home, sweet home

Scarborough Marina, Thursday, 06:25 am

The much dreaded slope, Thursday 06:35 am

Scarborough South Bay, Thursday, 6.38 am...

Jo, men jag har ju varit i England i tio dagar. Jag tänker inte skriva så mycket om det. Det var... engelskt. Ni vet... stenhus, englasfönster, fadd mat, någon sval, härligt bitter ale, regn, blåst, sol, hysteriska heltäckningsmattor, ebb och flod. Mycket "luv", också. Eleverna har skött sig och både de och kollegorna har varit gott ressällskap.

Mina helt privata highlights har varit de tre springrundorna jag ändå lyckades klämma in mellan tajta dagsscheman och den stora tröttheten. Jag hade så gärna velat springa på stranden, men det blev bara en gång på grund av högvattnet. Men det var en extra fin och underbar gång! De andra gångerna sprang jag ändå längs strandpromenaden och hela vägen ut mot jävelbackarnas jävelbacke, när högvattnet var som högst och vågorna ibland slog över den stensatta stigen och jag fick parera de salta stänken så gott jag kunde.

Robin Hood's Bay.

Annars har jag understundom känt en viss hemlängtan gnaga i mig och det var verkligen helt grymt skönt att komma hem och få krypa ner i min egen säng sent i natt. Somnade direkt och vaknade av att solen petade mig i ögonen.

Inte många knop idag. Bästa katt- och husvakten var förbi en sväng och så har jag kört några maskiner tvätt. Dammsugit och bäddat rent. Varit och provianterat. Kattmaten var helt slut och hade jag inte styrt upp den detaljen hade det blivit palatsrevolution framåt kvällen. (Jag hade lite nödraketer till dem i form av blöt kattmat, vilket luktar fanskap, så det gick ingen nöd på dem.) Hejat på Pamela, som sitter utanför ICA, och tankat bilen.

Whitby

Minsann om jag inte läst ut The Miniaturist (Jessie Burton) också, idag. En bok att både uppslukas och störas av. Bitvis är den helt underbar och samtidigt så förutsägbar, i andra delar, att jag blev irriterad. Den hänger inte riktigt ihop, heller. Men samtidigt en pageturner. Nå, nu går jag vidare med Hilary Mantels Wolf Hall, på vilken jag har stora förväntningar.

For absent friends. York Minster.

The House of Trembling Madness, lunch I

The House of Trembling Madness, lunch II

Jo... en sak till. Ni vet... sådant en kan längta efter något alldeles ofantligt när en är borta, men som egentligen inte är någon stor grej när en är hemma. Smoothies. Mina egna. Jag visste inte riktigt hur mycket jag längtat efter det innan jag drog i mig första klunken av dagens. Kokosmjölk, havregryn, proteinpulver (vanilj), chiafrön, mager kvarg och banan... Mmm...

Över sundet - Thåström 

Sista rundan. Jävelbacken ser tämligen beskedlig ut. På bild.