Jag pausar med en mugg te, lite yoghurt och en bit Pigall (smarr och barndomskänsla) och Lärarnas tidning som jag hittade i lunchrummet. OK, det är inte mitt fack men jag tror inte jag betraktas som femtekolonnare för att jag läser Lärarförbundets tidning. Eller?
Ett uppslag handlar om lärarutbildningen och de problem vi står inför om studenter i allt högre grad väljer andra utbildningar.
Jag läser med stort intresse och funderar på vad följden blir av att nu var sjätte blivande lärare har hoppat av sin utbildning. Och vad beror det på? Har de verkligen skrämts bort? Hur gör vi utbildningen och yrket mer attraktivt? Min egen reflektion är att vi lärare själva måste bli mer synliga i debatten och våga prata om de positiva aspekterna av vårt yrke. Fast det hade givetvis inte direkt känts fel att dessutom, enligt norsk modell, ha våra politiker i ryggen.
En del av avhoppen sker i samband med VFU-perioder, "den så kallade praktikchocken" som det uttrycks i artikeln där ett par lärarutbildare kommer till tals. Jotack. Vilken chock det kan vara har jag sett på nära håll och där kan det visserligen bero på att lärarstudenten inte riktigt funderat färdigt över sitt yrkesval - men jag tycker att lärarutbildningarna också bör ta på sig en stor del av ansvaret. Vilken bild ger de av yrket, egentligen?
1 kommentar:
En snabb tanke, innan jag går å byter bajsblöjan - kanske det är just den sjättedelen som BORDE hoppa av? Tänk om de hade fortsatt, fastän praktiken inte motsvarat vad de förväntat, och på så vis börjat jobba i ett yrke som de inte gillade. Då hade säkert en sjättedel av de nyutexaminerade lärarna blivit av det dåliga slaget.
Skicka en kommentar