Lördagseftermiddagen ägnades åt samvaro och matlagning och mer samvaro. Polentan var superenkel att göra och god blev den också! Vi åt den som lite förrätt och den var lite mastig, trots att bitarna var ganska små men eftersom vi åt den nästan innan kycklingen åkt in i ugnen kändes det alldeles lagom.
Trevlig kväll, förstås, med Yvonne och Per. Gott vin och roligt snack och så lite kortspel, därtill. Och eftersom detta är nästan på landet fick de sova över när timmen blev sen. Nu på förmiddagen var det gemensam frukost och så en skön promenad i den värmande vårsolen.
Det är gott att leva.Om en stund kör jag hemåt. Det känns ju mindre gott, men en arbetsvecka väntar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar