morronkaffe eller hur jag lärde mig strunta i badrumsvågen

The lovers. Utamaro

Just innan mina fötter landade på sovrumsgolvet, för en stund sedan, tänkte jag tanken. Att jag skulle dra fram vågen och kolla. Jag tror faktiskt inte jag har kikat på den sedan sent i augusti, eller möjligen tidigt i september. Men... så ändrade jag mig. Jag vill inte jinxa något. Jag vet att jag sakta, men synnerligen säkert, gått ner en del. Räcker så. En annan morgon. Kanske.

Kolmörker än så länge. Värme och ljus inomhus och tills det är dags att gå till jobbet hinner det ljusna. Vi får väl se vad som händer idag. En grov plan finns alltid utlagd men finliret blir improvisationer ur stundens behov. Igår fick en av engelskagruppernas temaarbete kring OS en lite oplanerad, men rolig, avrundning genom att vi kollade på kvarts- och semifinalerna i sprintloppen på storbild i undervisningssalen. Vad det blir idag vet man aldrig riktigt, men troligen inget OS eftersom det är helt andra grupper. Däremot tror jag att eftermiddagens fysiska aktivitet inte blir snabb långpromenad. Jag behöver absolut göra något, men måste vara tidseffektiv, så jag tror jag drar en runda till gymmet och bara tokcyklar 45 minuter. Sedan kvickt hem och lägga sista handen vid middagen.

Förutom såar av Byns bästa och simultanlyssnande på P1-morgon har den här morgonens tankar kretsat kring min kloka, välformulerade och spännande vän Fridas ruggigt fina och tänkvärda statusuppdatering på FB:

Människor vill inte bara ligga. 

Ibland vill de prata också. 

Om du har tur slänger de sina strumpor i tvätten

 och försöker plocka ner månen åt dig 

om du ber om det.

Things Behind the Sun - Nick Drake