Min taktik verkar fungera. Det är good enough som gäller på arbetet och sakta, sakta känner jag att den intre stressen lägger sig. Fortfarande god undervisning, naturligtvis. Men det där andra... arbetsgrupper, projekt... det får andra göra. En dag upptäcker väl de också att de är utbytbara brickor och att ingen tackar dem - på slutet.
Så vad gör jag då? Jag lyssnar på ljudböcker, stickar, promenerar med min hund, umgås med familjen och med några vänner som också gillar att träffas på ett avspänt vis. Jag syr, lagar, tänker, skriver ibland och går på gym ett par gånger i veckan. Visst tar jag hem en del arbete (rättningar) men jag gör det i min takt och för att kunna känna lättnad. Det fungerar.
Trivsam middag hos god vän igår. God mat, vin och samtal. Våra intresseområden spretar lite, men det fungerar ändå fint. Idag var jag på utflykt med en annan god vän. För längesedan kom vi av någon anledning att prata om det märkliga stället Yangtorp och bestämde oss för att köra dit en dag, och kika. Idag var dagen. En vacker färd norrut genom odlingslandskap och ädellövskogar och plötsligt, bland bondgårdar och highland cattle, låg det där. Ett vitt schabrak till kinesiskt bygge. Vi hade bokat biljett och fick inträde. Såg oss om i bygget, vandrade i parken och drack te i mjuka fåtöljer med varm belysning och dämpad kinesisk musik. En svag doft av rökelse. Det må vara hur det vill med mästare och finansiella skandaler och kändisbråk... det är ändå en stilla, vilsam plats man har skapat. Vi var båda glada att vi inte bara lät besöket bli en i sanden utglidande tanke.
På Yangtorp drack jag ett väldigt gott te med smak av äpplen och knäck. Jag började fundera över varför jag dricker så mycket kaffe, när te är så mycket godare. Jag fann inget svar. Jag ska inte sluta dricka kaffe, men jag ska dricka mindre av det och mer av teet. Jag inbillar mig att min själ behöver det. Jag ska ta med mig ett riktigt gott te till jobbet också. Ge mig själv en testund de där långa tunga dagarna.
Annars, då? Jo, på höstlovet åkte jag upp till Oslo för att träffa mina tjejer och deras hjärtevänner. Det var sköna, fina dagar tillsammans - utan större åthävor. Att bara vara. Tillsammans. Promenera längs Akerselva, följa med Jenny ut till jobbet på Bygdøy och besöka det nya Munchmuséet med Johanna. En ale på Johannas nya jobb (metalstället Rock In), laga libanesisk mat tillsammans, och en kaffe på Jennys balkong. Hjärtat varmt. Och så hem och låna hem världens bästa små människor, några dagar. Lek, bus och läsning. Kärlek.
