moving on

Höst? Vår?

Jag var uppe i tid för herrarnas femmil. Det hade de inte mycket för, men jag fick en spännande morgon vid mitt köksbord. Det blev ju inga fler medaljer i det där loppet men jag har all respekt för alla som kan åka fem mil på skidor och dessutom göra det på mindre än två timmar! KUDOS till er!

När kaffet var urdrucket och loppet kört var det dags för mitt eget fyspass. Powerwalk i februarisol är en av mina bästa grenar! Så även idag. Jag kom på mig med att gå där och... le. Svårt att inte när solen värmer så gott, kroppen samarbetar och andra jag möter är lika glada de.

Jag umgicks med vissa funderingar på att se hockeyn men hade inte riktigt ro att slå mig ner och bara titta. Jag tycker inte hockey är sådär jättekul. Men en finalmatch i ett OS kan ju ändå vara ganska underhållande så jag kompromissade. Lät datorn stå på, med hög volym, och sedan städade jag. I höjd med att tredje perioden började hade jag städat badrummet och lilla toan, dammtorkat, dammsugit och våttorkat golven. Hann minsann bädda rent och få igång ett par tvättmaskiner under tiden, också. Och lika bra var ju det med tanke på att det inte bidde något guld. Silver är å andra sidan inte kattskit det heller vad än en del surkärringar av båda könen tycker. (Nej, Jenny min älskling... du är inte en surkärring... du är söt när du är arg, bara... PUSS! ;))

Nu är det söndagskväll i mitt hus. Katterna sover, lite utspridda, och det brinner ljus lite varstans. Kanske ser jag lite på teve ikväll, eller så fortsätter jag läsa Karin Wahlbergs Än finns det hopp. En... lasarettsroman... Hehe...

I morgon börjar jag arbeta igen. Livet går vidare. Hur det känns? Jag vet inte. Har faktiskt inte tänkt på det förrän nu. Tänker inte göra det heller. Än är tiden min!

Heartbreak Warfare - John Mayer