(Liten Leo som gillar regn)
Och så mer läsning. Jag har idag läst ut Barn 44 av Tom Rob Smith. Mycket spännande läsning! Fanny och Per är på bio och ser sista Harry Potterfilmen, Mannen har dykt upp och sitter och läser medan Malin utfordrar två Daltonbröder, som är lite matta i lacken efter ett långt bad. Lite senare ikväll kan det nog bli lite ost och vin, när småkillarna däckat.
(Min förstukvisttrapp där pelargoner också trivs)Life is good.
onsdag 13 juli 2011
i'm ready!
Malin, Per, Fanny, Viggo och Leo är på ingående! På spisen puttrar en smakfull köttfärssås i en gryta, i kylen vilar en coleslaw och till detta blir det Barillas spaghetti. Jag har t o m köpt ketchup! I frysen finns dessutom vaniljglass och en försvarlig mängd kanelbullar och i skafferiet hittas hallonsaft, chokladsås, kolasås och karamellströssel. Bra-att-ha-saker när man har småfolk i Huset! Dessutom finns det några goda ostar och lite kex att tillgå, samt vin, för storfolket.
Rörkillen var här tidigare idag, för en crash course i CTC 1200. Nu eldar den inte i tid och otid. Och när han gått upptäckte jag att tvättmaskinen inte ville tömma ur sköljvattnet. Men bra kvinna försöker reda sig själv i första hand så jag lyckades hitta ett hittills okänt filter som var helt igensatt av lätt äckligt gojs. När jag lossat och rensat det gick den som smort igen, maskinen!
Annars har jag tränat, handlat, varit på Miljöstationen med en massa skräp, besökt bibblan för att skriva ut lite grejer (och givetvis lånat böcker samt samspråkat med Gabriela och John som jag sprang ihop med där), småplockat, pratat en stund med Jenny och legat på soffan och lyssnat någon timme på Joyce Carol Oates A Fair Maiden. Jag tror minsann jag sov en liten kvart också. En rätt skön dag, helt enkelt.
Kvällen går i familjens tecken. Det ser jag fram emot!
Rörkillen var här tidigare idag, för en crash course i CTC 1200. Nu eldar den inte i tid och otid. Och när han gått upptäckte jag att tvättmaskinen inte ville tömma ur sköljvattnet. Men bra kvinna försöker reda sig själv i första hand så jag lyckades hitta ett hittills okänt filter som var helt igensatt av lätt äckligt gojs. När jag lossat och rensat det gick den som smort igen, maskinen!
Annars har jag tränat, handlat, varit på Miljöstationen med en massa skräp, besökt bibblan för att skriva ut lite grejer (och givetvis lånat böcker samt samspråkat med Gabriela och John som jag sprang ihop med där), småplockat, pratat en stund med Jenny och legat på soffan och lyssnat någon timme på Joyce Carol Oates A Fair Maiden. Jag tror minsann jag sov en liten kvart också. En rätt skön dag, helt enkelt.
Kvällen går i familjens tecken. Det ser jag fram emot!
a love song - sort of
I en annan tid ansågs en kvinnas livsmening vara att markserva en man. Stanna hemma, stärka gardiner och passa spisen. Sarah Vaughan tyckte det var dötrist. Men hon hade i alla fall kaffe. Svart kaffe.
Jag passar spisen jag också, i detta nu. Men det är helt självvalt. Hunnerna har siktats i nordvästra Småland och beräknas anlända i eftermiddag! Gårkvällens deg jäser nu på mjölad bakduk till tre härliga limpor. Jag fördriver väntetiden med Joyce Carol Oates och... svart kaffe.
Jag passar spisen jag också, i detta nu. Men det är helt självvalt. Hunnerna har siktats i nordvästra Småland och beräknas anlända i eftermiddag! Gårkvällens deg jäser nu på mjölad bakduk till tre härliga limpor. Jag fördriver väntetiden med Joyce Carol Oates och... svart kaffe.
tisdag 12 juli 2011
it's all in a day's work
Fast jag är semesterledig kan jag vara precis hur strukturerad som helst. Men bara om jag vill. Och har lust. Det har jag haft idag. Och jag började, helt planenligt, med en timmes tokslit på gymmet för att sedan åka hem och sätta en bulldeg.
Alldeles när sista plåtarna skulle in i ugnen kom Lohla-Marie för vårt arbetsmöte. Emmaninjorna har en del aktiviteter under hösten som behövde fixas med. Bland annat flygblad med inbjudningar och så lite grejande med bloggen och sjösättande av den.
När vi var klara med vårt möte gick jag ut och drog fram gräsklipparen. Jag tycker det är roligt att klippa gräset och dessutom blir det lite extra motion, även om det fick bli motorklipparen idag. Klippningen tog en knapp timme och efter en snabb dusch surfade jag runt en stund och tittade på lite pysselsidor. Sedan dök Catharina upp och så fikade, pratade och skrattade vi på altanen i kvällssolen en god stund.
Nu lyssnar jag på J J Cale och har satt en deg som ska bli ett väldigt läckert bröd, i morgon. Degens ska vikas några gånger under kvällen, men inte knådas. Sedan jäsa kallt i natt och så bakas ut imorgon. Jag har gjort det här brödet tidigare och resultatet brukar bli magnifikt. Jag hoppas det blir det den här gången också, även om jag bara hade vanligt vetemjöl och noll lust att cykla ner till Konsum för att handla. Medan jag väntar på att brödet ska vara färdigvikt ska jag kolla In Treatment på SVT Play och så läsa vidare i Älskad, saknad.
Det blir tidig läggning ikväll.
Alldeles när sista plåtarna skulle in i ugnen kom Lohla-Marie för vårt arbetsmöte. Emmaninjorna har en del aktiviteter under hösten som behövde fixas med. Bland annat flygblad med inbjudningar och så lite grejande med bloggen och sjösättande av den.
När vi var klara med vårt möte gick jag ut och drog fram gräsklipparen. Jag tycker det är roligt att klippa gräset och dessutom blir det lite extra motion, även om det fick bli motorklipparen idag. Klippningen tog en knapp timme och efter en snabb dusch surfade jag runt en stund och tittade på lite pysselsidor. Sedan dök Catharina upp och så fikade, pratade och skrattade vi på altanen i kvällssolen en god stund.
Nu lyssnar jag på J J Cale och har satt en deg som ska bli ett väldigt läckert bröd, i morgon. Degens ska vikas några gånger under kvällen, men inte knådas. Sedan jäsa kallt i natt och så bakas ut imorgon. Jag har gjort det här brödet tidigare och resultatet brukar bli magnifikt. Jag hoppas det blir det den här gången också, även om jag bara hade vanligt vetemjöl och noll lust att cykla ner till Konsum för att handla. Medan jag väntar på att brödet ska vara färdigvikt ska jag kolla In Treatment på SVT Play och så läsa vidare i Älskad, saknad.
Det blir tidig läggning ikväll.
en smula seeeeeg...
Det var rätt tungt att kliva upp idag. Jag kunde givetvis struntat i det och legat kvar någon timme till, men har jag bestämt att jag ska till gymmet på morgonen så har jag. De öppnar nio under sommaren och jag behöver ju inte stå och hänga på låset, förstås. Ånej, jag ska först dricka mitt kaffe i godan ro, lyssna på P1-morgon och på suset i träden. Det blåser rätt bra idag.
Kvällen blev mysig. Jag latade till mig och istället för att laga något att äta köpte jag hem lite bröd och ostar och annat vilket fungerade utmärkt till Amaronerna (ja, plural blev det...). Kvällen var ljum och vi satt ute ända tills sonen (Annhelens, inte min) kom och hämtade, efter att ha gått av kvällsskiftet. Med Annhelen har jag inte tråkigt. Samtalet liksom bara pågår och det blev både djupheter och lättsamheter. Detta gör vi om en annan [måndags]kväll!
Kvällen blev mysig. Jag latade till mig och istället för att laga något att äta köpte jag hem lite bröd och ostar och annat vilket fungerade utmärkt till Amaronerna (ja, plural blev det...). Kvällen var ljum och vi satt ute ända tills sonen (Annhelens, inte min) kom och hämtade, efter att ha gått av kvällsskiftet. Med Annhelen har jag inte tråkigt. Samtalet liksom bara pågår och det blev både djupheter och lättsamheter. Detta gör vi om en annan [måndags]kväll!
måndag 11 juli 2011
goin' with the flow...
I en vacker grön dal, några mil utanför Frankfurt, ligger den lilla byn Burg Herzberg. Så här års är det dags för Burg Herzberg Festival. En total hippiehappening med fantastiskt skön musik och underbara människor och vidunderligt gott vegokäk. Jag har inte varit där sedan 2008. Men nu är vi några stycken festivalvänner som under högtidliga former (vi tummade!) lovat varandra att 2012 - då ska vi dit!
När jag var där 2007 köpte jag en rolig tisha med Kali-motiv. Snorbillig, dessutom. När jag tagit hem den, använt den och tvättat den blev den mindre rolig. Den blev rätt bred och mycket kort. Magtröjor är inte min grej, riktigt. Dessutom förlorade den en del av elasticiteten. Skulle jag slänga den? Icke! Jag insåg direkt att det var en bra-att-ha-sak. Kanske skulle jag rentav, någon gång, kunna sy ett linne av den? Eller kanske en väska? Efter långt och moget övervägande ( i runda slängar fyra år...) skred jag idag till verket och satte saxen i den (offrandes en gammal vit tisha som foder) och tillverkade en ganska käck väska. Den är som gjuten för Burg Herzberg 2012!
Trött som jag är på dyra, fula och inte särskilt miljövänliga plastkassar har jag länge haft ett par tygdito, från Coop. Rätt fula if you ask me. Trista och miljöpolitiskt korrekta, på något vis. Tänk Miljöpartiet på Åsa Domeijs tid, ungefär... Men med den här coola kassen blir det trevligt att strax cykla ner till affären och köpa hem lite smarrig förtäring, som passar till den (de? ;-)) ljuvliga Amarone jag och Annhelen ska inmundiga på min altan i kväll, medan vi lyssnar på lite schysst musik och sakta pratar oss in i natten:
När jag var där 2007 köpte jag en rolig tisha med Kali-motiv. Snorbillig, dessutom. När jag tagit hem den, använt den och tvättat den blev den mindre rolig. Den blev rätt bred och mycket kort. Magtröjor är inte min grej, riktigt. Dessutom förlorade den en del av elasticiteten. Skulle jag slänga den? Icke! Jag insåg direkt att det var en bra-att-ha-sak. Kanske skulle jag rentav, någon gång, kunna sy ett linne av den? Eller kanske en väska? Efter långt och moget övervägande ( i runda slängar fyra år...) skred jag idag till verket och satte saxen i den (offrandes en gammal vit tisha som foder) och tillverkade en ganska käck väska. Den är som gjuten för Burg Herzberg 2012!
Trött som jag är på dyra, fula och inte särskilt miljövänliga plastkassar har jag länge haft ett par tygdito, från Coop. Rätt fula if you ask me. Trista och miljöpolitiskt korrekta, på något vis. Tänk Miljöpartiet på Åsa Domeijs tid, ungefär... Men med den här coola kassen blir det trevligt att strax cykla ner till affären och köpa hem lite smarrig förtäring, som passar till den (de? ;-)) ljuvliga Amarone jag och Annhelen ska inmundiga på min altan i kväll, medan vi lyssnar på lite schysst musik och sakta pratar oss in i natten:
nu börjar det
Det är egentligen idag som den där verkliga känslan av ledighet sätter in. När det är vardag och jag inte alls behöver kliva upp aptidigt för att sedan ta mig till jobbet. Men för att jag inte ska bli alltför chockad av tidlöshet har jag en tandläkartid strax efter nio, sådär så att jag ju ändå var tvungen att sätta klockan på väckning.
Till morronkaffet lyssnar jag på en länk jag fick av en gammal lumparpolare. Håll i hatten mina vänner, för här blir det åka av!
Nå. Jag vaknade ju och jag antar att det var det som var meningen!
Kaffet smakar gott och gymväskan står redo i hallen. Livet går vidare! Trots allt.
Till morronkaffet lyssnar jag på en länk jag fick av en gammal lumparpolare. Håll i hatten mina vänner, för här blir det åka av!
Nå. Jag vaknade ju och jag antar att det var det som var meningen!
Kaffet smakar gott och gymväskan står redo i hallen. Livet går vidare! Trots allt.
söndag 10 juli 2011
bomber och granater
Så lossnade den äntligen. Kreativiteten. Som en förlossning. Eller en tickande bomb som bara väntar på att brisera.
Inga hjältedåd. Ånej. Men jag kom på att jag kanske ändå skulle ta fram mina tyger. Symaskinen också. Och hur eller hur så hade jag en idé om en slapp axelbag och snokade runt lite på nätet tills jag hittade en som jag kunde se lite detaljer av, så jag sedan kunde klippa mig ett mönster utifrån (ett reklamutskick från Mediamarkt funkade kanonbra som mönsterpapper!). Så först gjorde jag en protoyp. Jag visste att den skulle vara fodrad för att ha lite mer stadga och för att se lite proffsigare ut, helt enkelt. Jag tog tyget som tjänat som köksgardin i lägenheten och skred till verket, medan jag lyssnade på Freddie Wadlings sommarprat. Så här blev prototypen:
Inte så pjåkig ändå, va'? Men inte riktigt som jag tänkt mig, ändå - för om jag ändå skulle fodra en väska kanske jag skulle passa på att till och med göra den vändbar? Sagt och gjort. Jag tog ett par andra tygbitar som legat och skräpat sedan eldkvarn brann - och som köpts i syftet att nångång göras nånting vettigt av. Klippte, knåpade och tänkte så att det verkligen skulle gå att vända den och för detta ändamål hitta en snygg teknisk lösning. Den blev tillräckligt bra för att jag ska känna mig rätt nöjd med mitt dagsverke.
(Förstasidan)
Kolla in den fina buddhan jag fick av Mannen! Den ska få bo i min trädgård.
(Undersidan är snygg den också!)
(Vändbar!)
I morgon är en ny dag! Nina sa att tygaffären i Byn har rea...
Inga hjältedåd. Ånej. Men jag kom på att jag kanske ändå skulle ta fram mina tyger. Symaskinen också. Och hur eller hur så hade jag en idé om en slapp axelbag och snokade runt lite på nätet tills jag hittade en som jag kunde se lite detaljer av, så jag sedan kunde klippa mig ett mönster utifrån (ett reklamutskick från Mediamarkt funkade kanonbra som mönsterpapper!). Så först gjorde jag en protoyp. Jag visste att den skulle vara fodrad för att ha lite mer stadga och för att se lite proffsigare ut, helt enkelt. Jag tog tyget som tjänat som köksgardin i lägenheten och skred till verket, medan jag lyssnade på Freddie Wadlings sommarprat. Så här blev prototypen:
Inte så pjåkig ändå, va'? Men inte riktigt som jag tänkt mig, ändå - för om jag ändå skulle fodra en väska kanske jag skulle passa på att till och med göra den vändbar? Sagt och gjort. Jag tog ett par andra tygbitar som legat och skräpat sedan eldkvarn brann - och som köpts i syftet att nångång göras nånting vettigt av. Klippte, knåpade och tänkte så att det verkligen skulle gå att vända den och för detta ändamål hitta en snygg teknisk lösning. Den blev tillräckligt bra för att jag ska känna mig rätt nöjd med mitt dagsverke.
(Förstasidan)Kolla in den fina buddhan jag fick av Mannen! Den ska få bo i min trädgård.
(Undersidan är snygg den också!)
(Vändbar!)I morgon är en ny dag! Nina sa att tygaffären i Byn har rea...
sunday morning, park lane
Min altan och jag. En kärlekshistoria. Må vara att den är en smula ensidig. Det kan jag leva med. Den lätt bedagade altanen är en förlängning av mitt vardagsrum. Här läser jag, vilar och umgås. Äter och lyssnar på musik. Skriver, tänker och tar in nyheter. Ser på äppelträd och hör grannarnas barn tjoa och tjimma i sina studsmattor. Solar, eller söker skugga. Väntar in natten. Njuter av ett regn. Söker skydd undan stormen.
Jag hade planer för förmiddagen. De är hyllagda, tills imorgon. Jag hade ju tänkt att åka bort till gymmet någon timme. Men insåg att hur trevligt det än var att ha Pia här igår morse, så är detta den första morgonen på många länge som jag rår över helt själv. Så jag sov till en bit över nio. Har bryggt en kanna Blue Java och sitter ni-vet-var och lyssnar på P1:s Godmorgon världen och liksom bara... är. Gymmet ligger kvar imorgon och eftersom jag då ändå ska förstöra morgonen med ett tandläkarbesök vid nio, så kan jag dra vidare till gymmet direkt efter det. Så får det bli.
Däremot lär det bli ett varv med gräsklipparen och några turer ner i tvättstugan. Kanske tar jag fram symaskinen också. Jag har en idé jag skulle vilja testa. Blir det lite svalare blir det nog också ett kanelbullsbak. Hunnerna är i antågande! Inte heller otroligt att jag kör lite muffins och söndagsfika för hugade vänner på trakten.
Just nu läser jag två böcker. To Kill a Mockingbird (Harper Lee) är min sängläsning och min altan- och soffläsning är Joyce Carol Oates Älskad, saknad. JCO har en mycket hög lägstanivå och när hon är bättre är hon så överdjävulskt bra, och frågan är om inte det här är en av hennes bästa. En historia om en mor och två döttrar och hur det en dag är för sent. För sent för allt. Och hur man kan hantera det. De som påstår att man genom läsande av skönlitteratur inte kan lära sig mycket om människan, känslorna, psyket, mellanmänskliga relationer, samhället... ja, livet... har nog haft oturen att inte finna vägen till bra litteratur. Eller inte reflekterat tillräckligt.
Nu fyller jag på min kaffemugg och läser en stund. Reflekterar. Här på min altan.
Jag hade planer för förmiddagen. De är hyllagda, tills imorgon. Jag hade ju tänkt att åka bort till gymmet någon timme. Men insåg att hur trevligt det än var att ha Pia här igår morse, så är detta den första morgonen på många länge som jag rår över helt själv. Så jag sov till en bit över nio. Har bryggt en kanna Blue Java och sitter ni-vet-var och lyssnar på P1:s Godmorgon världen och liksom bara... är. Gymmet ligger kvar imorgon och eftersom jag då ändå ska förstöra morgonen med ett tandläkarbesök vid nio, så kan jag dra vidare till gymmet direkt efter det. Så får det bli.
Däremot lär det bli ett varv med gräsklipparen och några turer ner i tvättstugan. Kanske tar jag fram symaskinen också. Jag har en idé jag skulle vilja testa. Blir det lite svalare blir det nog också ett kanelbullsbak. Hunnerna är i antågande! Inte heller otroligt att jag kör lite muffins och söndagsfika för hugade vänner på trakten.
Just nu läser jag två böcker. To Kill a Mockingbird (Harper Lee) är min sängläsning och min altan- och soffläsning är Joyce Carol Oates Älskad, saknad. JCO har en mycket hög lägstanivå och när hon är bättre är hon så överdjävulskt bra, och frågan är om inte det här är en av hennes bästa. En historia om en mor och två döttrar och hur det en dag är för sent. För sent för allt. Och hur man kan hantera det. De som påstår att man genom läsande av skönlitteratur inte kan lära sig mycket om människan, känslorna, psyket, mellanmänskliga relationer, samhället... ja, livet... har nog haft oturen att inte finna vägen till bra litteratur. Eller inte reflekterat tillräckligt.
Nu fyller jag på min kaffemugg och läser en stund. Reflekterar. Här på min altan.
lördag 9 juli 2011
it's saturday alright
Frukost på altanen. Det skrovliga, medfarna taket ger skön skugga. Kaffet smakar förträffligt och samtalet rör sig kring allt möjligt. Norah Jones står för soundtracket. Vi pratar musik. Små obskyra ställen vi besökt. Barnen. Detta att släppa taget. Acceptera att de är vuxna. Att vi gjort vad vi kan. Husplaner. Allt möjligt, som sagt.
Pia vilar lite. Skönt med gäster som klarar sig själva. Det blev sent igår. Amarone. Frank Zappa. En sanslöst fin kombination.
Öppna altandörrar. Varm och mjuk kväll. Gott samtal. Vänskap.
Det enkla är det sköna.
Pia vilar lite. Skönt med gäster som klarar sig själva. Det blev sent igår. Amarone. Frank Zappa. En sanslöst fin kombination.
Öppna altandörrar. Varm och mjuk kväll. Gott samtal. Vänskap.
Det enkla är det sköna.
fredag 8 juli 2011
det stavas s e m e s t e r!
Sådärja. Lång termins färd mot ledighet är över. Sommarskoleeleverna har vinkats av med hjälp av glass, film och goda ord på vägen. Några har dessutom nått godkänt i sitt ämne! Bra jobbat!Jag har ju suttit många eftermiddagar och kvällar på altanen och liksom låtsats att jag har fri tid. Men det har ju mest handlat om självbedrägeri - eftersom jag måste upp tidigt på morgonen har jag ju de facto inte ägt mina kvällar. Men nu. Nu gör jag det. I fem veckor äger jag, och ingen annan, min tid. Min själ ska få ro. Det ska få bli galet sena nätter och sköna sovmornar och må-bra-saker för hela slanten! Jag börjar ikväll, med Piabesök, god mat och dryck och samtal långt in i natten!
Egentligen har jag ju redan börjat. Vin, sköna utefåtöljen och god bok. Lättaste regndropparna mot altantaket. En mild liten vind. Och some sweet soul music...
semesterkänning
Nu ser jag fram emot min sista arbetsdag för det här läsåret. Den allra sista. Fem veckors ledighet ska jag ha och jag ska inte göra något jag inte verkligen vill. Det blir en hel del som händer - men det är ändå gott om luft mellan aktiviteterna. Semestern är, för mig, till för att koppla av, ladda batterierna och ägna tid åt sådant som jag känner lust inför. Inte tillfredsställa andras önskningar eller förväntningar. Inte ha en lista med måsten som ska avverkas.
För dagen har jag planerat hårt arbete under förmiddagen. In i kaklet är det som gäller! Men de sista övningarna blir lite mer lättsamma - lite tävlingar rentav? Och efter lunch ska vi käka glass med choklad- och tjinuskisås och strössel och titta på Coraline, eftersom vi arbetat en hel del med boken men givetvis inte hunnit ta oss igenom hela. När eleverna sedan sprungit ut i ett något fördröjt sommarlov ska jag packa ihop sommarskolegrejorna, skicka in betygskatalogen och vattna min aloe. Sedan går jag också ut. Ut i ledigheten!
På nyheterna just nu: om vägglöss. GAH! DUBBELGAH! Inte som fästingar, men så jeffla vidrigt i alla fall. Precis som med hårlöss får man veta att det inte har med hygien och renlighet att göra utan att de kan dyka upp hemma hos precis vem som helst. Men... inte hos mig, väl?
(Cimex lectularius - och NU fattar jag var Anticimex fick sitt namn ifrån...)
Ute skiner solen, mina naglar lyser röda och kyl och vinhylla är påfyllda. Det är Fin Fredag, hörni!
För dagen har jag planerat hårt arbete under förmiddagen. In i kaklet är det som gäller! Men de sista övningarna blir lite mer lättsamma - lite tävlingar rentav? Och efter lunch ska vi käka glass med choklad- och tjinuskisås och strössel och titta på Coraline, eftersom vi arbetat en hel del med boken men givetvis inte hunnit ta oss igenom hela. När eleverna sedan sprungit ut i ett något fördröjt sommarlov ska jag packa ihop sommarskolegrejorna, skicka in betygskatalogen och vattna min aloe. Sedan går jag också ut. Ut i ledigheten!
På nyheterna just nu: om vägglöss. GAH! DUBBELGAH! Inte som fästingar, men så jeffla vidrigt i alla fall. Precis som med hårlöss får man veta att det inte har med hygien och renlighet att göra utan att de kan dyka upp hemma hos precis vem som helst. Men... inte hos mig, väl?
(Cimex lectularius - och NU fattar jag var Anticimex fick sitt namn ifrån...)Ute skiner solen, mina naglar lyser röda och kyl och vinhylla är påfyllda. Det är Fin Fredag, hörni!
torsdag 7 juli 2011
sömnen
Jag unnade mig att ligga och läsa en lång stund igår kväll. Jag fastnade helt i To Kill a Mockingbird och läste medan mörkret föll och fönstret stod på glänt. Mitt Hus var alldeles tyst och det var nästan lika tyst i Byn. När tågen anlände vid stationen hörde jag varenda ord som speakerrösten hojtade ut, men det var också det enda. Jag vilade i tystnaden och så småningom somnade jag ju. Och drömde förunderliga drömmar. En av dem handlade om att jag skulle gifta mig, med en ungdomskärlek.
(Mockingbird. Mimus polyglottus)
Den sena kvällen straffar sig lite idag, då jag hade svårt att vakna till liv. Men nu sitter jag ändå här och dricker mitt morronkaffe och låter tankarna vandra omkring lite som de vill. Just nu är det en skön röra av nattens drömmar, planer för arbetsdagen, nyheter, Rammsteins biljettsläpp, känslor som behöver benas ut, To Kill a Mockingbird, pysselidéer och längtan efter ledighet. Bland annat. Men det reder ut sig allteftersom.
Egentligen skulle jag läsa en viktig och intressant artikel om läget i Syrien, men det är för tidigt på morgonen. Jag fyller i stället på kaffet och ser senaste avsnittet av In Treatment.
(Mockingbird. Mimus polyglottus)Den sena kvällen straffar sig lite idag, då jag hade svårt att vakna till liv. Men nu sitter jag ändå här och dricker mitt morronkaffe och låter tankarna vandra omkring lite som de vill. Just nu är det en skön röra av nattens drömmar, planer för arbetsdagen, nyheter, Rammsteins biljettsläpp, känslor som behöver benas ut, To Kill a Mockingbird, pysselidéer och längtan efter ledighet. Bland annat. Men det reder ut sig allteftersom.
Egentligen skulle jag läsa en viktig och intressant artikel om läget i Syrien, men det är för tidigt på morgonen. Jag fyller i stället på kaffet och ser senaste avsnittet av In Treatment.
onsdag 6 juli 2011
religiösa grubblerier
Strax innan lunch slänger någon ur sig en fråga till ett par andra och undrar om de är muslimer. Javisst, säger de, och så börjar vi prata om religionstillhörigheter. En av eleverna hävdar bestämt att hen i alla fall inte är kristen. "Jamen, hallå...", säger hens kompis, "du är ju konfirmerad?". "Öhm", säger elev nr 1, "vad har det med saken att göra?".
Ja, det kan man ju undra. Det är liksom inte första gången jag hör liknande resonemang. Och jag skulle vilja prata med vissa konfirmationspräster som inte bara verkar marknadsföra sina läger/kurser lite luddigt utan dessutom inte riktigt verkar nå fram med själva grundidéerna under desamma. Okej att många gör det för släktens skull eller för de hägrande presenterna. Men borde det inte under pågående konfakurs framgå vad som är själva tanken med det hela? Eller så är det väldigt många unga som inte riktigt hänger med i svängarna. Och det betvivlar jag eftersom många verkar klara annan utbildning alldeles utmärkt.
Vi fick en rolig och mycket engagerad diskussion som fortsatte efter lunchen och i något sammanhang dök ordet "talibaner" upp. En av eleverna visste att muslimer inte äter fläskkött, men att de däremot åt människokött, se det var en nyhet det. Det tog exakt 13 sekunder så hade två andra elever snappat upp det hela och redan bestämt sig för att det ligger till på det viset. Men under tiden gick det upp för den första eleven att det ju inte alls är talibaner som äter mänskokött - det är ju kannibaler...
Och så kommer givetvis den uppenbara frågan upp; vad jag kan tänkas tro på. Det avslöjar jag inte. Jag vill förhålla mig neutral i skolan och jag tycker jag får ett kvitto på att jag lyckas med det när elever ur samma kurs eller klass försöker lista ut om jag är humanist, muslim, ateist, buddhist, radikal feminist eller möjligen satanist. Jag har min uppfattning klar, men i klassrummet är jag Djävulens advokat och ser till att både negativa och positiva aspekter med alla religioner framhävs. Liksom sekulära livsåskådningar, förstås.
(Mitt religiösa skoljag)
Håhåjaja. Jag har i alla fall aldrig tråkigt på mitt arbete. Vi jobbar dessutom målmedvetet med målspråket och imorgon ska det bli ett mindre temaarbete kring diktskrivande. Vi börjar med några hörövningar (jag har preparerat tre låtar som lucktexter - det blir Eddie Meduzas Eleganten från vidderna, Leann Rimes version av Amazing Grace - för att den är så lätt att alla klarar den - och Lady Gagas Born This Way) och sedan ska de få jobba med egna favorittexter, översätta dem (det blir från svenska till engelska och vice versa samt från somaliska till svenska), göra lucktester till kompisarna (jag har plockat fram de låtar de sagt är deras favoriter just nu, på Youtube) och sedan skriva egna dikter/texter att läsa upp för varandra. Själv får jag åka omkring på inlines och serva alla...
Men det är imorgon det. Nu har jag askat ur brännaren, fyllt upp med pellets (orkade inte göra det igår) och ätit lite. Om en stund ska jag gå på en liten födelsedagsfika för en av killarna jag är god man för. Sedan är jag inte god man för just honom längre, eftersom det är hans myndighetsdag idag. Han ska dessutom flytta till eget hushåll och vad kan då passa bättre än en kokbok, i fölsedagsprickasent?
Ja, det kan man ju undra. Det är liksom inte första gången jag hör liknande resonemang. Och jag skulle vilja prata med vissa konfirmationspräster som inte bara verkar marknadsföra sina läger/kurser lite luddigt utan dessutom inte riktigt verkar nå fram med själva grundidéerna under desamma. Okej att många gör det för släktens skull eller för de hägrande presenterna. Men borde det inte under pågående konfakurs framgå vad som är själva tanken med det hela? Eller så är det väldigt många unga som inte riktigt hänger med i svängarna. Och det betvivlar jag eftersom många verkar klara annan utbildning alldeles utmärkt.
Vi fick en rolig och mycket engagerad diskussion som fortsatte efter lunchen och i något sammanhang dök ordet "talibaner" upp. En av eleverna visste att muslimer inte äter fläskkött, men att de däremot åt människokött, se det var en nyhet det. Det tog exakt 13 sekunder så hade två andra elever snappat upp det hela och redan bestämt sig för att det ligger till på det viset. Men under tiden gick det upp för den första eleven att det ju inte alls är talibaner som äter mänskokött - det är ju kannibaler...
Och så kommer givetvis den uppenbara frågan upp; vad jag kan tänkas tro på. Det avslöjar jag inte. Jag vill förhålla mig neutral i skolan och jag tycker jag får ett kvitto på att jag lyckas med det när elever ur samma kurs eller klass försöker lista ut om jag är humanist, muslim, ateist, buddhist, radikal feminist eller möjligen satanist. Jag har min uppfattning klar, men i klassrummet är jag Djävulens advokat och ser till att både negativa och positiva aspekter med alla religioner framhävs. Liksom sekulära livsåskådningar, förstås.
(Mitt religiösa skoljag)Håhåjaja. Jag har i alla fall aldrig tråkigt på mitt arbete. Vi jobbar dessutom målmedvetet med målspråket och imorgon ska det bli ett mindre temaarbete kring diktskrivande. Vi börjar med några hörövningar (jag har preparerat tre låtar som lucktexter - det blir Eddie Meduzas Eleganten från vidderna, Leann Rimes version av Amazing Grace - för att den är så lätt att alla klarar den - och Lady Gagas Born This Way) och sedan ska de få jobba med egna favorittexter, översätta dem (det blir från svenska till engelska och vice versa samt från somaliska till svenska), göra lucktester till kompisarna (jag har plockat fram de låtar de sagt är deras favoriter just nu, på Youtube) och sedan skriva egna dikter/texter att läsa upp för varandra. Själv får jag åka omkring på inlines och serva alla...
Men det är imorgon det. Nu har jag askat ur brännaren, fyllt upp med pellets (orkade inte göra det igår) och ätit lite. Om en stund ska jag gå på en liten födelsedagsfika för en av killarna jag är god man för. Sedan är jag inte god man för just honom längre, eftersom det är hans myndighetsdag idag. Han ska dessutom flytta till eget hushåll och vad kan då passa bättre än en kokbok, i fölsedagsprickasent?
hundra sätt att rädda världen
Visst är det trevligt om man har lite läsning liggandes på toaletten, eller i badrummet? Både för eget och gästers bruk. Just nu ligger den förträffliga lilla 100 sätt att rädda världen... av Johan Tell, på elementet hos mig. Jag tänkte citera random vettigheter ur den dåd och då, här på bloggen. Som den här till exempel:40. ÄT MER VEGETARISKT. Till ett kilo kött har det gått åt energi motsvarande 7 liter olja. Ju längre ner i näringskedjan ens mat kommer ifrån desto mindre energi har det gått åt för att producera den. Ät hellre sojabönor än djuret som fötts upp på sojabönor. Prova att byta ut en kötträtt i veckan mot en rätt baserad på baljväxter, som det gått åt femton gånger mindre energi att producera.
Världens växande boskapsuppfödning har medfört ytterligare två problem. Dels huggs regnskog ner för att omvandlas till betesmark, dels avger idisslande nötdjur, men även får och getter, metan. Denna växthusgas har en 20-25 gånger starkare miljöpåverkan än koldioxid. Sammantaget genererar nötboskap mer växthusgaser än vad transportsektorn gör, osannolika 18 procent av den globala totalen.
Har du svårt för vegetariska alternativ är kycklingkött det som är minst klimatbelastande om man vill få i sig proteiner från uppfödda djur.
Det där med kyckling kan jag få anledning att återkomma till. Det må vara det minst miljöpåverkande, men det är i princip omöjligt att köpa kycklingkött som producerats på ett för djuret skonsamt sätt. Och vad gäller källkritik så tar vi det med Johan Tell direkt, tycker jag.
Apropå ingenting, nästan: Det är ju tur att jag inte är meteorolog, förresten. Det finns tydligen, enligt Östnytt, stolpskott som på fullaste allvar skriver hatbrev till sådana och håller dem ansvariga för vädret. Inte bara för felprognoser alltså - utan också för att det är dåligt väder överhuvudtaget. Håhåjaja.Nu ska jag fylla på kaffemuggen och se gårkvällens avsnitt av In Treatment. Sedan blir det jobb!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)