Jag var på Öland igår. Sommaren har kommit dit också och vi satt utanför det lilla båtsmanstorpet (ditflyttat från Småland, på1800-talet) och drack kaffe bland syrenerna. Jag gillar inte att fota hemma hos folk hursomhelst så bilderna får vänta tills jag är där på egen hand. Det kommer att bli fint, om än lite ensligt. Dock är ensligheten en chimär; det är bara några minuters cykeltur in till Färjestaden, för nödvändig proviantering, och ner till havet, för bad, soldyrkan och själslig ro. Men stugan ligger nästan lite hemligt sådär, vilket jag tycker är spännande, dold bland träd och åkrar. Jag ser mig själv sitta där och läsa, drickandes kaffe eller vin och kbt:andes min mörkerrädsla. Vill jag ut och vandra, eller cykla, på Alvaret är det bara några kilometer tills det tar vid på allvar (pun not intended... ;))
Jag tog inga kort någon annanstans, heller, förutom ett när vi fikade nere i hamnen i Färjestaden. Men det var en vacker dag och dagen idag, här i Emmajävlaboda, ser ut att bli fin, den också. Jag ska strax äta frukost och kanske ta en promenad med Lena, innan jag kör rakt ut i storskogen och hälsar på Erica på hennes torp. Och så småningom kör jag hem till Skåne, igen.
Det känns lite konstigt fortfarande, att säga "hem", men i fredags, när vi satt några gamla vänner/kollegor här och samtalade så dök ju frågan upp - mest retoriskt - om jag inte längtade tillbaka, ändå? Och... jovisst, jag saknar dem och jag kan även sakna arbetsplatsen och visst är Emmaboda ganska gulligt, när man kan betrakta det på avstånd, men flytta tillbaka? Icke. Jag hade gärna arbetat på VMG igen - men bo här i Byn, igen? Nope. Det är jag färdig med. Nu vill jag att rötterna ska få fäste i Ystad på obestämd tid, om än inte för alltid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar