onwards...

Ledigheten slut. Verkligheten är över mig. Jag är ändå glad för dagarna i London, liksom de med la famiglia the extended version. Huset var ganska fullt i påskhelgen, med syster från Kil och hennes familj och så Linus och Nathalie.

Nu är det bara att köra vidare. En resa med elever, nationella prov och vandringshelg i Värmland väntar de närmaste veckorna. Och så vore det ju trevligt om det slutade snöa, förstås.

Annars är det som det är. Det var inte helt oangenämt att vara tillbaka på jobbet, ändå. Jag har ett par verkligt trivsamma och fina kollegor,som jag utan vidare kan betrakta även som vänner. Det är gott att se dem igen och vi har ett gott utbyte - och då inte bara didaktiska idéer utan... livet, liksom.

För lite Ystadskänsla läser jag om Mankells böcker om Wallander. Jag läste dem när de kom, och det är ju ett bra tag sedan. Jag tycker temat kring främlingsfientlighet och kyla framträder tydligare, men Mankells språk blir jag inte riktigt vän med.

Och så stickar jag mig en tröja.

Where Are We Now? - David Bowie