 |
| Kanske så här? |
Livet alltså. Det rör ju på sig, även om jag ibland betvivlar det. Rytmen är en annan nuförtiden. Jag önskar jag hade mer ork. Mer lust. Men jag är trött. Trött på den här ständiga kampen för överlevnad. Jag har alldeles för många vänner som jobbar hemma, eller inte jobbar alls, och det är banne mig förödande för min stridsmoral. Jag vill också göra mer av mitt liv än arbeta. Jag vill läsa, vandra i skogen, leka med min hund, umgås med min familj och vänner. Sova ut mitt i veckan, ibland, eller förlora mig i något kreativt och glömma tid, rum och mat. Jag vill göra spontana grejer som att resa eller bege mig på upptäcktsfärd eller gå på någon riktigt bra konsert. Jag vill kanske till och med bo i ett hus i en skog nånstans (vid ett hav har jag knappast råd med...). Men den här trista tröttman som kommer av att aldrig våga släppa efter på ordningen, redan och förmågan att betala mina räkningar, den håller mig tillbaka.
Tänk om det är gammeln?
2 kommentarer:
det vore så fint, eller hur? En skälig medborgarlön och bra uppkoppling - jag kräver icke mer! ...kanske möjligen möjligheten att leva på kärlek, luft och vatten, men vem vet? Jag kanske återföds som amöba i någons tarmkanal nästa gång
Det skulle kunna vara underbart. Att bo så, alltså. Vara en amöba... not so much. :D
Skicka en kommentar