söndag 24 februari 2019

slutet

Den lille och havet...
Ledigheten är slut om några timmar. Den har varit bra.

Fredagskvällen blev riktigt mysig med Maria och Sima ute vid havet, i Skateholm. Strandpromenad i solig snålblåst och persisk, polsk och svensk (nåja, biffar av Anammas formbara vegofärs...) mat. Något glas rött. En värmande brasa. Härliga samtal.

Igår tog jag med mig te och smörgås och for ner till havet. Där fick valpen stimma omkring både på stranden och i Sandskogen och en stund vilade vi, lite i lä, och åt frukost och njöt av solen över vattnet. Ja, jag är ju tveksam till att valpen njöt just av solen (men desto mer av att få springa runt som en galning). Men jag gjorde det för oss båda. På eftermiddagen ringde åka-till-Malmövännen och ville ses på en fika. Vi gick till Möllers, som är ett klassiskt kondis med massor av kakor, bullar och bakelser av alldeles normal storlek. Inga sådana där kromosomkakor, stora som frisbees, som de flesta caféer kör med.

Och så här blev min söndag...
Tvätta ett par maskiner - CHECK
Klippa klorna på Floyd - CHECK
Dammtorka - CHECK
Städa badrummen - CHECK
Sortera pappersskräp, tidningar etc och slänga - CHECK
Ställa upp fönstren för rejäl genomvädring - CHECK
Dammsuga - CHECK
Våttorka golven - CHECK
Vattna växterna - CHECK
Köpa ny mobiltelefon - CHECK
Baka grahamsbullar - CHECK
Bädda rent - CHECK
Stimma en timma i Sandskogen med lille F - CHECK
Laga och äta en god, het tomatsoppa - CHECK

Nu hänger vi i soffan, jag & valpen. Han tänker nog sova och jag ska sticka och lyssna på ljudbok. Senare blir det säkert lite film, Game of Thrones eller naturprogram och Babel på SVT2. Skön söndag! Morgondagen ska jag ägna mig åt då. I morgon, alltså.

fredag 22 februari 2019

sportlovsaktiviteter

Avanti!
Ledig vecka. Nio dagar. Jag klagar inte.

Lördag var en heldag med Floyd där vi avrundade med att vara barnvakter ute i Börringekollektivet, så att föräldrarna fick åka iväg och äta en vuxen middag (en sådan där man får sitta still och tala till punkt). Vi körde hem i sena kvällen och på söndagen kom Matilda och barnen hit på lunch och så stannade Sigge kvar till tisdag eftermiddag. Full rulle och mycket kärlek!

Onsdag var en utflykt med en vän som skulle in till Malmö och lämna sin symaskin på service. Jag följde med som sällskap, bara, och vi var in på en trevlig liten tygaffär och vännen köpte mycket tyg. Jag hittade äntligen ett jerseytyg med tungt vackert fall (bambutrikå) som ska få bli en lite längre kjol som blir snygg som tusan till mina Doc Martens, som vilat länge nu. Symaskinen åker fram i morgon. Jag har ett par andra projekt, också!

Mycket stilig!
Igår, torsdag, tog jag mig en riktig eremitdag. Stickade frenetiskt på min kofta och såg flera avsnitt av Game of Thrones (nu är jag inne på S7...). Givetvis med ett antal avbrott för längre eller kortare promenader med Floyd.

Och idag har Floyd varit ensam hemma (nödvändig träning) medan jag gjort lite ärenden. I eftermiddag ska vi (ja, jag och Floyd, alltså) plocka upp en vän/kollega på stationen och köra ut till en annan vän/kollega ute i Skateholm för strandpromenad och gemensam middagslagning. Jag hoppas Floyd vet att uppföra sig...

fredag 15 februari 2019

han är här nu


Nu har han flyttat in för gott, lille Floyd. 
Och jag har nio dagar av ledighet framför mig. 
Ljuvligt. 

torsdag 14 februari 2019

torsdag

Stickcafé igår kväll. Roligt att tre kollegor plötsligt joinar. Det är enkelt och lättsamt. Vi stickar, eller virkar, pratar och fikar. Någon hjälper någon annan med ett nytt sätt att virka, eller med en krånglig beskrivning. Vi tipsar om idéer och projekt. Planerar en gemensam utflykt till en svensk alpackafarm, där de också säljer egenproducerat garn. Jag är hemma strax efter sju och hinner sticka några varv till (just nu känns det som att koftan kommer ta en evighet och i tankarna är jag redan i andra projekt) medan jag kollar sista avsnittet i säsong 4, på Game of Thrones.

Idag är sista dagen med min VFU-student. Det har varit fyra snabba veckor men jag kan klart och tydligt se en utveckling och det känns roligt. Vi avslutar idag med ett trepartssamtal med VFU-läraren från uni.

Planen för eftermiddagen och kvällen är att dammsuga (måste utnyttja dagsljuset om det ska bli ordentligt gjort), köra en tvättmaskin och kanske sy på något. Romantiskt, eller hur?

söndag 10 februari 2019

skräck

Ända sedan jag var väldigt ung har jag fascinerats av, och älskat, Hans Arnolds bilder. Dels skräckmotiven, men också ett innehåll där man kan betrakta en bild länge - och många gånger - och hela tiden hitta nytt. Monstret som valp står i bokhyllan här, ABBA Greatest Hits hade jag såklart och givetvis läste jag varenda en av Hans Hellmut Kirsts böcker där Arnolds illustrationer på omslagen var fantastiska. Matulda och Megasen var jag kanske lite för gammal för att se, egentligen, men det brydde jag mig knappast om. Luftisarnas skepp inspirerade för övrigt en man jag dejtade ett tag till att skapa egna, fantastiska svävande skepp, av pinnar. I Falkenberg såg jag ofta, som barn, affischerna för hans utställningar på Galleri Flamingo. Hemma hos barnens far finns ett original (Stålmannen kommer hem) som han behöll i bodelningen. Så... han har funnits med mig i nästan hela mitt liv. Och nu har jag sett utställningen i Klippans konsthall! Det var en fröjd att sakta vandra omkring och se på hans verk. Han var en verkligt produktiv konstnär, vilket ibland ses med obilda ögon. Själv är jag bara glad att han var så mångsidig och att det finns så mycket att upptäcka!

Jag har förresten träffat honom, också, när åttitalet var väldigt ungt. Men det är en annan historia...

fredag 8 februari 2019

helg

Fin stuvbit jag fick av Erica. Den ska bli en messenger bag.
Måste bara hitta ett bra foder, först.
(Sven Lindberg, Lustgården)
Det var så mysigt att äta middag (Sigrun hade bestämt mac 'n cheese) med Matilda, Mike och de små och att leka, hitta på sagor, prata med M&M, igår kväll. Men idag var det gråmorgon, igen. Tungt att kliva upp. En ren viljeakt.

Men när jag sitter här vid köksfönstret ser jag små, lätta moln som flyger över himlen, mitt i allt det dystra. Teet smakar förträffligt och efter jobbet kör jag upp till Klippan och hämtar hem Floyd. Han ska tillbaka på söndag, men nästa helg kommer han hem för gott. Det blir fint.



onsdag 6 februari 2019

en vecka

Söndagskväll...
Dagarna liksom bara går. En vecka sedan jag skrev här sist. Jag har klippt mig. Erica var här över helgen, och delvis var även hennes kille med (även om han också var en del i Malmö). Vi gjorde inget särskilt. Lagade mat tillsammans. Pratade. Drack vin. Strosade i stan, fikade och köpte varsitt exemplar av gemensamme husgudens Neil Gaiman Nordisk mytologi. Lyssnade på musik. Hela tiden. Jag stickade några varv på min kofta också, men det känns lite... oartigt?... Jag får jobba på det där. Klart det inte är oartigt. När Erica och D. hade åkt hem till mörkaste Småland igen fick det bli lite småplock, någon tvättmaskin... det där hemmapysslet... och sedan ytterligare ett par avsnitt av Game of Thrones. Och stickning, då. Nu har jag fått kläm på det där med att sticka uppifrån och ner och det finns hopp om att det faktiskt blir en kofta - och det med rätt bra passform.

Kaffedags på jobbet
Jobbveckan pågår ju. VFU-studenten är här. Igår var jag inne på uni i Malmö för en s k handledardag som blev rätt snöplig då den som skulle informera och prata med oss engelsklärare inte dök upp. Ikväll ska jag egentligen in igen, för en "religionsdidaktisk mötesplats" men jag mår som sju svåra år och avstår. Kollegan J känner lika samma och jag hoppas att ingen av oss håller på att åka på något krassel... Dagens eftermiddagspass är vikt åt förbokade ämnessamtal med elever och vårdnadshavare. Jag har en enda bokning (kanske för att jag är sjukt bra på att hela tiden dokumentera, uppdatera och kommunicera på vår digitala plattform?) ganska tidigt och efter den tänker jag gå hem. (Ja, jag skriver det här på min arbetstid. Eller kanske snarare på min lunchtid. Sitta i personalrummet och frysa är ingen direkt hit.)

Jag och systrarna har haft telefonmöte kring mammas, och pappas, situation. Pappa har det tungt med ansvar för att allt, precis allt, ska fungera och med mammas ständiga oro och dessutom tänker jag att han lever mitt i ett stort sorgearbete. Han ser ju vad som håller på att hända och att han sakta, men obevekligt, förlorar sin älskade. Mamma lever mest i förnekelse men nu börjar det rulla på med a second opinion från Minnescentrum i Örebro som, till skillnad från de lokala vårdcentralsklåparna, vet vad de håller på med. Möjlig lägenhet i trygghetsboende kan också vara på gång, och det på en ort som både ligger närmre för oss att besöka och som mamma och pappa tycker mycket om. Kvarnarna mal sakta.

Mer, då? Jag vet inte. Det är grått och kulet ute. Jag är trött och dôven (som man säger i Värmland) och sjukt omotiverad. Det är svårt att tycka om sig själv, för mig, idag.

Men det kommer väl andra dagar. Hoppas jag. I morgon ska jag i alla fall hänga med Börringekollektivet och på fredag ska jag hämta hem Floyd. Inshallah. Typ.