fredagskväll

Måndag - fredag på 8 sekunder blankt. Åtminstone är det så det känns. Men jag klagar inte. Veckan har varit bra med jobb, träning, en smula socialiserande och lite förberedelser för Sigruns kalas, som går av stapeln imorgon. Prickasenter köpta och inslagna. Ett par hörlurar och två Alfonsböcker.

Ikväll äter jag ugnsrostade rotsaker med biffar av Anammas formbara färs och ser Tannbach på SVTPlay, i min ensamhet. Sixten är ute på vift och det är honom väl unt. Han verkar något piggare och äter lite. Ny antibiotika- och kortisonkur och jag hoppas den gör susen. Hos veterinären i tisdags tyckte de han skulle magnetröntgas, till det facila priset av 8-10000 kr (försäkringen täcker inte), eftersom han har en konstig svullnad bakom ögat. Jag var tvungen att avböja, men de tog blodprov som visade att hans njurar inte fungerar som de ska. Det har jag absoult inte märkt. Han dricker och kissar som han ska. Detta vill de kolla med ultraljud (som försäkringen täcker) och samtidigt, trodde veterinären, kanske de kan ta en kik bakom hans öga. Jag sätter mitt hopp till antibiotikan, kortisonet och en tillfällig njursvikt...

Vera & Comfortably Numb - Roger Waters

(Friends arena... jag var där... har ännu inte landat... vill inte)

swoosh!

Tre veckor idag!

Popcornsmiddag i fredagskväll. Det var väl ungefär vad jag orkade med. Igår ägnade jag förmiddagen åt tvätt och lite städning och sedan åkte jag till Börringe för att låna Sigrun ett dygn. Intensivt och roligt. I eftermiddags kom M&M, och lille Torvald, och fikade. Matilda hade med sig alldeles ugnsvarma bullar och vi fick en trivsam stund. Äntligen var lille bebben vaken också, så att vi fick snacka lite och jag svär att han gav mig ett fint leende! Nu stickar jag lite och ska kolla Babel innan jag kryper till kojs.

Bästa middagssällskapet!

Det var den helgen, det.

All Your Thoughts - Kadavar

Sigrun i djungeln...

ut på tur - aldrig sur

Traditionsenligt har vårt rektorsområde friluftsdag med ettorna dagen innan allt drar igång enligt schema. Lika traditionellt är denna dag en vandring mellan Brösarp och Haväng, med tillhörande stationer (för lära-känna och gruppbyggen) på vägen och lunch ungefär halvvägs. För mig var det dock första gången jag var med (förra året var jag på föreläsning i Kalmar courtesy of förra jobbet) och jag fick då äntligen gå Backaleden, längs Verkeån, ut mot havet. Soligt, rejält kuperat och glatt humör kan väl sammanfatta vandringen i den otroligt vackra naturen. Jag är helt såld och tänker gå där igen, dock i egen regi och inte med 200 elever och 30-talet lärare (hälften av oss gick B - H och andra halvan gjorde tvärtom och så möttes vi vid lunchdags).

Det måste vara ljuvligt att gå där helt ensam eller möjligen i gott samspråk med någon, mellan tystnader, en klar oktoberdag!

Nu är jag dock hyfsat mör och det ska bli skönt att krypa ner under täcket, en stund, med en bra bok.
Men först lite klassisk gammal slowhand...

Walkin Blues - Eric Clapton

utflykt till verkligheten

Verkligt fin helg i Stockholm, med Netti. En vänners vän.

Och så Roger Waters, då. Jag har liksom inte hämtat mig än från den enorma upplevelsen hans konsert var. Musiken, showen, framförandet, musikerna och sånginsatserna, budskapet, allvaret, kärleken. Magiskt.

Och nu är det tillbaka till vardag med jobb, hängning av tvätt och avmaskning av katt, ungefär.

Brain Damage/Eclipse - Pink Floyd

veckan

Snart är första arbetsveckan passerad. Jag funderar över hur de tänker som planerar alla dessa aktiviteter för oss lärare i vad som borde vara en vecka för olika former av planering inför kommande kurser och lektioner. Måndagen var en heldag i Malmö med vårt rektorsområde, tisdagen var föreläsningar och gemensamma aktiviteter (zumba... men hallå?), onsdagen blev arbetslagsmöten, utlämning av, och utbildning på, nya datorer och gemensam lunch i arbetslaget, igår var det programmöte på förmiddagen och workshop kring språkutvecklande arbete på eftermiddagen och idag ska hela kommunen (nja, nästan i alla fall) sitta på Ystad arena hela förmiddagen och bli förelästa för kring mindset och grit. Jag säger inte att innehållet är dåligt. Tvärtom! Det är många viktiga och intressanta saker vi är med på. Men måste vi göra allt detta just den här veckan? Just nu? Vi har ju en hel del annat att göra...

Nå. Jag tuggar mig igenom även den här dagen, går lite tidigare och flyger upp till Stockholm för att umgås med min himla goda vän Netti ett par dagar. Höjdpunkten på helgen blir förstås Roger Waters. Från vad jag sett av de som var i Köpenhamn förra helgen kan vi förvänta oss ren och skör magi!

Mother - Roger Waters

transition

Övergången från semester till arbetsläge har gått fint, så här långt. Det är väl mest mina morgonrutiner som ska sätta sig. Idag velade jag omkring och höll på att glömma viktiga saker. Men ge mig ett par dagar till så sitter det som gjutet. Gamla och nya kollegor och idag bland annat en riktigt intressant föreläsning om sömn. Kändisinspiratören Micke Gunnarsson föreläste på eftermiddagen. Han har några klara poänger men de var inte helt urskilja i något som kändes som en improvisation (han sa själv att 40% av föreläsningen har han sjläv aldrig hört förr...). Blev vi inpsirerade? Njöh. Men, som sagt, Maria Schäfers föreläsning om sömn vägde upp det mesta. Väldigt intressant med hur sömnmönster förändras över tid, om olika sömnbehov, varför djupsömnen minskar med stigande ålder och så vidare.

Min lillasyster Malin är en jävla hjälte. Hon har ledigt och har tagit på sig uppgiften att köra med mamma och pappa, ner från Värmland, hit till Skåne, stanna med dem några dagar (de bor hos Matilda och Mike som har gott om plats) och sedan köra hem och då göra en avstickare till en ort där mina föräldrar kan tänka sig att bo, och där det finns bra möjligheter att få ett s k trygghetsboende.  Pappa är snart 85 och han har tacklat av, bara sedan jag såg honom innan sommaren. Dels har han nyligen haft en maginfluensa - och det kan ju knocka den tuffaste - och dels tar han själv hand om mamma vars demens nu börjar bli mer än påtaglig. Jag försöker skriva om det här, för jag kan inte prata om hur hjärtskärande det är att se mamma som ett litet barn. När det gäller långtidsminnet är hon fortfarande på banan, mestadels, men i nuet är hon förvirrad och orolig. Om pappa försvinner utom synhåll blir hon genast ängslig. Lugn är hon bara om han håller henne i handen. Och hon vet inte var hon är, ofta, eller vart hon ska. Hon blandar ofta ihop barn och barnbarn och kan upprepa samma sak ett otal gånger i samma samtal. Malin är hela tiden med och håller ordning på saker, håller om mamma när hon blir orolig och försöker samtidigt muntra upp pappa som visserligen verkar så skör och bräcklig, men som är kristallklar i skallen, alltid nyfiken och intresserad. Han berättade till exempel om Michael som är hans äldsta barn, och min halvbror, och som fått diagnos Parkinson och nu är på Sahlgrenska för vidare utredning. Pappa hade minsann koll på att Parkinson och Alzheimers kan förväxlas med en annan sjukdom (som jag inte minns förkortningen för, men som han visste) och att förväxling medför felmedicinering, vilken leder till döden. Han visste till och med att det gjorts en stor studie om detta på just Sahlgrenska och han letade upp länken på nätet och skickade den till Michael, som skulle tala med sin läkare om det. Pappa som också minns att första gången han såg min mamma, i Falköping 1959, hade hon en vacker blå dräkt på sig.

Ikväll var de här, Malin, mamma och pappa, och åt middag. Mamma berättade om en resa till Lofoten, som de gjorde för några år sedan, och det var vackert att lyssna till henne. Min konstnärliga, kreativa och driftiga mamma som skapat så mycket i sitt liv, och som i alla år burit på besvikelsen att ha kommit in på Konstfack som 18-åring men fick avstå för att morfar och mormor tyckte att skulle det satsas på en utbildning i familjen så skulle det vara mammas bror som skulle få den. Nu vet jag inte om hon målar mer. Jag inbillar mig att hon skulle må bra av att göra det. När de skulle åka tillbaka visste inte mamma vem Matilda är och när jag tackade dem för att de kommit hit och sa att det var roligt att de fått se var jag bor sa mamma att det bara var trevligt och att jag alltid är välkommen...

I morgon är det mest arbete i arbetslaget och egen planering. Efter jobbet åker jag ut till Börringe, och umgås med mamma, pappa och de andra, hela kvällen. Som det är just nu vet jag inte om mamma kommer att känna igen mig när vi ses nästa gång. Mamma som alltid ville lyssna på I Afton Dans, på radio, när hon lagt sig om lördagskvällarna, men som också gillade det här:

Nausikka ensam - Elisabeth Söderström m fl 

 Kanske gillar hon det fortfarande?

sammanfattning

Jenny, Oslo

Semesterns sista två veckor, då. Johanna och jag körde upp till Oslo och hade trevligt på vägen. En bilresa är en fin möjlighet till bra samtal. Sedan följde några intensiva dagar med Johannas flytt (vi lyckades flytta allt, från tre olika "lagerplatser", på sex timmar), och besök på IKEA och uppackning och sådant som hör en flytt till. Hennes nya hem kommer bli så mysigt och det kommer att göra henne gott att äntligen få ha sitt eget. Givetvis såg vi också till att umgås över god mat, eller bara en kaffe, både hemma hos någon av dem eller ute på något mysigt ställe. Jag tycker om Oslo!

Börringe

På hemvägen stannade jag till i Ulvösund, hos kusinen Annette som jag träffar alldeles för sällan. Det är förunderligt hur man med en del människor liksom bara tar upp tråden där man sist la den och fortsätter samtalen. Det blev ett par timmar på hennes altan, med utsikt över havet och de små öarna, innan jag for vidare, gladare i själen. Jag gjorde ett stopp till, i Börringe, och träffade bl a Mikes mamma som är på besök, några veckor. Middag där och sedan hem för att tvätta och förbereda lite för syrran Cias besök.

Börringe

Cia och jag hann med mycket under de dagar hon var här. Poolhäng och umgåsing i Börringekollektivet, en dagstripp runt på Österlen med stopp varhelst vi fick lust, just så som det ska vara, stros i Ystad och en dag i Köpenhamn. Och medan hon var här föddes ju då äntligen Torvald och vi hann med en del bebismys också. Men framförallt samtalade vi mycket med varandra. Det finns så mycket att prata om, saker som bara vi systrar kan prata om, med de ändå ganska gemensamma referensramar vi har, i botten... I torsdags skjutsade jag henne in till Hyllie (för vidare färd hemåt) och mötte upp med ett par kollegor för middag och prat. Framförallt prat. Gott sådant. Det är en rätt bra idé att ses innan själva jobbet drar igång och uppdatera varandra, peppa lite och se framåt, tillsammans.

Sandhammaren

Igår var jag och klippte mig och förutom detta är nu mina naglar i fint skick efter allt sommarslarv och bilen är ren - inifrån och ut. Jag hann köra några maskiner tvätt också och i den relativa svalkan, och med korsdraget från alla mina öppna fönster doftar tvätten som om den hängt ute, i stället för inomhus på torkställ från IKEA. I kylen står en kladdkaka på lut och i eftermiddag kommer Börringekollektivet hit för lite promenerande i Ystad, Sigrun vill visa mamma och daddy (hennes engelska har tagit ett jättesprång på bara ett par veckor!) "sin" lekplats, och så lagar vi middag här. Det blir en bra lördag. Och jag känner mig lite stolt som verkligen tagit tag i mitt socialiserande, även om det i mångt och mycket handlat om familjen. Men jag mår fortfarande bara sådär. Vaknade idag med en dyster och orolig magkänsla och jag tror nog att jag behöver fullfölja min idé om att testa att gå i terapi, och kanske få hjälp att reda ut mitt inre...

Skillinge hamn

Det har blivit väldigt lite musik i sommar (men jag ska se/lyssna på Roger Waters nästa helg!) men å andra sidan har jag läst (både ljudböcker och pappersvarianten) galet mycket, i sommar. Både lättsamt och tyngre tankegods. Nu ska jag snart försöka styra in hjärnan i arbetsmode. Får se hur det går...

Vem är du? - Abramis Brama 

(som jag tänker se i Malmö, i november!)

ny liten människa

Som vi har längtat och väntat. Och så... i söndagskväll, vid åttatiden, kom den här lilla människan, Torvald, ut i världen. Jag hade, återigen, glömt hur otroligt små och utsökta nya små människor är! På bilden är han ett dygn gammal.

Beautiful Boy - John Lennon

familjeliv

Den här veckan har verkligen varit en bra vecka.

Johanna har varit här (är fortfarande, fast nu bor hon ute i Börringekollektivet - det gäller ju att fördela sina gracer) och det har varit riktigt mysigt. I tisdags hämtade jag upp henne i Hyllie och så var det familjemiddag hos Rodeys. I onsdags turistade vi i Ystad hela dagen och i torsdags var vi över i Köpenhamn på eftermiddagen. Och visst hann vi bada i poolen och äta middag hos Matilda, Mike och Sigrun, på kvällen. I fredags var hon hos Linus och Nathalie och jag var ute i Börringe och senare på kvällen hände det alldeles oerhörda; Jenny dök ner från Oslo - och Linus och Nathalie kom över på middag - och plötsligt hade jag alla mina fyra barn på samma ställe. Samtidigt. GLÄDJE! Sist det hände var 2014, på Matildas & Mikes bröllop! Det blev ett rart dygn tillsammans innan det var dags för Jenny att åka vidare upp till Falkenberg. Johanna hänger i Börringe ett par dagar och jag är hemma för att tvätta och fixa lite, innan vi kör upp till Oslo, tillsammans.

Jag har egentligen ingen lust att skriva om vädret, för det gör alla andra... men jag tycker faktiskt inte den här värmen, eller snarare torkan, är rolig. Jag vill ha ösregn och svalka, åtminstone några dagar.

Två veckor kvar på semestern.

Long Hot Summer Night - Jimi Hendrix

inte värre i alla fall

Sedan sist har jag varit på gymmet mer än en gång. Roddmaskin med högsta belastning och motionscykel. Jag väntar lite med marklyft och sådant. Det känns bra. Jag har också cyklat till stranden, jag har varit ute i Börringekollektivet både för en slags kusinträff (himla trivsam) och på middag som jag lagade, igår. I lördags blev jag till och med inviterad på barnkalas hos familjen till Sigges bästis. Barnkalas, liksom. Men jag tog den möjligheten och det var trevligt. Skönt gäng. Fler vuxna än barn och både omtänksamt och opretentiöst på samma gång. Sigge har varit här och sovit över och jag har klätt om min sänggavel. Jag tror jag ska kanske ha ett par vita, tunna gardiner ändå. Jag vet, väldigt ytliga och världsliga saker men också ett sätt att skapa vidare på mitt hem. Och hålla mig sysselsatt med vanliga saker. Jag har också haft ett långt telefonsamtal med en av mina systrar (jag, som inte är särskilt förtjust i att prata i telefon, längre) och det var ett bra samtal.

I morgon kommer Johanna och stannar tills vi tillsammans kör upp till Oslo. Jenny kommer också en snabb sväng. Så det blir en bra vecka. Gött det.

Volcano - Damien Rice

time out

Vi gjorde en liten vandring i
Sandskogen i måndags,
Sigrun och jag...

Mitt i semestern, bokstavligen, har jag en dag då jag inte gör ett jeffla dugg. Jag har haft dåligt samvete för det större delen av dagen, men så bestämnde jag mig för att jag ju går upp, klär mig och gör mina plikter varenda arbetsdag hela året och däremellan håller jag mig aktiv, socialiserar, ser mig omkring och what not så gott som alltid. Så idag gav jag mig själv ledigt. Från livet. Från måstena. Men framförallt från bordena. Jag började direkt när jag vaknade ur en dröm och hörde regnsmatter mot fönsterblecket. Lät mig ligga kvar i trekvart och bara lyssna och andas.

Jag har druckit te och ätit en enkel lunch och suttit på soffan, kikat ut på regnet ibland, och sett många avsnitt av In Treatment och innan kvällen kommer har jag säkert stickat några varv på ett projekt, också. Inget tyngre än det. Kanske ätit ett par bullar, också. Eller tre.

Men jag har också sagt till mig själv att detta är idag. I morgon ska jag göra saker, igen. Som att cykla längs havet, köra en tvätt, träffa lite storfamilj ute i Börringe och kanske rentav starta upp ett syprojekt jag tänkt på ett dag. I morgon.

I förrgår var det sex år sedan en av mina gudar dog. I tonåren brukade jag dagdrömma om att vi skulle gifta oss. Det gick ju över, förstås, men hans musikmagi bestod... Praise Mr Lord!

Lazy - Deep Purple

borta bra

Å ena sidan...

Jag hade bestämt att köra hem från Ön idag, och stanna hemma några veckor på grund av att jag lovat vara standby när Lillebror Rodey tänker anlända och att både Johanna och Jenny kommer och hälsar på, att jag ska till Oslo några dagar och sedan kommer syrran Cia på besök. Men jag sov dåligt, natten till fredag, efter att någon smugit runt stugan, i torsdagsgryningen, och stulit en av cyklarna som stod (olåst...) bakom gäststugan och dessutom längtade jag faktiskt hem. Och varför förstöra nästan en hel lördag på att packa ihop, städa upp och sedan köra i timtal, när jag kan göra det en fredagskväll, i stället? Så efter att ha varit nere i Gräsgårds hamn och kaffat och lunchat med Lena och Janne (som också hade drabbats av hemlängtan och bestämt sig för att köra hem till Byn samma kväll) gjorde jag ett effektivt avslut med stugan och körde hem. Via Byn, faktiskt, eftersom jag beställt en grej på nätet som av någon mystisk anledning skulle hämtas ut på Coop där (jag vet att jag adressändrade, när jag beställde...). Där passade jag också på att tanka och tvätta bilen som en slags symboliskt avslut på min Ölandssejour. Jag har stugan augusti månad ut och lär nog åka dit en gång till, skulle jag tro, men gör jag det inte är allt städat, avstängt och färdigt.

Det visade sig att en misstanke jag haft om att trots att gps:en inte håller med så är det både något kortare (marginellt) väg och helt klart snabbare att köra till Ön via Byn i stället för den urtrista vägen som går Karlshamn-Karlskrona-Ön. Å andra sidan har det varit en smula nostalgiskt att köra in i Nättraby och spana lite hur det ser ut nu, där vi bodde när barna var små...

Och... det var så skönt att vakna i min egen, sköna säng idag på morgonen. Jag kom ju hem före tio igår, så jag hann packa ur allt och skapa ordning. Nu kör jag en maskin tvätt och planerar att ta mig en cykeltur längs havet och det känns gott i min själ. Deppigheten ligger på lur men jag jobbar vidare med min strategi att varje dag göra något som är aktivit och som jag vet normalt får mig att må bra. I morgon ska jag påbörja ett pysselprojekt (klä om min sänggavel) och på måndag ska jag till gymmet. Jag ska klara det här. Jag måste.

... och å andra sidan.

En kul sak som kom ut av vandringen på Alvaret, häromdagen, är att vi började spåna på att cykla på Bornholm några dagar, nästa sommar. Det är något jag velat göra så länge men helst i sällskap och när jag kastat ur mig idén genom åren har mina vänner alltid tyckt att det verkar jobbigt - eller så har de väl bara varit väldigt ointresserade. Och så visar det sig att Malin gått och funderat på samma grej! It's a date!

Senaste bok jag läst: Dödstvätterskan av Sara Omar. Väldigt, väldigt tung och jobbig bok om ett viktigt och allvarsamt ämne. Den kommer att följa mig ett bra tag.

Don't Be Afraid If Nobody Loves You - Suede

la vida

Rekonstruktörerna. Alexander Klingspor.

En annan sak som lyfter mig är konst. Idag har det varit soldisigt och mulet och det var verkligen på tiden att lägga en god stund på att besöka VIDA konsthall och dyrka glas. Bertil Vallien är en favorit på området och på VIDA finns mycket av hans olika fält representerade. Förutom ett par fina utställningar med stolar (småländska och så John Kandell) så tyckte jag också mycket om Alexander Klingspors verk. Jag vet att en del tycker han är överskattad men jag uppskattar hans arbeten och de frågor jag tycker att de väcker kring människan, dekadensen och naturen. Jag gick tillbaka och såg hans utställning en gång till efter ett glas kaffe så blaskigt att det borde vara straffbart att servera - och jag tror att jag villhöver en målning. Men det får stanna vid en önskan...

Jag har idag visserligen varit själv hela dagen, men jag har socialiserat via telefon och dessutom dragit i några trådar för att träffa folk lite längre fram under semestern - and beyond.

On Green Dolphin Street - Miles Davis

alvarsamt

Det finns något helande och välgörande i att vistas ute i naturen. Och i vänskap. Jag var så ledsen i morse. Igen. För ingen särskild anledning alls, kanske. Men jag har svårt att hitta den där... glädjen. Kanske är det så att jag har en depression? Inget är liksom roligt, eller ens särskilt meningsfullt, och jag har svårt att ta mig för ens de mest vanliga grejer som jag tidigare tyckt om att göra, eller gjort ändå för att jag vet att jag mår bra av det. Känner mig ensam.

Men nu ikväll mår jag i alla fall så mycket bättre och inser att det finns goda utsikter att påverka mitt mående. Jag har tillbringat dagen i sällskap av en väldigt skön vän, och tidigare kollega, och vi har vandrat i timtal ute på alvaret. Eller... vi har inte bara vandrat, vi satt också länge vid en varm häll, under himlens oändliga rymd, och samtalade. Sedan vandrade vi vidare över karst och varma hällar medan luften doftade så underbart av små, envetna växter, fortsättandes vårt samtal.

Jag må känna mig ensam, men egentligen är jag nog mest bara själv. Jag har fina, verkliga vänner, även om de inte är så många och tyvärr bor spridda så att vi kanske inte alltid kan träffas så ofta som vi skulle önska. Jag måste komma ihåg detta. Och jag ska försöka ta tag i vad jag kan; ta upp mina nyttiga rutiner, hålla mig mer sysselsatt (om så bara med stickning och annat pyssel) och försöka sätta små mål för detta. Och inte dra mig undan, utan tvärtom jobba mer på att socialisera. Det kanske låter töntigt, men så här kan jag fan inte ha det.

Öland Roots börjar imorgon och jag har vänner som är där. Men... någon måtta får det allt vara på socialiserandet.

Flippa ur - Partiet (feat. Navid Modiri)

jag fyller mina dagar

Snart har jag varit ledig i två veckor. Fem veckor kvar av ledigheten. Det blir ju inga längre resor den här sommaren (heller) men jag vill få till en skön semesterkänsla ändå. Att inte ha hus underlättar. Verkligen väldigt få så kallade måsten. Samtidigt vill jag ju inte bara slarva bort tiden. Så jag solar och badar, läser, stickar, går ut för att dricka mitt eftermiddagskaffe på något café och vårdar mitt anspråkslösa sociala liv. Glass och kaffe med Matilda och Sigrun, på stan, och en lättsam middag i skymningen med goda samtal hos kollegan/vännen Maria. Ömsom hemma i Ystad och ömsom här på ön. Här på ön utflyktar jag och det med besked. Idag var det alldeles för hett att vara ute i solen, så jag tog min luftkonditionsförsedda bil och körde norrut på östsidan. Hela vägen upp till Långe Erik. Stannade till och tittade på runstenar, kvarnar, tog en kaffe, vandrade runt på klappersten och bland raukar.

Soligt, javisst, men också bra med vind så det kändes svalt och härligt. I morgon kommer goda vännen Erica över på vinkväll. Det brukar innebära inte bara drickande av vin, och ätande av något gott, utan framförallt skönt prat. På lördag kör jag hem en sväng, igen.

Jag ägnar mig inte enbart åt ytligheter och tidsfördriv. Jag har gott om tid att tänka. Och det gör jag. På nuet. Framtiden. Politiken. Samhället. Vänskaperna och relationerna. Livet.

My Silver Lining - First Aid Kit

mitt läsår

Färglagd rygg = läst bok

Ja, jag har semester nu och mitt arbetsår ligger ännu långt därborta mot slutet av sommaren. 43 dagar kvar till dess. Men jag har just avslutat ett annat läsår. Ett år av läsande. I min bullet journal har jag gjort en bokhylla där jag lagt in alla böcker jag läst under året. Egentligen är det en att-läsa-lista där jag sedan färglagt ryggarna allteftersom jag läst. Jag byter alltid kalender till 1 juli (gammal yrkesskada antagligen, då jag vill ha en och samma kalender under ett arbetsår) och det är ju idag! Jag har redan börjat fylla i min nya lista och mer lär det ju bli då jag får tips från andra (jag tar inte upp alla tips - bara de jag känner kan vara värda att kolla upp), eller själv blir nyfiken.

Jag har varit på Ön igen, i veckan som gick. Lite sola på strand, men mest upptäcktsfärder med bilen. Cyklarna vid stugan är tyvärr inte i skick att använda. Det blir mycket hav, fria vidder och en och annan fornlämning eller annan plats av historiskt intresse. Om kvällarna läser jag, löser korsord och dricker något glas vin. Lägger mig tidigt och sover gott. Vaknar till fåglasången i ottan. Nästa vända blir det lite mer av socialt liv, med en god vän från Byn som kommer över och hänger ett par dagar, en gammal kollega och jag ska vandra en dag på Alvaret och så är väl Lena och J. tillbaka i Gräsgårds hamn efter sin resa.

Jag har givetvis också hängt med Börringekollektivet lite. Jag körde direkt från Ön till Sigruns förskola, för hämtning, i torsdags och sedan blev jag kvar till sent fredag kväll. Som vanligt en skön mix av häng med lilla människan och internationellt samkväm - den här gången var gästerna greker och amerikaner. Och på tisdag ska jag umgås med vännen Maria, ute vid hennes hus vid havet. Om min gamla cykel hinner bli klar på verkstan ska jag cykla ut dit. Sweet!

Så... jag är nog inte så ensam som jag ibland kan känna mig. Kanske.

I'd Have You Anytime - George Harrison

Tips emottages tacksamt!

på ön

Sommarmorgon. Torpet ligger vid vägs ände, men människor vandrar förbi ibland på en liten stig, med eller utan hundar. De märker inte att jag är här, bakom den täta häcken av syréner. Från andra sidan fälten hörs hammarslag. Någon snickrar på sin stuga, kanske. Sirener... kanske från en brandbil? Det är torrt, här. Ack, så torrt.

Jag sitter vid det vingliga trädgårdsbordet med en mugg nybryggt kaffe. Katten tassar omkring i sin sele (tanken är att släppa honom imorgon eftermiddag) och fåglarna sjunger. Dagen ligger framför mig utan en enda riktig plan och det är skönt. Jag skulle tro att det blir en promenad för att utforska omgivningarna, en stund i en solstol och kanske en lite längre utflykt med bilen. Jag har kreativa grejer med mig (skriva, sticka) och ljudböcker i mobilen så jag lär inte få långtråkigt. Gräset behöver eventuellt klippas också, även om torkan kommer att göra att det ser ännu eländigare ut. Jag ska åka till Naturbokhandeln och köpa mig en ny Fågelguiden, men den vändan tänkte jag ta imorgon, lagom tills eftermiddagsfikat så jag kan avnjuta en paj med deras ljuvliga vaniljsås. Troligen får gräsklippningen vänta tills imorgon, också. Mañana, mañana...

Summertime - Janis Joplin

jag är den bästa i världen, säger sigge

När man är snart tre år står man nog på topp, i fråga om självförtroende. För Sigrun är det den mest sjävklara sak i världen att hon är den sötaste, snällaste, roligaste och klokaste som finns. Hon säger det ibland, med sådan absolut självklarhet och helt utan pretentioner. Hon delar generöst tronen med sin mamma och pappa och allehanda bästa vänner hon har, ja, till och med sin mormor.

Jag önskar vid allt som finns att hon får behålla den självbilden, i kombination med sitt stora välvilliga hjärta. Att hon alltid kan vara pirat, Elsa, Ana och Spiderman på en och samma gång, men mest av allt - sig själv.

For The First Time In Forever - Frozen (Ana)

Let It Go - Frozen (Elsa)

midsommar

Jag har haft en skön dag. Sov länge, körde ner till stranden och tog en rejäl promenad. Innan jag körde tillbaka satt jag en stund och bara njöt av vinden, av solen och det faktum att jag inte hade någon klocka. Ingen som väntade på mig. Katten räknas inte. Men vi gjorde sällskap på baktrappan ett par timmar, i värmen. Jag läste och drack kaffe och lyssnade på koltrasten som låter som ett billarm. Katten låg mest och småkikade. Rätt vad det var tog han sig ett nyfiket varv på gården. Snart kan jag nog släppa honom lite på egen hand.

Eftersom det ändå är midsommarafton har jag ätit ganska många jordgubbar och de var goda, även om de inte slår de öländska. Jag har lyssnat på Nick Drake och bäddat gästsängen till Sigrun som kommer och hälsar på i morgon.

Känner jag mig ensam? Nej, inte så värst, faktiskt. Jag känner mig mest avkopplad. Jag tänkte lite på det, när jag var ute och gick, att jag ju alltid haft sällskap på midsommarafton, men att det mer än en gång handlat om att jag bjudit in vänner - inte tvärtom. Jag vet inte om det säger något om dem. Eller om mig. I år hade jag faktiskt en inbjudan, till rara kollegan/vännen M. men jag tackade nej. Så... jag är nog lite tråkig.

:)

On the road again - Bob Dylan

namaste och tjolahopp, typ

Äntligen. S E M E S T E R. Hurra! Jobbade sista dagen idag och nu ligger 52 fria dagar framför mig. Jag har verkligen dragit ner på planer och stordåd och kommer pendla lite mellan hemma och Öland, med en avstickare till Oslo. That's it. Mitt fokus kommer att vara att laga mig själv. Jag har redan tjyvstartat med att cykla en sväng på gymmet igår, medan Linus körde marklyft. Idag skulle han köra bänkpress innan han körde hem till Malmö och då passade jag på att bara njuta en stund i massagestolen. Och nu ikväll har jag varit på mitt första yogapass på en smärre evighet. Yinyoga. På söndag ska jag testa kundaliniyoga, är tanken. Utöver detta ska jag cykla ute och påbörja vad jag hoppas blir en framgångsrik uppträning av löpningen, igen. Tyvärr kan jag nog aldrig mer springa de allra skönaste rundorna, de där mellan 14-17 km, utan får vara jeffligt glad om jag kan klara 5... Men hellre det än inget. Jag ska också se över mitt kosthåll som fortfarande är veganskt men som i övrigt fått gå på alldeles för lösa boliner alldeles för länge.

Och så läsa massor. Just nu: M Train av Patti Smith.

Jag vill må bra hela sommaren och jag vill komma tillbaka till jobbet glad, avslappnad och utvilad.

Dancing Barefoot - Patti Smith