livet som småbarnsförälder

Föräldrarna är borta fem dagar. Jag och lilla barnet hemma. Det är att smyga upp tyst och göra mig klar, på morgonen, så att jag är helt färdig när det är dags att väcka henne, fixa en macka och klä på, borsta hår och tänder och köra till förskolan. Vidare till jobbet, jobba hela dagen, hämta den lilla och så hem och fixa middag och mysa i soffan med saga, lego, plusplus, verktygslådan med den batteridrivna skruvdragaren och ibland Peppa Pig. Sedan tandborstning och bada lite och mera saga och så killa på liten rygg tills sömnen kommer. Lite egentid för att göra i ordning, plocka fram för nästa dag och sedan själv ramla i säng och efter några timmar kommer hon knatande med Herr Kanin och två nappar och resten av natten samsas vi i den stora sängen. Hon hela tiden sökandes lite kroppskontakt. Liten hand i min. Ha litet ben över ens ansikte. Eller bara ligga näranära. Varmt. Väldigt varmt. Dricka vatten. Hosta lite. Och snart är det morgon igen och vi börjar om.

Det är roligt och mysigt och jag är glad att föräldrarna utan vidare ger mig förtroendet att hålla denna lilla vid liv. Men samtidigt... jag är ganska slut. Jag förstår inte riktigt hur jag fick ihop det med fyra?

I morgon ska vi till Busfabriken och sedan blir det fika hos Linus och Natalie i Limhamn. Eller... man ska visst säga på Limhamn om man vill visa lite lokalfärg.

Why Does My Heart Feel So Bad? - Moby