Tänk vad även en
liten springrunda kan göra för själen min. Jag drog på mig springkläderna, skönaste skorna (har ju några par att välja mellan) och körde bort till Svaneholms slott, där jag hört att de ska ha ett väldigt fint, men kort, motionsspår runt den lilla sjön. Visserligen en verklig minirunda på ynkans tre kilometer, men knät höll och det var det viktigaste. Jag ska nu snällt springa väldigt korta rundor tills jag får tillbaka knät i bra skick och sedan utöka
lite i taget. "Lett å seje", som di säger i reklamen...
Denna lilla runda, helt utan krav på prestation, i ensamhet och utan minsta förväntningar från omgivningen på att jag skulle komma snart hem igen, räckte för att lyfta mitt humör ordentligt. För min egen, och andras, skull ska jag fortsätta med denna enkla rutin, några gånger i veckan och troligen på samma ställe. Det var så lummigt och vackert och luften var fuktig och mättad efter åskvädret och ösregnet. Ett tillfälle att minnas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar