min blogg och jag

"Utsikt" från mitt arbetsrumsfönster, i morse...

Jag ser att jag skrivit färre inlägg än jag brukar, den här månaden. Viktigast känns fortfarande morgonskrivandet men jag vet inte... det känns som att jag inte har så mycket att säga. Ibland får jag en idé och ibland tycker jag till om något. Gladast blir jag av den respons jag får av en del. Det känns ibland som samtal över tid och rum. Att skriva är fortfarande en nödvändighet som det varit i så många år. Kanske är jag bara lite senhösttrött och behöver lite kreativa kickar?

Jag har ju faktiskt tänkt vara lite kreativ den här helgen. Förutom lussebullsbakande imorgon har jag funderingar på både vimpelsömnad, vantstickning och fulbroderier. Vädret inspirerar till stordåd. Faller mer snö får jag väl skotta lite mer, också. Premiärskottningen gick geschvint. Snön var ganska tung men mesta tiden gick åt till att skotta väck det min ärkefiende Nr.1 - a k a Snösvängen - vräkt upp på min infart.

Vinden trycker in kylan i huset, trots att pannan dundrar och dånar nere i källaren. Inget som inte ett par rejäla raggisar, en kofta och en filt råder bot på, dock. Som understöd har jag också tänt ljus här och var och nu slagit mig ner i soffan för att se På spåret, om en stund. Efter det tror jag att jag ska krypa i säng och läsa en stund, innan det är dags att sova. jag har lite sömn att ta igen - jag måste ha varit vaken åtminstone ett par timmar i natt, när det stormade och härjade som värst. Inget har flugit loss, ändå, och soptunnan hade bara vält omkull.

Jag tänker på, och längtar till, julledigheten. Vi pratade om det på finfikat idag. Hur förväntningarna kan förstöra precis alltihop. Trots att en kanske knappt firar alls. Men vi var eniga om att julångest inte är så bekymmersamt som nyårsaftonsångest. För min del blir det ju jul i Värmland, helt traditionsenligt. Vi systrar med familjekonstellationer av olika slag. Ett minimum av förberedelser och ett maximum av mys och umgåsing under ett par dagar. Sedan åker jag hem igen och har inte så många planer än. Och nyårsaftnar har en tendens att ordna sig. Annars får jag väl ordna något själv!

An Angel Came Down - Trans-Siberian Orchestra