Det har vänt nu. Snart blir kvällarna mörkare. |
Jag har alltså semester nu. Det var skönt att gå in och jobba förra veckan (även om det bara var halvtid) och sedan känna att det blev semester och inte bara en skum glidning från sjukskrivningen in i lediga dagar. Men vad är semester? Kan det få lov att vara helt improduktiva dagar utan vare sig riktning eller mål, eller behöver dagarna struktureras upp och fyllas med ett meningsfullt innehåll? Ska man "skapa minnen" som det plötsligt börjat kallas? Sigrun och Torvalds uppfattning om semester kan i alla fall handla om att åka hem till mig och hälsa på, med övernattning. De var här söndag till tisdag och det var hur roligt som helst. Utan bekymmer om vad som kan vara produktivt och inte fylls dagarna med lek, samtal, läsning, och mera lek. Härligt, om än utmattande för en som kommit en bit på väg sedan småbarnsåren.
Men jag tänkte ägna min semester åt att bara vara här. Nu. Och det oavsett om jag är hemma eller på resande fot. Jag struntar högaktningsfullt i om någon tycker att jag borde göra mer - eller mindre. Det gör jag i och för sig alltid, men ändå känner jag att detta kan finslipas ytterligare. Kanske sätter jag mig på baktrappen, frampå eftermiddagen, tar en kaffe och läser en stund? Visserligen är bakgården här en av Ystads fulaste, men solen värmer gott och på min trapp står det krukor med vackra växter. När någon granne passerar pratar vi vänligt med varandra. Det är också värt en del.
Klockan är snart halvelva. Hittills har dagens insatser bestått av en längre hundpromenad, lyssnande på P1, kaffande och lite slösurfande på sociala medier. Om en stund kanske jag viker lite tvätt och gör mig brunch. Jag skulle vilja ha bättre ordning i min tvättstuga (jag har egen, trots att jag bor i hyresrätt). Så kanske ordnar jag det. Kanske inte. Jag har semester.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar