operation dagsverke

Nu har jag suttit av mitt pass. 2962 ord har det blivit idag. Det är jag nöjd med. Mer än nöjd, faktiskt. Dessutom hänger orden ihop. De börjar forma en berättelse. Det är jag nöjdast med. Utmaningen är nu att bara fortsätta och inte stanna upp för att redigera och pussla med texten. Onwards! Upwards!

Efter en dryg timme på museicaféet gav jag upp och gick över till biblioteket istället. Där var det mycket tystare och lugnare att arbeta. Tyvärr ingen vacker utsikt. Ingen utsikt alls. men en kan ju inte få allt. Tystnaden var värd mycket.

Det var för mycket skrikande småungar på muséet. Jag gillar inte småungar. När de skriker.

Men jag gillar John Holm.

varje femtiotusenmilaresa börjar med ett ord

När jag skrivit mina första tusen belönar jag mig själv. Jag kör in till stan och tar där sikte på muséets fina café. Fullt med folk och massa sorl som kan bilda en bra ljudvägg bakom vilken jag kan sitta och skriva vidare. En stor kopp darjeeling och vilsam utsikt när blickarna och tankarna ibland vill vandra.

ställtid

Jag vaknar strax före åtta. Mats har sedan länge kört till jobbet och jag tänker att jag nog ska kliva upp och öppna upp min dag. En sned morgonsol häller guld över träden på andra sidan vägen och det är tillräckligt många plusgrader ute för att jag ska få lust på en promenad. Jag ska ta mig en också. Men inte förrän jag skrivit färdigt dagens pass.

Jag ska bara...

 ... dricka lite mer kaffe.

Jag ska bara...

 ... hämta en flaska vatten.

Jag ska bara...

 ... kolla in NaNoWriMo lite. 

Jag ska bara...

... Fejsboka, i all hast.

Men sedan så..!

mera skriva mindre blogga

I morgon smäller det! Första november och NaNoWriMo går av stapeln! Jag har verkligen ambitionen att fullfölja utmaningen och det innebär att jag helt enkelt måste dra ner något på bloggskrivandet. Mitt dygn har inte fler timmar än någon annans.

Men jag ska försöka vara ganska regelbunden ändå. Själva skrivskrivandet tänkte jag, under arbetsveckorna, förlägga till en stund på morgonen och sedan på kvällen. Dessemellan kommer jag säkert att klottra här också.

Wish me luck!

En sak är säker: jag skriver bättre än jag bowlar! Alltid något!

höstlov, typ...

Nu blir det lite roadtrip. Jag avslutar min arbetsvecka och tar ut ett par dagars inarbetad ledighet som ska tillbringas med några av dem jag gillar allra bäst. Andra jag gillar allra bäst får vänta lite!

Bilen är tankad, stereon laddad med fin ljudbok (och jag har en i reserv) och jag ska bara gå hem och hiva ner några pryttlar i resväskan innan jag låter kylaren peka norrut. Sommardäck är nog inga problem idag, och innan jag kör hem igen är vintersulorna på.

happy halloween

Första gången jag hörde talas om Halloweenfirande i Sverige var någonstans borta i skarven mellan åttio- och nittiotalet då Matildas nyinflyttade, amerikanska klasskompis Tiffany bjöd in klassen till Halloweenfest. Visst kände jag till själva traditionen men hade inte stött på någon som firade detta. Och inte fanns det häxhattar och pumpor och orange ljus och hittepåspindelväv och monstermasker och sådant i butkerna heller. Det skulle väl vara på Buttericks då? Men som jag minns det så löste vi det ändå.

Och nu kommer Halloweenskyltningenredan i början av oktober och de flesta av mina ändå nästan vuxna elever tror nog att vi alltid firat Halloween i Sverige - även om de också vet att det är en keltisk tradition, ursprungligen.

Mestadels är nog Halloween ändå köpmännens högtid...

Själv firar jag inte halloween. Men jag äter gärna pumpa! Kanske skulle jag göra en paj i helgen? Eller en god soppa?

veckans bibliotek v 44

Annex to the Senate Library, Paris, France

tisdagstrivsel

Dagen har snabbt runnit undan med planeringsmöten, gemensam lunch, mera möten och en liten eftermiddagsfika med kanelbullar och småprat. Nu ska jag, i den sjunkande solens sken, köra och tanka bilen och åka inom på biblioteket för lite inlämning och nylån. Sedan ska jag åka hem och bara ha det gott. För det är jag värd. Typ.

A Room With a View. 15:39

förbereder nanowrimo

Att skriva 50000 ord på en månad, som en ska göra i nanowrimos utmaning, funkar inget vidare i Wordpad. Så nu har jag tagit tag i mig själv och installerat OpenOffice. Inte en dag försent, säger jag bara! Dessutom behöver jag ha ett analogt skrivverktyg för alla de där infallen och idéerna som börjar dyka upp i mitt huvud. Så jag har köpt mig ett nytt skrivblock också. Jag känner mig ganska laddad!

tisdag morgon, park lane

Jag vaknar av regnet och blåsten i natten. Ligger en god stund och lyssnar och är glad att befinna mig inomhus i min varma, sköna säng. Min hjärna vill börja arbeta men jag lyckas tvinga ner den på en lagom aktivitetsnivå igen. Ibland fungerar det bra att tända lampan, ta fram anteckningsblocket som ligger i sängbordslådan och skriva ner det jag tänker, så att jag sedan kan släppa det, men den här gången behöver jag inte. Sakta somnar jag om. Drömmer om min cykel. i drömmen cyklar jag från Karlskrona mot Emmaboda. Backarna är brantare än jag minns dem, vägarna så mycket smalare och dikena så djupa. Min cykel har ingen broms och jag blir till slut tvungen att kliva av, vända cykeln och leda den tillbaka och försöka hitta en mindre riskabel väg hem.

Ute droppar regnet ännu mot rutorna, men det blåser inte alls. Jag har inte bråttom idag - vi börjar egentligen inte förrän halvnio. Jag får se när jag går till jobbet. Jag har en del att göra, förutom de redan inplanerade mötena, och tänker att jag gärna vill komma igång så snart som möjligt.

På mitt soffbord - ett par ljus vars milda vaniljdoft blandar sig med ångprna från det heta, nybryggda kaffet. En tisdag så god som någon.

the big lebowski

När dagens arbete på Folkets Hus är slut går jag och Susanne till Fenix för att fördriva en timme innan vi beger oss till Nöjeshuset för aw med kollegorna. Vi dricker varsin mugg te och pratar om dagen, om glasriket och om att hålla sina drömmar vid liv.

Köket på Nöjeshuset är alltid bra och den efterföljande bowlingen blir rolig. Inte var jag allra sämst hellre, vilket jag hade trott. Heh.

rapport från mittens rike

Mitt på dagen. Vi sitter ett gäng, efter lunchen, och summerar dagen så här långt. Satsningen är bra - men vi känner inte att det är något vi kan ha någon reell nytta av. Tyvärr.

Men den tecknade filmen var söt. Jag hade gärna sett resten av Vem-filmerna.

google is your friend

Nu vet jag mer om vad dagen ska erbjuda. Evenemanget heter "Biografen som klassrum" och vi erbjuds också att, om vi vill, se den efterföljande filmen Jörgen + Anne = sant. Säkert en bra film, men när jag ser att målgruppen är årskurs 3-5, så kommer jag att passa.

I programmet, som ser genomtänkt och trivsamt ut, ser jag att utgångspunkten är LGR11. OK. Då vet jag. Det blir som när jag spelade viola och det nästan aldrig fanns noter i C-klav utan jag fick transponera - antingen i huvudet eller, om det var knepiga stycken, på papper. Vi som jobbar enligt gymnasieskolans läroplan får försöka överföra en del av tänket till vår verklighet, som i många avseenden inte ser ut som grundskolans, när det gäller styrdokumenten.

Fast nu ska jag inte vara sådan. Det kanske kommer om hur en kan göra små filmer själv, i Bambuser och liknande, och använda i undervisningen - eller låta eleverna göra det! Det hoppas jag på.

gryning över emmaboda

Jag vaknar långt före det är dags att gå upp. Jag tänker att det är min inre klocka, som under hösten vant sig att stiga upp vid sommartid och nu måste börja ställa om sig. Ett par mornar till så är det säkert ordning igen. Det är skönt att ligga under täcket och bara fundilera. Tänka på mina nära och kära. Undra varför kommunen inte kollat upp hur det blir innan de byter ut lamporna i gatlyktorna. Ute på gatan står två stolpar och de nya kamporna lyser som helljus och troligen rakt in i grannarnas hus. En lampa på en tvärgata bländar mig när jag sitter här i soffan. Mycket märkligt.

Till slut går jag upp och tar en dusch. Brygger en kanna kaffe, tänder några ljus och slår på teven för lite nyheter. Samlar ihop mig inför en dag som jag inte vet så mycket om. Eleverna har lov den här veckan och för de lärare som bor i storstadsregionerna är det Skolforum, Skoldagar, EdCamp och liknande. För oss lantisar är det annat. Det jag vet om dagen idag är att den ska tillbringas i Folkets Hus och att temat för dagen är hur en kan arbeta med film i skolan. Vi får väl se vad det blir. Förhoppningsvis lärorikt.
Jag har i alla fall laddat med mjuka, sköna kläder (jag fruktar att det blir mycket stillasittande), vattenflaska och anteckningsblock.

Ikväll blir det afterwork med bowling. Det ser jag fram emot!

lundströms bokradio, babel och isbjörnar

Igår morse, på utmärkta Lundströms bokradio i P1, berättade Bodil Malmsten om sitt skrivande och om hur hon nu, med boken Så gör jag: konsten att skriva, delar med sig av sina bästa skrivartips. Jag har redan beställt den. I kväll kommer hon dessutom till Babel för att berätta mer - och hon får sällskap av John Irving!

Och dessförinnan blir det... isbjörnar. SVT2 förnekar sig inte!

 Men först ska jag hänga en tvätt.

i'm walking on sunshine

Jag ser ingen anledning till varför jag ska ta bilen till bion i Lindås, när jag ju ändå hade tänkt ta mig en promenad. Så jag går dit. Luften är krispig och hög att andas in, färgerna så vanvettigt intensiva i höstsolen. Jag går fort, för jag kommer inte riktigt ihåg hur lång tid det tar att gå dit. Första hösten med Köriosa gick jag till och från varje repetition, och det var en bit längre.

Det visar sig att det tar nästan exakt trettio minuter. Jag kommer fram i tid, hinner hänga av mig jackan och köpa en flaska vatten. Tio kronor får jag betala för den. Hur kan det gå ihop? Hundra kronor får jag betala för bion, men då ingår fika efteråt, och samtal med regissören. Det är liksom inte många pengar, det heller.

Filmen är oväntat bra. Ett fint dokument över en tid som varit. Och över en människa som en må ha tyckt som en vill om, men som lämnade både ett avtryck och ett tomrum efter sig. En verklig statsman, en retoriker av rang och en man med ett hjärta som klappade för de utsatta.

Efter filmen serveras det fika, men jag bestämmer mig för att promenera hem igen, medan solen kastar sneda, vackra strålar över min väg. Kylan nyper i mina fingrar och jag önskar jag hade kommit ihåg att ta med mig vantar.

Det är alltså så det är; nu när vi har vintertid (a k a Riktig Tid) blir mornarna ljusare och kvällarna mörkare. Jag kommer att ha glömt det till våren.

saker och ting faller på plats

Månadens räkningar betalda. Skönt, det. Och en viss ordning börjar infinna sig i mitt arbetsrum igen. Nu ska jag bara anskaffa ett par vita bokhyllor (en hög, bred till alla mina pysslerier och en hög, smal till mina skriverier och därtill hörande litteratur) så är jag klar. Så klar jag kan bli, that is.

Och visst är min skrivbordslampa snygg? Den köpte jag igår på en möbelaffär här i Byn (jo, vi har en sådan!) till ett lite nedsatt pris. Läcker färgklick i allt det vita.

En sak mindre att skylla på...

Utsikten från min skrivplats är inte så dum, den heller...

vetenskapsradions veckomagasin

När Lillmysen verkligen var liten älskade han valar och hajar. Mest valar. Vi läste böcker om valar, tittade på bilder. Pratade om valar och han hade fina (och dyra) modellvalar från BetaPedagog i badkaret. En liten späckisunge har jag kvar - den bor i skåpet i mitt badrum. Jag undrar var de andra blev av?

När Discovery hade Shark Week eller Whale Week satt vi som klistrade vid teven. Spelade in programmen på video och såg dem om och om igen tills banden var utslitna. Rädda Willy köpte vi och nästan såg ihjäl oss på. Långt innan han började skolan kunde han tala om vilken slags val som fanns på en bild enbart genom att identifiera stjärtfenan. Vi drömde tillsammans om att göra en mysig roadtrip till Andenes, i Nordnorge, för att åka ut med gummibåt och uppleva späckhuggarnas vandring. Någonstans har jag fortfarande den drömmen kvar.

Linus ville lära sig dyka och vi såg i tidningen ett reportage om en liten kille vars pappa var dykare, och som dök med liten våtdräkt och små tuber. När Linus gick i ettan damp det plötsligt ner en hög med dykarresebroschyrer i brevlådan. Sharm el Sheik och Hurghada. Det var Linus som beställt helt på egen hand. Sju år gammal. Åh, vad jag önskade att vi hade kunnat genomföra någon av dessa drömmar.

Allt detta rördes upp i mitt medvetande när jag nyss lyssnade till Vetenskapsradions veckomagasin med ett inslag om valar och hur de faktiskt kan härma både motorljud och mänskligt tal... Fantastiskt!

upp with the tupp

En sådan här morgon kan jag känna en nästan fysisk kärlek till mitt Hus, mitt hem. Solen lyser rakt in här på övervåningen och fönstrens spröjs skapar vackra skuggmönster på de vita väggarna. Eftersom det dels är söndag och dels är vintertid vaknar jag tidigare än jag både vill och behöver. Före klockan sju enligt Riktig Tid.

Ligger kvar en stund i sängen, lyssnar på fantastiska Språket i P1 och tittar ut genom fönstret innan jag går ner i köket, kollar termometern (-7.3 grader ute) och brygger på en kanna kaffe. Brer ett par mackor och går sedan tillbaka upp i sängen. Pufflar upp ett par kuddar bakom ryggen och tänker att om jag nu inte kan somna om så kan jag ändå stanna kvar i sängen. Länge.

Några planer för dagen har jag ändå. Det är ju Film i Glasriket och jag ska se Palme, tänkte jag. Och ställa i ordning i arbetsrummet, efter möbelmåleri och annat stök. Ta mig en skön promenad. Det räcker så.

pyssellördag

En vilsam dag i hemmets sköte. Välbehövligt. Jag målar på skrivbordet jag köpte igår. Klär om en stolssits. Går igenom, och kompletterar, min "samling av vita orkidéer. Jag köpte två nya idag. Min vana trogen köpte jag en i "fina butiken" och en på Konsum. Det brukar inte vara någon större skillnad på livslängden. De jag köpte strax före advent förra året blommar båda än... Den ena har kraftiga blommor och en ny stängel är på väg upp. Den andra har alldeles i dagarna tappat de sista blommorna, men har en ny tredelad stängel i vardande.

Annars läser jag lite i Simone de Beauvoirs Mandarinerna, kalkar av kaffebryggaren, dammsuger och vandrar omkring i mitt hus. Flyttar en sak här och några böcker där. Funderar på att flytta ner Billy Björk från arbetsrummet till matrummet/biblioteket och skaffa en vit, i stället, upp dit. Komplettera den med en smal, hög, vit också - för lite skrivarmaterial. Dricker te och lyssnar på Jan Johansson. Är.