kvällens dikt

Småbarn

Till att bäras på armen av pappor
som vill stifta damers bekantskap.
Till att framkalla tvångstankar.
Kastas utför branter.

Till att strypas, kvävas, fernissas,
tvättas i gul salva
konserveras
ätas upp.

De kräks.
(Småbarn kräks.)

De vill inte tvättas i gul salva.
De vill inte fernissas.
(Småbarn måste fernissas,
alla de missprydande fördjupningarna
måste fernissas över)

Småbarn måste stöpas om!
- Jul, det är småbarnens högtid.

Då jollrar de lyckliga med sin grötklick.
Då glimmar deras blå, blå ögon
mot de fjärran skorstenarna.

Sen kommer en annan tid.
De är inga småbarn längre.

De ser ner på småbarnen,
på småbarnens grötklickar.
de smörjer in sig med gul salva.
De stirrar på sina fernissade knän.

De lindar in småbarnen,
fernissar småbarnen.
De sitter vid sin grötklick
och smetar in småbarnen,
smetar över alla de hemska,
opassande fördjupningarna.

(Sonja Åkesson)