Efter middagen hos Erika igår gick jag småvisslande ner mot bilen. Jag vill inte krocka med ett av de otaliga vildsvinen i mörkret. Men jag kom av mig när jag lyfte blicken och såg... stjärnhimlen. Stjärnorna gnistrade och blinkade så tätt, så tätt. Så nära att jag ville sträcka ut handen och röra vid dem. Ute i Ericas svarta storskog finns inte en ljusförorening så långt ögat når. Granarna står tätt mot den slingrande grusvägen och jag körde försiktigt så jag inte skulle bränna rakt in i en hare, eller en älg, eller en av de där hemska grisarna. Eller en vätte, för den delen. I storskogen är allt möjligt.Tisdag idag. Det går riktigt bra att gilla, nu. Jag har skakat av mig stressen. Vi hinner. I alla kurserna. Rolig- och trevligheter är på gång. Tror jag ska baka lussebullar på lördag, också. Lagom plan för helgen. Planen för dagen är jobba (lektioner, möten, läsa elevarbeten), springa (och köra bort till gymmet för att duscha efteråt - det går sakta med badrummet, tycker jag) och se sista avsnittet av Bron. Räcker så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar