helgerna

I helgen som gick träffade jag en god vän, och tidigare kollega. Vi hade hyrt en liten stuga längs Ynde byväg, i Blekinge, och vi liksom bara... var. Åt gott, drack gott vin (hon är kännare på riktigt och väljer alltid mycket goda viner) och pratade. Trots att vi är en bit in i september var fredagskvällen så ljum att vi kunde sitta ute till sent, sent. Och inga mygg! Lördagskvällen var också ljummen, men regnstänkig så då satt vi inne. Och dessemellan besökte vi en lite kul gårdsbutik, strosade lite längs vattnet i Sölvesborg och promenerade med hunden i bokskogen. På söndagen tog jag den långsamma vägen hem. Stannade till vid Haväng och tog mig en strandpromenad i duggregn. Tittade på båtarna i Skillinge hamn. Vågor som bröts och skummade på Löderups strand och sedan en liten, misslyckad, svampexkursion i en blandskog. Men det spelade liksom ingen roll att jag inte hittade någon svamp... det är bara så skönt att följa sina infall och låta saker hända. Jag behöver det.

Helgen som kommer. På fredag vinprovning med några kollegor. Hälften av gänget har fått förhinder och det känns som att vi kanske skulle skjutit upp hela träffen... På lördag tänkte jag, om det inte är busväder, ta med mig Sigrun och Torvald till Ystads djurpark. Föräldrarna ska på fest i Köpenhamn, så jag ska stanna över till söndagen. Vi ska nog hitta på lite fina grejer tillsammans.

Arbetet rullar på. Mycket att göra och jag blir fort trött. Men jag väljer att fokusera på eleverna och undervisningen och det känns just nu väldigt bra. Resten får bli som det blir. Nui höst har vi ämnesträffar i religion och det känns som att det kan komma ut något konkret och användbart av det. Då ökar också motivationen. Studieresor ska också planeras. Jag tänker att eleverna kommer att uppskatta detta och om jag orkar tänker jag absolut resa tillsammans med dem. Men så ska det planeras och bokas och grejas och... jag har inte tid och ork till det, riktigt. Jag får väl bita ihop, typ. Och ha siktet inställt på helgerna.

Songs from the Wood - Jethro Tull

veckorna

Från morgonens hundrunda...

Oj, så snabbt veckorna ändå rullar på. Var det inte måndag typ igår? Det är med lättnad jag laddar för veckans kortaste arbetsdag (jag slutar tolv på fredagar!). Energin är låg om vardagskvällarna. Jag gör enbart det nödvändiga; lagar något enkelt att äta, eller äter yoghurt med müsli, och går ut med hunden. Lyssnar på ljudbok eller podd och stickar lite.  Det är torftigt, men det får vara så. Idag började jag nio och slutade straxefter tre vilket innebär att jag har ite mer ork och jag såg till att utnyttja momentum. Var hungrig när jag kom hem, men gick direkt ut med hunden, fixade något snabbt att äta vid köksbordet och sedan vek jag tvätt, städade badrummen, diskade och torkade undan allt medan min robotdammsugare (jo, jag har en sådan... det är en rescue dammsugare... familjen som hade den kunde inte ha den kvar pga vettskrämt barn... och min gamla oldschooldammsugare var trasig så jag var i verkligt behov av en) gör sin del av jobbet. Vattnade växterna och ansade ett par av dem. La in några räkningar för betalning. När Robban (jag tänkte att dammsugaren kan heta så) var klar våttorkade jag golven och sedan tog jag ut soporna. Nu är mitt hem återigen trivsamt och ganska fräscht och resten av kvällen ska jag sitta här i soffhörnet med stickningen och endast göra avbrott för kvällspromenaden med Floyd och tillagning av något gott te.

Imorgon blir träning efter jobbet (jag har tagit upp styrketräningen sedan ett litet tag och det händer något bra i huvudet på mig när jag gör det) och sedan ska jag packa och köra upp mot Blekingegränsen där jag och en god vän hyrt en stuga ett par dagar. Vi ska inte göra något särskilt; bara umgås, samtala, gå långa sköna promenader och äta gott (hon är en fenomenal kock). Njuta av att hösten smyger sig fram.

skogen

Helgerna är heliga. Inget arbete får utföras. Efter ett dygn med familjen, ute i Börringe kyrkby, far jag hem och vilar. Tröttman är påtaglig och lite besvärlig. Frampå söndag förmiddag samlar jag ändå ihop mig och far ut till en närbelägen skog med hund och ryggsäck. Vi går på en skogsväg och, var och en på sitt vis, njuter av de mättade dofterna. Luften är ännu ganska varm, sländor surrar över gläntorna och en rådjursfamilj gör sig ingen större brådska över vägen, lite bakom oss. När vägen så småningom mynnar ut i mer öppen trakt vänder vi helt enkelt om och går samma väg tillbaka. Jag vet ett ställe, helt nära sjökanten, där man kan sitta på en gammal trädstock och dricka sitt kaffe. En god stund sitter jag bara där och tänker på just ingenting. Hunden har blivit bättre på att stilla sig vid sådana tillfällen och reagerar inte ens när ett par tjejer plötsligt töltar förbi borta på vägen, med sina islandshästar. Sedan går vi tillbaka till bilen under tystnad. 

So Young at Heart - Judson Crane