aw

Studiedag. Eller "A-dag" som det, av någon outgrundlig anledning, kallas här. Jag hade så mycket tid att ta ut att jag kunde kompat hela dagen, men när jag insåg det hade jag redan bokat en morrontid hos frisören, så jag gick upp i vanlig tid, för gymmet, sedan till frisören och så tillbaka till jobbet ett par timmar och så ett par timmars strosande, och fika, i stan innan jag körde hem och hade lite after work. Om ingen annan vill så får jag väl göra det själv, då.

Ikväll står Mike för middagen, en veckans träningskläder rullar i tvättmaskinen och kanske kollar vi en film ikväll. Eller Star Trek, på Netflix. Framför allt ser jag fram emot att lägga mig o-sent och sova tills jag vaknar, i morgon.

Hos frisören, i radioflödet, dök plötsligt en gammal ABBA-dänga upp. Det kan inte hjälpas; jag blir alltid glad av ABBA.

Take A Chance On Me - ABBA

dejt

2018-08-18. It's a date!

Is This The Life We Really Want? - Roger Waters

inte mindre flitigt

Söndag.

Låg kvar i sängen till halvnio, i alla fall. Segade mig upp och drack kaffe. Macka med Matilda och skriva veckohandlingslistan. Fick en köttgryta på spisen, till de som äter dylikt, och en vegovariant, med jackfruit, till mig själv. Lät det stå och gotta till sig, ordentligt. Slängde i någon tvätt. Medan Sigge sov middag spacklade Matilda i det blivande biblioteket och jag rev tapeter i gästrummet tvärsöver. Mike sågade och satte taklister i hallen. Fixade med mer tvätt. När Sigrun vaknat körde vi till ICA, hon och jag, för proviantering. Utöver detta har jag tvättat mer, organiserat i min garderob (två kartonger färre och mer plats, då) och mixat nice cream till dessert. Allt som allt ännu en produktiv söndag. Därmed inte sagt att söndagar måste vara det. Snarare tvärtom; de kan också vara långpromenad i höstväder, te och mackor och goda böcker. Tur det kommer fler söndagar.

Nu: sängen med ljudboken. Sixten värmer mina fötter.

Do You Read Me - Rory Gallagher

flitigt

Igår körde jag ett par maskiner tvätt och maskinskurade klinkergolvet i det stora vardagsrummet, åkte in till Malmö och shoppade loss på Lucu Food (himlen för oss som gillar mellanösternkäk, fräscha grönsaker och frukter, och burkar med spännande innehåll) med Linus, Matilda och Sigrun, och bakade bullar, med Sigge,när vi var hemma igen. Ändå känns det som jag borde gjort mer..? Inte så att denna förväntan på något som helst vis kom från någon annan. Absolut inte. Hetsarna har åkt hem. Det är bara jag...

Idag ska jag organisera min garderob. Efter visst övervägande har jag beslutat mig för att stanna kvar här i huset fram till sommarlovet och behöver då se över lite saker, för att göra min vardag så smidig som möjligt. Därutöver ska jag laga en libanesisk middag och kanske måla ett litet bibliotek.

If I Didn't Have Your Love - Leonard Cohen

förväntningar

Lördagsmorgon.

Jag vaknar alldeles lagom så jag hinner fixa kaffe och krypa ner under täcket igen innan Lundströms bokradio börjar. Jag gillar formatet på programmet. Hyfsat opretentiöst. Om lördagsmorgnarna lyxar jag med het sojamjölk i kaffet. Det smakar lent och gott. Långt borta i huset hörs Sigruns små illpoj. Planen för dagen är att skura vardagsrumsgolvet (maskin inlånad och jag tror jag minns hur en sådan funkar) och att besöka en stor "asian store" inne i Malmö, med Linus och Nathalie. Jag hoppas på härliga grönsaker och mogna frukter. Och ikväll blir det väl något gott att äta (jag tänker en het wok på sagda grönsaker) och kanske en bra film i storsoffan.

I tisdags hade jag faktiskt mitt allra första egna besök här, sedan flytten! Sköna vännerna Andreas och Daniel ringde och undrade om de kunde komma förbi på en fika. Klart de kunde! Jag hoppas på fler besök av den sorten.

Ptja. Sådant är livet just nu. En dag i taget och inte alltför mycket hittepå. Jobbet... jo, jag trivs. Ibland ganska mycket. Men den där sköna arbetsglädjen som kommer av kreativ frihet och att ha back-up om något knasar... den vill inte riktigt infinna sig. Jag definierar det som ett ledningsproblem. Inget som på något vis drabbat mig. Än. Men att höra om kollegors erfarenheter i den vägen räcker. Långt.

Och så får jag en helt oväntad slutlön från gamla jobbet. Det får gå rakt in på resesparkontot, det. KA-TCHING! Island. Och... Japan?

A House Is Not a Motel - Love

feel the difference

Det är skillnad på att trivas på jobbet och att känna arbetsglädje. Det tänker jag ofta på.

In i arbetsveckan bär jag med mig helgens möten med goda vänner, sköna samtal och vackra skogar i grönt, gult och rött. Det känns gott. Men det var fint att komma hem igen, också. På hemvägen stannade jag till vid en liten skogsväg, strax utanför Byn, och gick in och "hämtade" några fina exemplar av Skogens Konung (Karl Johan). Väl hemma rensade jag och fräste upp dem och ikväll fick de bli pålägg på varma mackor. Det räckte till oss alla. Sigrun verkar inte gilla svamp, men för oss andra var det gratis gourmetkäk!

Are You The One I've Been Waiting For? -Nick Cave 

fredagsbestyr

Jag kör norrut, från jobbet. Kör genom Österlen och kommer ut på motorväg strax innan Kristianstad. Matar på ganska bra via Karlshamn (nästan) och ungefär i höjd med Tingsryd blir hösten plötsligt mer märkbar. Björkar och bokar skiftar i gult och det lyser rött här och där bland tuvor i skogarna.

I Emmaboda är allt sig likt. Förra gången kändes det lite som ett vemodshugg att köra in i Byn, men den här gången har jag mer distans. Jag försöker tänka hur det skulle vara att köra hem till "mitt" hus på Parkgatan... att faktiskt bo här...men jag känner ingen som helst dragning åt det hållet. Snarare tvärtom. Jag fick lite ont i magen vid tanken. Vad skulle jag göra här? Däremot har jag haft en trivsam kväll här hemma hos vännen Lena och hennes man. I morgon ska vi köra till Nybro och träffa en annan efterlängtad kollega och vän och på eftermiddagen tänker jag köra rakt ut i den djupa skogen och hälsa på Erica en sväng, på hennes torp. På söndag kör jag söderut igen. Hem.

Jag vill skriva mer om jobbet. Tankar och känslor jag har - eller saknar. Men jag är för trött ikväll. En annan dag. Kanske i morgon.

Life On Mars - David Bowie

sammanfattningsvis

Det var ju rätt livat igår, eftersom Matilda och hennes kära väninna Agata, hade fixat en babyshower för en annan kär väninna, Sofie. Tjejerna har hängt ihop sedan de gick på högstadiet och för mig, som sett dem växa upp från hyfsat vilda tonåringar till sköna, vuxna kvinnor är det ju alltid roligt att se dem tillsammans. Givetvis var det fler tjejer här och ett par barn, dessutom. Men det var ju inte min fest så jag var med en stund och kunde sedan dra mig tillbaka och ha det lugnt och skönt.

Idag skjutsade jag sista väninnan till flyget, rev av veckohandlingen och sedan tog vi en lång, solig promenad, Matilda och jag. Sigrun hade låtit sig övertalas att åka i vagnen och däckade nästan direkt och vi gick där i riktigt rask takt och njöt av landskapet, ett par kronhjortar (de är stora!), värmen och gott samtal. När vi kom hem pysslade vi lite i trädgården på baksidan, lekte med Sigrun och drack kaffe i solskenet. Minsann om vi inte hittade ett par kanelbullar i frysen också. Jag bakade dem förra söndagen, men hade glömt. Sixten bidrog till den trivsamma stämningen med att gå och hämta sig en liten sork att snacksa på, till mellanmål. Sigrun tyckte det var spännande. Ja, hon såg inte när han mumsade i sig den lille gnagarens främre halva, utan bara när den låg och såg ut som den sov...

Förkylningen går det sådär med. Jag tog ett par Panodil, i morse, och sedan har det känts rätt okej. Nu börjar jag känna mig rätt slut så jag får väl förbereda lite för morgondagen och sedan krypa ner under täcket. Jag har bara femtioåtta timmar kvar av Atlas shrugged och det är inte ens två veckor kvar tills Ken Folletts A Column of Fire släpps på Storytel. Lägga sig tidigt innebär en god stunds lyssning innan ögonen trillar ihop. Åtminstone är det vad jag tänker. I själva verket hinner jag sällan lyssna mer än en kvart innan jag glider bort. Lika bra är väl det, kanske.

Wish You Were Here - Pink Floyd

random rants

Jag har sovit gott i natt. Själva vetskapen om att ingen väckarklocka kommer att störa min morgonsömn verkar ha en positiv inverkan på sömnkvaliteten. Dessutom har Assistenten tagit upp sin vana att sova vid mina fötter. Det är så rogivande att höra hans små snusningar och känna värmen mot benen.

Däremot har jag en mycket lätt huvudvärk och något som svider lite i halsen. Det får bli en dag av panodil och mycket hett te. Bli sjuk har jag inte tid med. Inte lust, heller.

Jag ska köra ett par tvättar, hjälpa Matilda med något och hänga lite med Sigrun och i övrigt försöka komma mig lite ikapp på saker jag försummat alltför länge, så som intressanta klipp/tal från TED och Youtube, senaste avsnittet av Ett fall för Vera och lyssna vidare på min ljudbok (den tar jag med på regnpromenaden jag tänker ta mig, senare i eftermiddag).

Ikväll kan det mycket väl bli en film och lite popcorn, med Matilda. Mike är på jobbresa (till Japan, den stackaren...) och alla överflitiga amerikaner är hemresta... Alltså kan vi ha en avkopplande lördagskväll. Ja, missförstå mig rätt; Mike är lika bra som vi på att softa, tro inget annat.

Skön avslutning blev det på arbetsveckan igår. När jag kom ner till gymmet var den sista kollegan just på väg ut och jag fick nästan två timmar alldeles för mig själv. Fatta! Ett komplett gym - att leka loss i! Jag körde hög musik, fuldansade lite, körde ett fetinghelkroppspass och avrundade med några kilometers intervaller på löpbandet. Min hjärna hatar löpbandet. Jag springer en halvtimme och när jag kollar klockan har det gått två och en halv minut. Men... min kropp gillar det. Särskilt bråkiga knät - och jag gillar att samarbeta med min kropp, så... och efteråt tyckte nog även hjärnan (inte minst pannbenet) att det var en bra sak, ändå.

Medan jag skriver det här lyssnar jag på ett alldeles fantastiskt skönt program för oss som älskar hösten. Jag tror dessutom att det kan vara ett program för alla dem som inte.

Det börjat bli lite småkallt, om morgnarna. Jag trodde att mina stövlar och jackor låg i ett par lådor i min garderob, men tji fick jag. Så jag måste upp på vinden och lokalisera dem. Bara kofta, eller kavaj, räcker inte riktigt längre - inte ens kompletterat med en varm skön sjal.

Pratade med Johanna häromdagen. Hon är in charge för att välja, och boka, boende i Budapest (höstlovet). Hon har hittat en liten trevlig lägenhet, supercentralt, som dessutom råkar ägas av en av hennes arbetskamrater. Fint. Då kan man fixa sitt kaffe exakt när man vill. Och det verkar vara nära till det mesta. För övrigt lär vi ju inte sitta där och trycka - vi ska ju ut och strosa! Jag längtar dit. Och det känns ju en smula trevligt att jag flyger från Sturup (som vanligt flyger vi in från olika håll och ses på plats) som ligger så nära att jag i princip skulle kunna gå, eller cykla, dit... :)

Så. Lördag, alltså. Panodil, te och lugnt-tagning.

Where You Lead - Carole King

mittwoch

Sixten Sorkbane vilar ut efter kvällens jakt.

Om jag går upp bara tio minuter tidigare, på onsdagar och torsdagar, hinner jag ner en sväng till gymmet, på jobbet, innan arbetsdagen börjar. Idag cyklade jag en timme och det var faktiskt riktigt skönt. Särskilt efteråt. Energinivån var god när jag kom upp på översta våningen, där mitt arbetslag huserar.

Bra arbetsdag. Gott samtal med en kollega som kan visa sig vara en bra samarbetspartner. Generös, kunnig och ganska prestigelös. På en av lektionerna såg vi en bit av The Secret Life of Walter Mitty och det där Islandssuget drabbade mig med orkanstyrka. Måstemåstemåste, till sommaren! Eller... påsk? En del planeringsfix hanns med. Och sedan dra som en fredagslöning för att hinna hämta Sigrun på förskolan i Svedala. Det kändes så gott att se hennes glada ögon och få en gosig kram och sedan åka hem medan vi spelade musik och sjöng. I morgon ska jag lämna henne. Det återstår att se om det är lika livat.

Utanför min dörr ligger en död mus. Tack för den, Assistenten. Jag orkar inte ta bort den nu. Prokrastinerar. Jag hinner i morgon bitti. Innan lämningen.

You've Got a Friend - Carole King

here we go again

Det finns måndagsmorgnar då jag ifrågasätter meningen med livet. Och verkligen, verkligen begrundar möjligheterna att hoppa av det här ekorrhjulet.

Och sedan... dricker jag upp mitt morronkaffe, biter ihop och kör vidare.

I Love You More Than You'll Ever Know -Blood, Sweat & Tears

söndag

Från min uteplats

Vaknar alldeles för tidigt, men kan unna mig lyxen att ligga kvar. Halvslumra och låta tankarna fara vida omkring. Så småningom går jag upp och får på en kanna kaffe. Medan den blir klar viker jag en torr tvätt från tumlaren, lägger i/hänger upp en ren, våt och lägger en ny omgång i tvättmaskinen. Sedan värmer jag sojamjölk i muggen, fyller på med hett, starkt kaffe, drar upp rullgardinen ut mot ängen och går ut en sväng på den fuktiga uteplatsen innan jag kryper tillbaka ner under täcket. Kollar lite sociala medier, kommunicerar och börjar lyssna på Ayn Rands Atlas Shrugged. Sakta vaknar huset upp. Borta från mittenhuset hör jag Sigrun prata.

Födelsedagsmiddagen igår blev trivsam. Prosecco och liten paketöppning. Maten smakade som Matilda mindes den och Linus gav den veganska varianten klart godkänt. Jag använde jackfruit som alternativ till kött och tänker att jag ska laga rätten snart igen. Till kaffet blev det tårta, med kladdkaka och glass som veganskt alternativ. Och så sitta länge och prata och skratta tillsammans och trivas och ha det gott. Familjeliv när det är som bäst.

Vad resten av dagen ger får jag se. Inga särskilda planer gjorda.

Söndag - Ulf Lundell

happy birthdays

Två födelsedagar den här veckan. Först Sigge (2) och idag Matilda (35). Det är liksom svårt att greppa att det gått så många år sedan den där dagen, som jag ju minns med sådan skärpa. Tid... och nu är hon själv en mamma som kommer att uppleva samma fenomen.

För Sigrun var det två sånger (Happy Birthday och Ja må hon leva) och tårta, efter middagen i onsdags, och ballonger och presenter och en väldigt glad unge. Idag blir det inget party, men Matilda har önskat middagen (jag ska ge mig på att laga en libanesisk rätt jag inte gjort på kanske 15 år...) och Barb & Brenda fixar tårta. Kanske kommer Linus och Nathalie förbi, i eftermiddag, och det blir såklart en och annan, än så länge hemlig, present. Det enda Matilda har uttryckt en önskan om är ett par rejäla gummistövlar.

I veckan som var flöt mina lektioner på som jag tänkt och den delen av mitt arbete är så rolig och givande. Många sköna ungdomar. Uppepå detta förväntas jag inte bara dela mina lektionsplaneringar med eleverna, via schemat (vilket känns ganska självklart, så har jag alltid jobbat), men också ha en jeffla massa pedagogiska planeringar dokumenterade på vårt intranät. Det känns väldigt mycket högstadiet... men rektoŕerna vill ha det så och då är det ju bara att börja knåpa ihop dylika. Det känns dock väldigt statiskt eftersom jag givetvis har en klar och tydlig pedagogisk planering inne i mitt huvud men ständigt reviderar, ändrar och anpassar utifrån såväl grupper som individer - och så funkar inte verktyget på lärplattformen. Där ska allt ristas i sten och tidssättas. Så jag gör långa dagar, för att liksom komma ikapp. Igår, på väg ner till gymmet, insåg jag att jag inte varit ute i friska luften sen jag vet inte när. Så jag satte mig i bilen, körde ner till stranden och gick en lång stund längs havet och bara andades. Det behövde jag.

I torsdags, förresten, var jag på Teaterbion Scala och såg The Square. Underbart hur Ruben Östlund kängar till den uppblåsta delen av konstvärlden - och en skön metaupplevelse att publiken (som mestadels bestod av kultursjalar av båda könen... tänk Österlen... ;)) satt och skrattade gott... En film som jag gillar. Den ställer frågor som jag kan gå och tänka över länge. Och där fanns en fin värme, i Christians samvaro med barnen... Det var också roligt att se filmen tillsammans med några trevliga kollegor och att äta en italiensk pizza innan...

Dreams - Fleetwood Mac